Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur doktoranderna får kunskap och förståelse genom en kombination av aktiviteter, såsom: forskarutbildningskurser, forskningsmetodisk träning i det egna forskningsprojektet, seminarieverksamhet och undervisning inom grundutbildningen. Av den allmänna studieplanen framgår att forskarutbildningen för doktorsexamen omfattar totalt 240 högskolepoäng (hp). Kursdelen omfattar minst 60 hp, varav 22,5 hp är obligatoriska eller alternativ-obligatoriska kurser och resten är valfria. Licentiatexamen omfattar totalt 120 hp, varav kursdelen är minst 30 hp. Doktoranderna kan räkna med kurser genomgångna vid andra fakulteter eller högskolor, och undervisning kan doktoranderna tillgodoräkna sig som institutionstjänstgöring. Bedömargruppen anser att aktiviteterna som beskrivs i självvärderingen är relevanta för måluppfyllelsen, och särskilt positivt är det omfattande kursutbudet som doktoranderna har tillgång till.

Kurser som erbjuds inkluderar obligatoriska kurser i forskningsetik, kemiska hälsorisker, högskolepedagogisk introduktion samt ett antal ämnesspecifika och frivilliga kurser. I självvärderingen beskrivs en mängd ämnesspecifika kurser vid Centrum för molekylär proteinvetenskap och vid den kemiska institutionen vid Lunds universitet, som bedömargruppen anser breddar doktorandernas kunskap och förståelse. En styrka i utbildningen är att de ämnesspecifika kurserna läses av doktorander inom flera olika forskarutbildningsämnen, till exempel teoretisk kemi, fysikalisk kemi, biokemi och molekylär biofysik, vilket ger en kritisk massa av kursdeltagare som bidrar till doktorandernas gemenskap inom det bredare kemiämnet.

Fakultetens allmänna forskarutbildningskurser är öppna för doktorander från hela högskolan, vilket bedömargruppen anser ger doktoranderna goda möjligheter att lära känna kollegor från andra institutioner och bygga ett större nätverk även utanför den närmaste forskningsmiljön. Antalet deltagare i avancerade specialistkurser till exempel i NMR-spektroskopi är enligt självvärderingen trots detta lågt, vilket innebär att kurserna inte kan ges med den regelbundenhet som skulle önskas. Examination av kurser sker genom skriftligt prov, projektarbete, muntlig och skriftlig redovisning, och är delvis individanpassad.

Utöver de kurser som erbjuds beskriver lärosätet flera aktiviteter som på olika sätt bidrar till att bredda doktorandernas kunskap och förståelse i ämnet. Exempelvis hålls veckovis återkommande schemalagda gruppmöten där doktorander och postdoktorer redogör för sitt arbete samt diskuterar frågor och problem, så att hela gruppen kan bidra med analys och problemlösning. Vid dessa möten närvarar oftast andra seniora forskare vid avdelningen. Utöver det schemalagda gruppmötet har varje doktorand oftast minst ett individuellt projektmöte med handledaren per vecka där forskningsprojekten diskuteras i mer detalj.

Vid Centrum för molekylär proteinvetenskap hålls regelbundna (en gång/vecka) frukostseminarier, där alla doktorander dels får erfarenhet av att presentera sina forskningsprojekt för ett större auditorium och dessutom exponeras för ett brett spektrum av forskningsområden inom molekylär proteinforskning. Doktoranden presenterar sin forskning en gång per år i detta forum. Den efterföljande frågestunden är ämnad att ge god träning i kritiskt tänkande och vetenskaplig kommunikation och erbjuda återkoppling från engagerade forskare med specialistkompetens inom olika områden.

