Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Utformningen av utbildningen är sådan att den ger både djup och bredd. Examination sker genom hemtentamina två gånger per termin, genom egna seminarier och fallpresentationer samt genom det avslutande examensarbetet. Utbildningen spänner över de tidiga spädbarnsåren till adolescensen och karakteriseras av en kunskapsuppbyggnad där det hela tiden sker en progression i lärandet hos dem som går utbildningen. Examensarbetet handleds av disputerade lärare och examineras av andra disputerade examinatorer. Det finns sex skriftliga delexaminationer kring uppsatsskrivandet. Dessa arbeten har befunnits hålla hög kvalitet med visad kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Lärosätet har också som en examinationsgrund studentens förmåga till kritisk granskning i rollen som opponent på en kurskamrats examensarbete.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

Utformningen av utbildningen vilar på en utbildningsplan som bedömargruppen uppfattar som god. Exempelvis tillhandahålls studenterna först en god grund i utvecklingspsykologi där det första året av utbildningen koncentreras på de yngre barnen, medan det andra året har mer fokus på ungdomsåren. Under hela utbildningen byggs således den psykoterapeutiska kunskapen upp. Dessutom löper en strimma av etik, juridik och likabehandling genom hela utbildningen. Utöver detta skaffar sig studenterna även orienterande kunskaper om olika psykoterapiformer såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), Eye Movement Desensitization Reprocessing (EMDR) för barn och unga samt Child Parent Psychotherapy (CPP). Teori och praktik vävs samman och undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier där studenterna har en aktiv roll, gruppdiskussioner och rollspel samt praktiskt kliniskt arbete under handledning. Samhälls- och sociala faktorer som gynnar respektive missgynnar en god utveckling hos barnet är ett centralt tema i utbildningen. Exempelvis presenteras och diskuteras forskning rörande samband mellan exponering för psykosociala påfrestningsfaktorer under barndomen och psykisk och fysisk ohälsa senare i livet.

Bedömningsgruppen anser att utbildningen beträffande kunskap och förståelse har hög kvalitet och att innehållet säkerställer att måluppfyllelse för psykoterapeutexamen uppnås i detta avseende

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi.

Bedömargruppens uppfattning är att måluppfyllelse vad gäller examensmålen som rör färdighet och förmåga säkerställs genom utformningen av utbildningen. Studenterna bygger genom progression successivt upp sin kunskap och förståelse, vilken vilar på vetenskaplig grund och evidensbaserad praktik.. För att utveckla studenternas färdighet och förmåga vävs praktiska moment in i utbildningen. Främst sker detta genom kliniskt arbete med egna klienter, samt genom handledning i grupp både inom vad som benämns korttidsterapier och lite längre tids terapier. Handledningen i klientarbetet är en viktig del i utbildningen, eftersom denna sker genomgående och eftersom studenterna inom ramen för denna får redogöra och reflektera över sitt arbete. Skriftliga sammanfattande rapporter över det praktiska terapiarbetet examineras och rollspel används för att träna färdigheter på olika nivåer. Aktivt deltagande samt egna presentationer på seminarier ger också möjlighet att utveckla sin färdighet och förmåga.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att kritiskt och självständigt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Examensmålet speglas genom lärandemål i flera kurser och ges därmed stort utrymme under utbildningen. Lärandeaktiviteter är föreläsningar och seminarier där kritiskt tänkande och olika teoriers vetenskapliga grund lyfts fram och diskuteras. Ett viktigt inslag är hög grad av egenaktivitet hos den studerande som till exempel presentation av artiklar. I de självständiga arbetena bedömdes även studenternas förmåga att kritiskt och självständigt granska och bedöma relevant information. Arbetena var goda med avseende på detta.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Målet adresseras på ett lämpligt sätt genom utbildningen anser bedömargruppen. Lärosätet redovisar exempelvis att målet "Att skriftligt redogöra för hur bedömningar och åtgärdsförslag kommuniceras till vårdnadshavare och barn/ungdom" är en del i examinationer av bedömnings- och diagnostikundervisningen samt i processbeskrivningarna av utbildningsterapierna. Hur kommunikationen skett och genomförts i utbildningsärendena följs kontinuerligt i handledningen. Mottagningsanvarig vid lärosätet erbjuder också extra stöd när det gäller journaldokumentation och intygsskrivande till de studenter som har behov av det.

