Bedömningsgrund: Studentperspektiv

Studenten ges inte möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

I både självvärderingen och intervjuerna framkommer att kursvärderingar är ett viktigt verktyg för lärosätet när det kommer till kvalitetssäkring av utbildningens innehåll och genomförande. Kursvärderingarna är både digitaliserade och anonyma, vilket är positivt både utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och för att studenterna tryggt ska kunna uttrycka sina åsikter utan eventuella repressalier. Något som även förstärker denna bild är att värderingarna administreras av kurssekreterare och inte personal som är direkt involverade i kursens genomförande och examination. De skriftliga värderingarna lider dock, i likhet med vad som är fallet vid de flesta lärosäten och i mindre kursgrupper, ibland av problem såsom låg svarsfrekvens och ett litet underlag sett till antalet studenter på varje kurs. Dessa skriftliga kursvärderingar kompletteras dock även av åtskilliga möjligheter till muntliga framföranden av åsikter. Bland annat sker återkommande kursdiskussioner där utbildningsledaren träffar studentgruppen veckovis för information, dialog och problemlösning. Vid kurskollegium träffar lärosätets ledning hela kursgruppen och i utbildningskommittén träffar ledningen studentrepresentanter från samtliga pågående kursomgångar. Dessa möjligheter till framföranden av muntliga åsikter kompenserar väl för de problem med de skriftliga kursvärderingarna som finns och medger en djupare och mer kvalitativ anpassning av utbildningens innehåll och genomförande. Vid intervjuerna framkom även att detta system framstår som att det fungerar för och uppskattas av alla berörda parter.

Utifrån vad som framgår i självvärderingen och intervjuerna förefaller det finnas ett system för direkt och indirekt återkoppling, där studenterna får ta del av resultaten av värderingarna via e-post samt under kursdiskussioner men även via deras studentrepresentanter. Studenterna informeras vid utbildningsstart och inför nya moment om vidtagna förändringar och bakgrunden till dem. Vid intervjuerna framkom dock att detta system för återkoppling är begränsat i tid, så till vida att det inte finns en plattform för att samla resultat från värderingarna och följa dem över tid. Studenterna har därmed inte möjlighet att se utbildningens utveckling över tid genom att till exempel ta del av äldre kursvärderingar och resultaten från dem. Studenterna verkar inte heller informeras om de förändringar som skett inför deras kursomgång i någon större utsträckning.

I självvärderingen och intervjuerna framkommer att det finns många forum där det sker kontakt mellan studenterna och lärosätet i olika former. Studenterna väljer även sina egna representanter i dessa forum, vilket är positivt. Policy för likabehandling tas fram av en särskild arbetsgrupp bestående av studeranderepresentanter från pågående utbildningsgrupper, utbildningsledare och likabehandlingsansvarig vid lärosätet. Policyn delas med samtliga studenter och lärare samt övriga medarbetare. Seminarium om värdet och betydelsen av utbildningsutvärdering hålls. Flera av dessa forum såsom kursdiskussioner, kurskollegium och utbildningskommittén framstår dock som huvudsakligen syftande till information och insamlande av åsikter och är inte förberedande eller beslutande. I de forum som är förberedande eller beslutande som till exempel olika arbetsgrupper, kursplaneråd, utbildningsledningen och styrelsen så förefaller studentinflytandet vara begränsat. Inom de olika arbetsgrupperna är mestadels den aktuella frågan väldigt avgränsad och i kursplaneråd samt utbildningsledningen deltar studenter inte alls. I styrelsen har studenter inte rösträtt. Detta förstärker bilden av studentrepresentationen som huvudsakligen ett led i att sprida information och samla in åsikter. Bedömargruppens uppfattning är att detta motsvarar en lägre form av inflytande, samt snarare en passiv än en aktiv roll för studenternas vidkommande.

I och med lärosätets begränsade storlek så reflekterar lärosätet i självvärderingen kring risken för att samma lärare kan ha flera olika roller inom utbildningen. De kan bland annat vara såväl lärare som handledare och examinator i samma utbildningsmoment, i parallella utbildningsmoment eller senare i programmet. Risken blir då att "studenter inte tycker sig kunna utvärdera föreläsningar eller andra utbildningsmoment helt fritt då de eventuellt kritiserar den som examinerar dem, med upplevd risk att bli mindre positivt bedömd". Detta har gjort att lärosätet tagit fram en modell där studenter har möjlighet att vända sig anonymt till studierektor eller rektor med sina klagomål. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet reflekterar över den här beskrivna problematiken och har tagit fram en process för hur den här sortens svårigheter ska hanteras, vilket även stärker studenternas inflytande och rättssäkerhet.

Bedömargruppens uppfattning är sammantaget att utbildningen med avseende på studentperspektivet inte är tillfredsställande.

Studentperspektiv

Inte tillfredsställande

Lärosätet uppvisar många goda exempel på hur ett studentperspektiv tas hänsyn till inom utbildningens innehåll och genomförande. Vad som gör att bedömargruppen anser att kvaliteten kan ifrågasättas är att karaktären av studentinflytandet på utbildningens innehåll och genomförande huvudsakligen ligger på en nivå av att sprida och samla in information. Studenterna må överlag anse sig lyssnade på och uppleva en bra kommunikation, men detta kompenserar inte för att det vid lärosätet faktiskt handlar om en lägre nivå av inflytande. Enligt högskolelagen har studenterna rätt till aktivt inflytande och inte bara ett passivt sådant. Studenterna bör ha yttrande- och rösträtt inom förberedande och beslutande forum vilket är praxis inom de flesta högre utbildningar i Sverige. Detta gäller alla forum där studenterna berörs på något sätt men inte minst de forum där värderingar av olika slag diskuteras, kursplaner och litteraturlistor gås igenom och uppdateras och där likabehandlingsfrågor hanteras. I lärosätets fall gäller detta inte minst kursplanerådet, utbildningsledningen samt styrelsen. Vissa av dessa forum kan möjligen hantera frågor av känslig natur där en studentrepresentants närvaro eller rösträtt inte alltid är lämplig, men detta ursäktar inte ett totalt uteslutande. Sådana frågor bör i stället hanteras på särskilda möten eller särskilda delar av möten.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Studenterna bör ges yttrande- och rösträtt i beslutande forum såsom utbildningsledning och styrelse.

· Lärosätet bör arbeta för en generellt ökad svarsfrekvens på kursvärderingar.

· Skapa möjligheter för studenterna att se utveckling och förändring av utbildningen över tid.

· Informera om förändringar som genomförts inför en ny kursomgång.