Dessutom deltar doktoranderna ofta i seminarier, handledarfria projektmöten, nationella och internationella möten, konferenser och workshoppar som är gemensamma för medarbetare vid kemiska institutionen vid Lunds universitet. Alla dessa aktiviteter bidrar till att ge doktoranderna ytterligare bredd i sitt forskarutbildningsämne, och bedömargruppen anser att detta stora utbud av aktiviteter är en styrka i utbildningen.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det även att forskningsmetodik tränas kontinuerligt genom doktorandernas medverkan i forskningsprojekt. Här tränas övergripande formuleringar av projekt, detaljerad försöksplanering, experimentellt utförande, analys med statistisk databehandling, utvärdering, kritisk diskussion av resultat och artikelskrivande. Artikelskrivandet tränas gradvis genom att doktoranderna bidrar alltmer i skrivandet. Utifrån de exempel som lärosäte ger anser bedömargruppen att doktoranden får en bred kunskap och förståelse för vetenskaplig forskningsmetodik.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen betonar lärosätet särskilt värdet av det egna forskningsarbetet för måluppfyllelse av färdighet och förmåga. Färdighet tränas särskilt inom det egna forskningsprojektet, där doktorandernas förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar tränas progressivt genom ett ökande ansvar för forskningsprojektet. Utöver den egna forskningen erbjuds doktoranderna kursen Applied project management som ges av forskarskolan High Quality Detection and Analysis of Liquid and Solid Samples (QDETAILSS). Den är enligt intervjuer särskilt uppskattad av doktoranderna. Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel på hur doktorandens förmåga att planera och bedriva projekt inom givna tidsramar tränas i utbildningen.

I självvärderingen framgår det att doktoranden tränas i att muntligt kommunicera forskningsresultat genom bland annat regelbundna gruppmöten, individuella möten med handledaren, projektledningsmöten, presentationer i seminarier samt nationella och internationella konferenser. Skriftlig kommunikation tränas framför allt genom artikelskrivande, där doktorandernas deltagande ökar progressivt under projektets gång. Bedömargruppen ser det som positivt att doktoranderna uppmuntras att skriva ansökningar om forskningsanslag till stiftelser som välkomnar ansökningar från icke disputerade forskare, till exempel Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Populärvetenskapliga presentationer, som ingår i avhandlingen och i vissa forskningsansökningar bidrar, enligt bedömargruppen, positivt till forskningsprojektets samhällsanknytning och till doktorandens förståelse för vikten av ett samhällsengagemang.

I självvärderingen och utifrån intervjuerna framgår det att doktorandernas engagemang i undervisningen är en viktig del av deras utveckling, och att lärosätet anser att det bidrar till att de kan uppnå flera av lärandemålen, som att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Detta instämmer även bedömargruppen i.

Det framgår av självvärderingen och intervjuerna att doktoranderna deltar i institutionstjänstgöring och undervisning inom grundutbildningen, vanligtvis som övningsassistenter och laborationshandledare, men i några fall även som föreläsare. Detta engagemang är i genomsnitt 20 procent av doktorandens arbetstid under 5 år och sker enligt lärosätet enligt högskolans riktlinjer. Doktorandernas undervisning sker i progression där kursmomentens svårighetsgrad ökar liksom antalet studenter som doktoranden undervisar under utbildningens gång, vilket också bidrar till att doktorandernas färdighet och förmåga utvecklas. Utöver undervisning ingår ofta ansvar för forskningsinstrument som en del av doktorandens institutionstjänstgöring, samt ansvar för att vid behov assistera och träna andra användare. Utifrån de exempel lärosätet ger anser bedömargruppen att doktoranden får goda möjligheter att utveckla sina färdigheter och förmågor för att stödja andras lärande och bidra till samhällsutveckling.

Det finns enligt självvärderingen en bemanningsplan för bokföring av institutionstjänstgöring. Trots detta kan naturligtvis fördelningen av undervisningsuppgifter inom en så liten forskningsgrupp som biofysikalisk kemi vara administrativt komplicerad och potentiellt leda till hög temporär arbetsbelastning. Det framkom dock vid intervjuerna att detta för närvarande inte upplevs som ett problem, vilket bedömargruppen ser som positivt. Intervjuerna visade även att det finns behov av att fördela institutionstjänstgöringen mera jämnt inom Centrum för molekylär proteinvetenskap, för att åstadkomma en mer rättvis fördelning av uppgifter i grundutbildningen. Bedömargruppen noterar att initiativet försvåras av att en sådan omfördelning måste ske över fakultetsgränserna. Bedömargruppen uppmuntrar ett fortsatt arbete med att underlätta administrationen mellan fakulteter när det gäller undervisningen samt att hålla de enskilda doktorandernas undervisningsbörda under uppsikt så att inte undervisningen tar för stort utrymme under för långa perioder.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Av självvärderingen framgår att lärosätet reflekterat över hur viktig doktorandens väg mot självständighet är i en forskarutbildning och att lärosätet försöker uppmuntra ett arbetssätt där doktoranden tränas till intellektuell självständighet genom att själv söka kunskap för att utvecklas som självständig forskare och växa som individ. Vidare diskuterar lärosätet den successiva utvecklingen av intellektuell självständighet som en forskarutbildning innebär och lärosätet betonar hur viktigt det är att handledare låter doktoranden pröva idéer och komma med förslag på egen hand innan handledaren ingriper och styr arbetet. Det här förhållningssättet ser bedömargruppen som föredömligt.

