Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att studenten, när examen utfärdas visar kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Självvärderingen visar att skogsskolan ser studenternas kunskaper om forskningsmetodik, analysmetoder och referenshantering som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen instämmer i skogsskolans bild och anser att intervjuerna bekräftat och ytterligare förstärkt den bedömningen. Vid intervjuerna framkom att vetenskapliga rapporter inte används i undervisningen (däremot används kortare sammanfattningar av vetenskapliga resultat, till exempel Skogforsks kunskapsbank). De examensarbeten som ingått i utvärderingen visar på brister i kunskap om vetenskaplig metodik, enligt bedömargruppen. Här saknas relevant vetenskaplig litteratur i referenslistorna och adekvata analyser av uppnådda resultat. Detta kan vara en konsekvens av att de lärare som handleder och examinerar de självständiga arbetena inte är vetenskapligt meriterade. Vid intervjuerna framkom att skogsskolan instämde i bilden att vissa examensarbeten varit bristfälliga och att man därför påbörjat att vidta åtgärder för att stärka inslagen kopplade till vetenskaplig metodik. Bedömargruppen menar att skogsskolans åtgärder inte är tillräckliga för att önskade effekter av utvecklingsarbetet ska uppnås i dagsläget. Skogsskolan visar inte att man möjliggör och säkerställer måluppfyllelse av detta examensmål.

Skogsskolan uppger under intervjuerna att vissa åtgärder för att stärka studenternas kännedom om utbildningens vetenskapliga grund redan har initierats, till exempel rekrytering av en disputerad lärare. Det är rimligt att anta att en sådan förstärkning av lärarresursen på sikt kommer få positiva effekter för säkerställandet av studenternas kännedom om utbildningens vetenskapliga grund. Skogsskolan uppger också, vid intervjuerna, att tillgången till vetenskaplig litteratur ska förbättras och att man ska arbeta för att få tillgång till adekvata biblioteks- och databasresurser. Det utvecklingsarbetet är nödvändigt för att nå en tillfredsställande bedömning.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns brister i studenternas kännedom om områdets vetenskapliga grund samt aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen får intrycket av att skogsskolan har som ambition att fortsätta ett redan påbörjat positivt och nödvändigt utvecklingsarbete för att åtgärda bristerna.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Av självvärderingen och de bifogade kursdokumenten framgår att utbildningen har en bredd som sträcker sig både inom och mellan olika ämnen. Detta medför både styrkor och utmaningar. Bedömargruppen anser dock att skogsskolan är medveten om utmaningarna och hanterar dem på ett tillfredsställande sätt. De olika perspektiven och disciplinerna ger studenterna möjlighet att diskutera problem och lösningar i dialog. Av självvärderingen framgår att utbildningen rymmer flera kurser med utvärderande moment och inslag av kritisk granskning i samband med diskussioner om underlag och data i praktiskt skogsbruk. Exempelvis diskuterar och granskar man tillförlitligheten i data efter olika uppskattningar av skog, enligt självvärderingen. Man diskuterar också olika aspekter på miljö- och klimatfrågorna i skogsbruket.

Bedömargruppen ser en viss risk för att den vetenskapliga kompetensen inte är tillräcklig för att säkerställa måluppfyllelse genom examination och uppmanar lärosätet att fortsätta det redan initierade utvecklingsarbetet.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar sådan färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom skogsbruket och angränsande områden.

Utbildningens ämnesbredd och de praktiska momenten i utbildningen gör att utbildningen säkerställer att studenterna utvecklar färdighet och förmåga att ansvara för verksamheter inom skogsbruket, enligt bedömargruppen. Kursplaner och självvärderingen visar att studier i olika discipliner, som ekonomi, ekologi och skogsproduktion, kombineras med praktiska övningar om exempelvis skogsuppskattning och utveckling av skogsbruksplaner. Det gör att kunskaperna tillämpas i övningar där studenterna arbetar och examineras både enskilt och i grupp. Dessutom har studenterna praktik inom ramen för utbildningen, vilket bidrar till studenternas färdighet och förmåga att arbeta med och ansvara för relevant verksamhet. Utbildningen rymmer dessutom inslag med externa föreläsare (ofta specialister och företrädare för olika organisationer och företag), vilket bidrar till att studenterna får förhålla sig till och diskutera olika syn på skogsbruket. Vid intervjun stärktes bilden av att studenterna när de tagit examen har den färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom skogsbruk och angränsande områden.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammanhang.

Självvärderingen, de bifogade kursplanerna och intervjuerna visar att utbildningen rymmer ett stort antal grupparbeten som möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga till lagarbete och samverkan. Grupparbetena sker både i fält, där skogsskolan har fri tillgång till och planerar kommunens skogar, och vid skogsskolan där insamlade resultat sammanställs och analyseras. Det faktum att studenterna under utbildningen bor på området ses som en styrka då det ger starka förutsättningar för studenternas gruppsamverkan. Både i självvärderingen och under intervjuerna beskriver skogsskolan hur man säkerställer att studenterna samarbetar i olika konstellationer i utbildningsmoment såväl som vid examinationer. Det är viktigt att studenterna ska samarbeta i olika grupperingar och skogsskolan tar en aktiv roll för att stödja detta, vilket bedömargruppen anser är positivt.