Bedömargruppen anser att denna bedömningsgrund är tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga.

Förmågan att utveckla självkännedom och empatisk förmåga adresseras i ett antal olika moment genom utbildningen. Självvärderingen beskriver främst två delkurser där målet tydligt aktualiseras: Spädbarnsobservation samt Terapeututveckling och målmedveten träning. I båda de här delkurserna ingår att identifiera och reflektera kring studentens egna emotionella reaktioner som en del av terapeutrollen. Det förekommer även rollspelsövningar och inspelade samtal, vilka ger studenten möjlighet att reflektera kring sin egen värderingsförmåga och förhållningssätt. Diskussioner i grupp kring detta stärker studentensinsikter i hur andra reagerar, vilket medför ytterligare perspektiv på situationer där empati och självkännedom är av betydelse.

Dock anser bedömargruppen att även om självkännedom och empatisk förmåga ingår i utbildningen på ett tillfredsställande sätt, så är det svårt att veta hur lärosätet säkerställer måluppfyllelse härvidlag. De aktuella momenten examineras enligt självvärderingen genom aktiv närvaro och en individuell skriftlig uppgift, men det går inte att utifrån självvärderingen få en uppfattning om hur denna form av examination verkligen säkerställer måluppfyllelse. Bedömargruppen kan inte desto mindre konstatera att utvecklandet av självkännedom och empatisk förmåga ingår i utbildningen på ett systematiskt och väl strukturerat sätt, varför måluppfyllelsen med avseende på detta examensmål bedöms som tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete.

Bedömargruppens uppfattning är att studenterna genom utbildningens utformning och genomförande har god möjlighet att fortlöpande utveckla sin värderingsförmåga och sitt förhållningssätt under utbildningen, avseende såväl bedömning som behandling. Förhållningssätt och värderingsförmåga avseende etiska aspekter utvecklas såväl inom de olika teoretiska blocken som inom ramen för examensarbetet, samt därtill även inom det handledda klientarbetet. De självständiga arbeten som bedömargruppen har tagit del av styrker även att förmågan att reflektera kring etiska ställningstaganden och frågeställningar är något som studenterna utvecklar under utbildningen.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Ett jämställdhetsperspektiv kan utifrån vad som framgår i självvärderingen anses vara väl integrerat i utbildningens olika kurser och adresseras, men mer specifikt i ett par kurser. I handledningssituationen finns jämställdhetsperspektivet med löpande under utbildningen. Exempelvis diskuteras förhållandet mellan manliga och kvinnliga terapeuter i relation till den patient den studerande arbetar med under utbildningen.

Psykoterapeutprofessionen har en stark övervikt av kvinnor, vilket även avspeglas bland studenter och lärare. Detta är något som lärosätets ledning är väl införstådd med. Lärosätet tillämpar inte några aktiva åtgärder avseende könsfördelningen vid studentantagning och detsamma gäller vid rekrytering av personal. Dock öppnar lärosätet för att kunna tillämpa kvotering av det lägst representerade könet vid lika meriter i samband med personrekrytering. Bedömargruppen är i likhet med lärosätet väl införstådda med den könsmässiga snedfördelning som finns inom psykoterapeutyrket. Mot bakgrund av denna generella snedfördelning anser bedömargruppen att lärosätets arbete med och förhållningssätt till jämställdhet är tillfyllest.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet beskriver i självvärderingen vad som förefaller vara ett genomtänkt system för uppföljning och återkoppling i kvalitetssäkrande och kvalitetsutvecklande syfte. De olika kurserna och momenten i utbildningen utvärderas, varpå resultaten lyfts fram och diskuteras i olika forum. Bedömargruppen kan dock konstatera utifrån vad som framgick vid intervjuerna att studenter inte alltid är representerade i dessa sammanhang, till exempel det nyinstiftade kursplanerådet. Motiven för detta framgår dock inte i underlaget och bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se till att studenter är representerade i alla de sammanhang där utbildningens utformning och kvalitetsutveckling diskuteras.