Enligt självvärderingen tränas förmågan att göra forskningsetiska bedömningar bland annat i en kurs i forskningsetik som nyligen gjorts till ett obligatoriskt moment i utbildningen. Det framgår också att vetenskaplig redlighet och stringens i tolkningen av forskningsresultat tränas kontinuerligt inom ramen för doktorandens forskningsprojekt, under gruppmöten med åtföljande diskussioner, i presentationer av forskningsresultat och vid doktorandens artikelskrivande där diskussioner om medverkande författares roll i projektet ingår. Bedömningen är att aspekter på etik behandlas på ett tillfredställande sätt, och bedömargruppen noterar med tillfredsställelse att kursen i forskningsetik är obligatorisk från och med 2021.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur doktoranderna tränas i att ha ett realistiskt förhållningssätt till forskningsprojektet, för att på så sätt nå fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället. Doktoranderna uppmanas bland annat att fundera på hur deras forskningsresultat skulle kunna återges i media och göra avvägningar mellan vilka positiva resultat de skulle vilja lyfta fram och hur de samtidigt undviker att överdriva dem. Lärosätet ser detta som ett viktigt moment för att träna doktoranderna i kommunikation med det omgivande samhället och för att skapa förtroende för vetenskapen. Det betonas också att även om forskningsprojekten som bedrivs vid avdelningen för biofysikalisk kemi ofta är av grundläggande karaktär och angriper fundamentala frågeställningar, är det viktigt att ge doktoranden ett etiskt förhållningssätt till sin forskning, vilket bedömargruppen instämmer i. Bedömargruppen anser att de exempel som lärosätet ger visar att måluppfyllelsen är säkrad.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Från självvärderingen och intervjuerna framgår att det vid institutionen, både på institutionsnivå och inom de individuella enheterna och avdelningarna, bedrivs flera aktiviteter med ambitionen att skapa en utbildning som ger alla möjlighet att tillägna sig den på likvärdigt sätt, oavsett kön, etnicitet eller funktionsnedsättning. Lärosätet ger flera exempel på hur arbetet med jämställdhet bedrivs och nämner ett antal grupper som deltar i jämställdhetsarbetet. Det finns exempelvis en institutionsövergripande arbetsgrupp för jämlikhet och likaberättigande (JOL) där frågor om jämställdhet bevakas, och där utbildning i form av en kurs inom området ges till alla anställda. Bedömargruppen anser att det är föredömligt.

Det framgår av självvärderingen att även forskarskolan erbjuder kurser där olika aspekter av jämställdhet ingår, och doktorander driver dessutom egna nätverk där frågor om jämställdhet berörs. Ett exempel är nätverket Women in Science, som bland annat anordnar symposier med kvinnliga föredragshållare. Rutiner finns även för att hantera kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier. Exemplen visar enligt bedömargruppen att jämställdhet beaktas på olika sätt i utbildningen och att lärosätet arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor.