I utbildningen sker lagarbete och samverkan inom den lilla studentgruppen där alla har liknande kompetens, enligt självvärderingen. Ett utvecklingsområde för skogsskolan är att i utformning och genomförande av utbildningen reflektera över hur studenterna i högre grad än i dag förbereds för samverkan och lagarbete med andra professioner och allmänhet, vilket kan behövas i en framtida arbetssituation.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen visar att ämnen och frågor med kopplingar till jämställdhetsperspektiv behandlas i utbildningen, till exempel i övningar och diskussioner under en ledarskapskurs. Intervjuerna bekräftar det och visar att skogsskolan bedriver ett aktivt jämställdhetsarbete, vilket bland annat kommer till uttryck i likabehandlingsdagar samt diskussioner om jämställdhet inom flera kurser och sammanhang. Man ger även uttryck för att skogsskolans storlek innebär korta kontaktvägar mellan ledningen, lärarna och studenterna samt att konkreta frågor om likabehandling och jämställdhet kan kanaliseras och lösas effektivt, till exempel i samband med resor under utbildningen.

Bedömargruppen anser sammantaget att man beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Intervjuerna visar att skogsnäringens representanter har goda möjligheter att påverka innehållet i utbildningen, både de som sitter i styrelsen och de som fungerar som kontakter med lärosätet. Åtgärder genomförs efter synpunkter som framkommer i de sammanhang som i dag finns för systematisk uppföljning. Vid intervjuerna framkom exempelvis att det framförts önskemål om användning av drönare i skogsbrukssyfte, vilket införskaffats för att användas i undervisningen. Bedömargruppen anser att dessa påverkansmöjligheter bör kompletteras med en mer regelbunden och formaliserad uppföljning, som kan bidra till att relaterautbildningen till andra liknande utbildningar.

Självvärderingen och intervjuerna visar att varje kurs avslutas med en anonym utvärdering och att varje kurs inleds med en genomgång av resultaten från utvärderingen från föregående kurstillfälle.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

En märkbar andel av studenterna tar inte ut examen. Vid intervjun framkom att enbart 13 av 18 studenter från den senaste studentkullen tagit ut examensbevis. Anledningarna varierar, men skogsskolan arbetar aktivt för att alla studenter ska kunna slutföra sin utbildning. Man har genomfört åtgärder, bland annat förändringar i ekonomikursen som många studenter tidigare haft svårt att slutföra. Bedömargruppen anser därmed att skogsskolan verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Utbildningen har kursdokument som är strukturerade och som täcker in adekvata områden för examen. Däremot saknar bedömargruppen, bland annat i litteraturlistorna, kopplingen till disciplinernas vetenskapliga grund och aktuell forskning. De utvärderade examensarbetena visar på att studenterna inte får med sig tillräckliga kunskaper vad gäller bland annat forskningsmetodik och vetenskapsteori. Genom självvärdering och intervjuer är skogsskolan medveten om problematiken och utvecklingsarbete pågår. Den nya läraren med forskarutbildning kommer sannolikt kunna bidra till att utveckla utbildningen inom dessa områden. I nuläget anser bedömargruppen att skogsskolan varken möjliggör eller i tillräcklig mån säkerställer att studenterna när examen utfärdas visar tillräcklig kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Av bedömningsunderlagen framgår att utbildningen har en bredd som sträcker sig både inom och mellan olika ämnen. Utbildningens bredd ger enligt bedömargruppen studenterna möjlighet att diskutera frågor ur olika perspektiv och man läser olika discipliner med inriktning mot skog. Bedömargruppen anser de olika perspektiven och disciplinerna i utbildningen ger studenterna möjlighet att diskutera problem och lösningar i dialog. De praktiska momenten i utbildningen säkerställer att studenterna utvecklar färdighet och förmåga att ansvara för verksamheter inom skogsbruket, enligt bedömargruppen.

Studenterna får en bredd i utbildningen som gör att de kan diskutera saker från olika perspektiv. De har den färdighet och förmåga som krävs för att arbeta med och ansvara för verksamheter inom skogsbruket och angränsande områden.

Bedömningsunderlagen visar att utbildningen rymmer ett stort antal grupparbeten som möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga till lagarbete och samverkan, enligt bedömargruppen. Både i självvärderingen och under intervjuerna beskriver skogsskolan hur man säkerställer att studenterna samarbetar i olika konstellationer i utbildningsmoment såväl som vid examinationer.

Självvärderingen visar att ämnen och frågor med kopplingar till jämställdhetsperspektiv behandlas i utbildningen, i övningar och diskussioner. Bedömargruppen anser sammantaget att man beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett utvecklingsområde för skogsskolan att utveckla en mer formaliserad och regelbunden uppföljning av utbildningen. Samtidigt finns redan forum för intressenter med möjligheter att följa upp och påverka innehållet i utbildningen samt att åtgärder genomförs vid behov. Sammantaget anser bedömargruppen att uppföljning av utbildningen och återkoppling till relevanta intressenter sker samt att skogsskolan verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

• Skogsskolan behöver förstärka utbildningens innehåll i forskningsmetodik och vetenskapsteori samt säkerställa det genom examination. Studenterna behöver också få kännedom om områdets vetenskapliga grund samt aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.