Lärosätet verkar inte för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen är utformad på ett sådant sätt att studenten under utbildningens sex terminer läser sju olika delkurser. De olika kurserna är spridda över som minst tre terminer och som mest under samtliga sex terminer. Denna uppdelning av kurserna medför enligt bedömargruppen ett antal större problem:

Det blir otydligt för studenterna vilken kurs som ett inslag tillhör och - något som är mer allvarligt - till vilken kurs en specifik examination hör, vilket medför att studenten inte alltid vet om en specifik kurs är avklarad eller inte. Det är oklart när avklarade högskolepoäng redovisas/registreras, det vill säga om det sker direkt efter examinerande inslag, terminsvis, eller först i slutet av utbildningen.

Det förefaller även som att det är svårt för studenten att veta på vilket sätt, när och hur omprov eller kompletteringar kan göras. En konsekvens av ovanstående är att studenter som tar studieuppehåll har svårt att veta vilka kurser som är avklarade och vilka kurser eller inslag på kurser som återstår att genomföra när studierna återupptas.

Samtliga ovanstående problem bekräftades vid intervjuerna. Då framkom även att problemen är kända sedan tidigare, men att inte någon lösning har åstadkommits.

Den här beskrivna utformningen och dess potentiella konsekvenser för studenten anser bedömargruppen vara anmärkningsvärd. Det är även anmärkningsvärt att lärosätet trots att problemet är känt inte har lyckats komma fram till en lösning. Här menar bedömargruppen att tydligheten för studenten måste sättas i fokus och att utformningen sålunda måste anpassas därefter.

Bedömargruppen vill betona att den ovan beskrivna utformningen och dess potentiella konsekvenser för studenten är en allvarlig brist och ett angeläget utvecklingsområde.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Utbildningen ger genom sin utformning stora möjligheter för studenterna att nå måluppfyllelse avseende såväl kunskap och förståelse, färdighet och förmåga och värderingsförmåga och förhållningssätt. Den är uppbyggd med kontinuerlig progression och studenterna tillägnar sig såväl tillräcklig kunskap som praktisk träning för att motsvara de krav som ställs för psykoterapeutexamen.

Utbildningen innehåller väl integrerade inslag kring jämställdhet och lärosätets ledning är väl införstådd med den övervikt av kvinnor som finns hos såväl professionen som bland lärare och studenter. Lärosätet ser möjligheter att än mer aktivt adressera denna snedfördelning vid behov, vilket dock ännu inte har ansetts behövas.

Tillräckliga system finns för utveckling av kvalitetsuppföljning av utbildningen som sådan. Dock anser bedömargruppen att det bör finnas studentinflytande i samtliga sammanhang där kvalitet och utformning diskuteras, vilket i dagsläget inte är fallet.

Bedömargruppen anser dock att utbildningens strukturella utformning med många parallella kurser som i vissa fall löper under hela studietiden är problematiskt. Det råder en otydlighet kring vilken delkurs ett visst inslag tillhör, men vad som är mer allvarligt är att det även är oklart till vilken delkurs en viss examination hör. Dessutom förefaller det vara oklart när avklarade poäng rapporteras in och sålunda när studenten kan tillgodoräkna sig de aktuella högskolepoängen. En konsekvens av ovanstående kan bli att en student som tar studieuppehåll har svårt att veta vilka kurser som är avklarade och vilka kurser eller inslag på kurser som återstår att genomföra när studierna återupptas.

Sammanfattningsvis visar lärosätet i stort på en utbildning med god struktur avseende utformning, genomförande och resultat. Bedömargruppen kan dock inte bortse från den brist som frågan om den strukturella utformningen innebär och de konsekvenser det kan innebära för studenten. Denna brist är så pass anmärkningsvärd att utbildningens utformning, genomförande och resultat inte kan anses vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör utforma utbildningen så att det blir tydligt till vilken delkurs olika inslag och examinationer hör.

· Inrapportering av högskolepoäng bör ske kontinuerligt - förslagsvis minst terminsvis - för att såväl lärosätet som studenten ska få en tydlig bild av studiernas framåtskridande och för att underlätta återgång till studierna efter en kortare eller längre tids studieuppehåll.

· Lärosätet bör utforma och kommunicera en rutin för inrapportering av högskolepoäng, så att denna blir tydlig såväl för personal som för studenten.