Utifrån självvärderingen framgår det att det finns en ambition att ha en arbetsplats där både män och kvinnor finns representerade i lika stor utsträckning. Vid kemiska institutionen i Lund samt vid Centrum för molekylär proteinvetenskap är könsfördelningen relativt jämn. I kontrast till detta är avdelningen för biofysikalisk kemi tydligt mansdominerad, där de senaste doktoranderna alla har varit män och även alla seniora forskare är män. Medvetenhet om obalansen finns och både i självvärderingen och vid intervjuerna uttrycktes en önskan om att öka antalet kvinnliga förebilder inom verksamheten. Bedömargruppen anser att det finns en uttalad medvetenhet om problemet med ojämn representation och lärosätet har även arbetat medvetet för att skapa förändring. Detta har nyligen resulterat i att lärosätet har rekryterat en kvinnlig biträdande lektor till gruppen, vilket bedömargruppen ser som positivt. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen både beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet regler och milstolpar för kvalitetsgranskning av forskarutbildningen. Ansvaret för systematisk uppföljning av forskarutbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination delas mellan ett antal personer och funktioner, nämligen doktoranden, handledaren, institutionsrepresentanten, ämnesföreträdaren, den forskarutbildningsansvariga, avdelningsföreståndaren, studierektorn, prefekten och forskarutbildningsnämnden. Utifrån exemplen som ges anser bedömargruppen att etablerade rutiner för uppföljning finns på plats, där alla medverkande har en roll. Intervjuerna med handledare och ledningsgrupp förmedlar bilden av forskarutbildningen som en viktig del av fakultetens verksamhet, där doktoranden står i centrum och utbildningen är under ständig utveckling.

Den huvudsakliga systematiska uppföljningen av utbildningen på individnivå sker i det årliga uppföljningsmötet med genomgång av den individuella studieplanen (ISP). Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår att ISP används för att planera lärandeaktiviteter inom avhandlingsarbete, delta i kurser och konferenser, övervaka utbildningens progression samt planera andra aktiviteter inom t.ex. "tredje uppgiften" och institutionstjänstgöring. En första preliminär ISP lämnas någon månad efter att doktoranden har antagits. ISPn skrivs av doktoranden tillsammans med handledaren i samråd med den biträdande handledaren och institutionsrepresentanten samt följs upp minst en gång per år, eller oftare. Tydliga regler finns också för att behandla avvikelser från planen och förseningar av arbetet. Riktlinjer finns även för eventuellt byte av handledare.

Bedömargruppen anser att strukturen för uppföljning och användning av ISP framstår som välfungerande och de insända individuella studieplanerna visar också på en tydlig struktur för beskrivning av mål och uppföljning av dessa. Lärosätet har nyligen utvecklat en mall för ISP med tydliga instruktioner om hur denna ska skrivas och dokumenteras med hjälp av ett webbformulär. Detta anser bedömargruppen är positivt. Det framkom dock vid intervjuerna att doktoranden upplever den elektroniska mallen som oflexibel, vilket ställer krav på alternativ jämsides planering. Att arbeta vidare med webbformuläret för att förenkla användningen anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde.

I självvärderingen beskriver lärosätet de tydliga regler som finns för kvalitetsgranskning av avhandlingar. Enligt reglerna ska varje avhandling innehålla minst två artiklar som publicerats i tidskrifter med rigorös sakkunniggranskning och dessutom ytterligare minst 1-2 manuskript av motsvarande kvalitet. Detta förfarande ska garantera att stora delar av avhandlingen har kvalitetsgranskats genom oberoende peer-review. Avdelningen för biofysikalisk kemi har nyligen infört en intern kvalitetsgranskning av avhandlingskappan och eventuellt ännu icke publicerade manuskript med avseende på vetenskapligt innehåll och språk, vilket föranleddes av otydliga krav på kappans kvalitet och dess innehåll. Den processen kommer att föregå eller delvis ske parallellt med fakultetens granskning.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån den statistik över genomströmning som bedömargruppen haft tillgång till framstår genomströmningen som normal, med drygt fyra års nettostudietid. För att skapa så bra möjligheter för doktoranderna som möjligt att genomföra utbildningen i tid finns flera avstämningsmoment inplanerade, som de veckovisa gruppmötena. Dessa ska enligt självvärderingen ge doktoranden stöd i att driva projektet framåt. Även deltidsavstämning har nyligen införts som ett obligatoriskt moment i forskarutbildningen. Bedömningen, som ska genomföras av en forskare som inte är direkt delaktig i doktorandernas utbildning, är tänkt att i första hand ge underlag för planering av doktorandernas fortsatta utbildning och innebär ingen examination. Detta ser bedömargruppen som ett positivt inslag i utbildningen och som något som kan stödja doktoranderna ytterligare på vägen mot examen.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden kunskap och förståelse är tillfredsställande. Utbudet av kurser bedöms vara omfattande och inkluderar obligatoriska kurser i forskningsetik, kemiska hälsorisker, högskolepedagogisk introduktion, samt ett antal ämnesspecifika och frivilliga kurser. Positivt är den fakultetsöverskridande organisationen av forskarutbildningskurser vid kemiska institutionen med en gemensam studierektor. Detta innebär att institutionens allmänna forskarutbildningskurser är öppna för samtliga doktorander vid LTH-fakulteten, vilket ger doktoranderna ett större utbud av kurser, samt goda möjligheter att lära känna kollegor från andra institutioner och därigenom bygga ett större nätverk även utanför den närmaste forskningsmiljön.

Kunskapsformen färdighet och förmåga är tillfredsställande. Forskningsmetodik tränas kontinuerligt under utbildningen genom doktorandernas medverkan i forskningsprojektet, genom seminarier och schemalagda möten, individuella projektmöten med handledaren och frukostseminarier. Artikelskrivande tränas progressivt genom att doktoranderna deltar alltmer i skrivandet och uppmuntras att skriva ansökningar om forskningsanslag, där det är möjligt. Lärosätet betonar doktorandernas engagemang i undervisningen som en viktig del av deras utveckling och träning mot målen att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Det skapar goda förutsättningar för doktorandernas lärande inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Bedömargruppen uppmuntrar dock ett fortsatt arbete med att underlätta administrationen mellan fakulteter när det gäller undervisning och hålla de enskilda doktorandernas undervisningsbörda under uppsikt, så att inte undervisningen tar för stort utrymme under för långa perioder.

Kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är tillfredsställande. Självvärderingen ger flera exempel på aktiviteter och kurser där doktoranderna tränas för att säkerställa måluppfyllelsen för intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmågan att göra forskningsetiska bedömningar. Positivt i det sammanhanget är att kursen i forskningsetik gjorts till ett obligatoriskt moment vid Lunds universitet. Det betonas även att träning av doktoranden i ett realistiskt förhållningssätt till projektet är viktigt i kommunikation med omgivande samhället, för att skapa förtroende för vetenskapen.

Bedömningsgrunden jämställdhet uppnås på ett tillfredsställande sätt. I självvärderingen betonas vikten av att ge samtliga doktorander en likvärdig möjlighet att tillägna sig en utbildning av hög kvalitet genom flera aktiviteter, som arbetsgrupper för likaberättigande, nätverk som Women in Science och forskargruppsspecifika forum. Rutiner finns för att hantera kränkande särbehandling, diskriminering, och sexuella trakasserier. Forskarskolan QDETAILSS ansvarar för ett paket rekommenderade introduktionskurser som inkluderar aspekter på jämställdhet. Biofysikalisk kemi är för närvarande mansdominerat: De senaste doktoranderna vid avdelningen har varit män och alla seniora forskare är män. Positivt är att det finns en medvetenhet om problemet, vilket resulterat i att lärosätet nyligen har rekryterat en kvinnlig biträdande lektor till gruppen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas på ett tillfredsställande sätt och det finns en tydlig ansvarsfördelning. Lärandemålen är tydligt beskrivna i den allmänna studieplanen. Insända ISP visar en godtagbar struktur för beskrivning av mål och hur lärosätet följer upp dem. Det nya formatet av ISP är en klar förbättring eftersom arbetet redovisas mer systematiskt. En nackdel är att den elektroniska mallen upplevs som oflexibel. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde är att förenkla användningen av webbformuläret.

Lärosätet verkar för att doktoranderna genomför utbildningen inom planerad studietid och genomströmningen är enligt bedömargruppen på en normal nivå. Det finns flera avstämningsmoment inplanerade i utbildningen och att även deltidsavstämning införts som ett obligatoriskt moment ser bedömargruppen som positivt och som något som kan stödja doktoranderna ytterligare på vägen mot examen.