Bedömningsgrund: Studentperspektiv

Studenten ges inte möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Utifrån både självvärdering samt intervjuer framkommer att kursvärderingar genomförs vid lärosätet för att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Värderingar genomförs av både kurser, lärare och handledare löpande under programmets gång samt för utbildningen som helhet vid slutet av den näst sista terminen. Utbildningen i sin helhet utvärderas under sista terminen för att möjliggöra återkoppling till studenterna innan de avslutar programmet. Värderingarna är skriftliga och anonyma, vilket är positivt sett till trygghet för studenterna att kunna uttrycka sina åsikter utan eventuella repressalier. De skriftliga värderingarna lider dock, i likhet med vad som är fallet vid de flesta lärosäten och i mindre kursgrupper, ibland av problem såsom låg svarsfrekvens och ett litet underlag sett till antalet studenter på varje kurs. En möjlighet till insamlande av muntliga åsikter verkar även finnas på studentrådsmöten samt vid början av undervisningstillfällena då programansvarig deltar för informationsutbyte, vilket delvis kompletterar och kompenserar för sådan problematik. Trots vissa brister bedöms användningen av kursvärderingar vara tillfredsställande.

Det framkommer i både självvärderingen och intervjuerna att det finns ett system för återkoppling där studenterna får ta del av resultaten av värderingarna via en läroplattform. Vid behov återkopplar även programansvarig skriftligt eller muntligt till studenterna efter informationsutbytet vid början av undervisningstillfällena. Kursvärderingar återkopplas även till studenterna under ett av de första undervisningstillfällena nästkommande termin och den för utbildningen heltäckande utvärderingen har placerats under termin fem för att möjliggöra återkoppling till studenterna innan de lämnar programmet. Detta betraktar bedömargruppen som ett gott exempel. Studentrådets möten återkopplas till studenterna genom att det förs protokoll med både synpunkter från studenterna och ledningens svar. Protokollet justeras av studentrepresentanten innan det delas med studenterna. Det framstår alltså som att det finns ett välutvecklat system för återkoppling. I studentportalen samlas protokollen från studentrådet i en gemensam modul. Studenter kan således ta del av tidigare protokoll och följa utvecklingen över tid. Studenter informeras om förändringar som skett inför deras utbildning, bl.a. på det internatet som inleder studietiden på programmet. Något som bedömargruppen dock ser mycket positivt på är att det ges en motivering till varför åtgärder inte har vidtagits då så är fallet.

Av självvärderingen och intervjuerna framkommer att det finns ett forum för kontakt mellan studenterna och utbildningsanordnaren, nämligen studentrådet. Studenterna väljer även sina egna representanter i studentrådet, vilket är positivt. Studentrådet framstår dock som huvudsakligen syftande till information och insamlande av åsikter och är inte förberedande eller beslutande. I de forum som är förberedande eller beslutande som till exempel ledningsgruppen eller styrelsen, så deltar inte studenterna utan de är endast indirekt representerade genom de värderingar som de har gjort. En anledning till det här upplägget som uppgavs under intervjuerna är att det anses under vissa situationer som olämpligt för studenter att delta då det kan diskuteras frågar av känslig natur som till exempel berör enskilda studenter. Det är möjligen så att frågor av känslig natur hanteras i vissa forum och där en studentrepresentants närvaro/rösträtt inte alltid är lämplig, men detta ursäktar inte ett totalt uteslutande. Sådana frågor bör i så fall hanteras på särskilda möten eller särskilda delar av möten. Detta ger sammantaget en bild av att studentrepresentationen huvudsakligen är ett led i att sprida information och samla in åsikter. Bedömargruppens uppfattning är att detta motsvarar en lägre form av inflytande, samt snarare en passiv än en aktiv roll för studenternas vidkommande.

Det framgår av självvärderingen att det finns ett system för klagomål och överprövning vad gäller lärare, handledare och examinationer och studenten kan vända sig direkt till ledningen om en sådan situation skulle uppstå.

Studentperspektiv

Inte tillfredsställande

Lärosätet har flera goda exempel på hur ett studentperspektiv tas hänsyn till inom utbildningens innehåll och genomförande. Vad som gör att bedömargruppen anser att kvaliteten kan ifrågasättas är att karaktären av studentinflytandet på utbildningens innehåll och genomförande huvudsakligen ligger på en nivå av att sprida och samla in information. Studenterna må överlag anse sig lyssnade på och uppleva en bra kommunikation, men detta kompenserar inte för att det vid lärosätet faktiskt handlar om en lägre nivå av inflytande. Enligt högskolelagen har studenterna rätt till aktivt inflytande och inte bara ett passivt sådant. Studenterna bör ha yttrande- och rösträtt inom förberedande och beslutande forum vilket är praxis inom de flesta högre utbildningar i Sverige. Detta gäller alla forum där studenterna berörs på något sätt men inte minst de forum där värderingar av olika slag diskuteras, kursplaner och litteraturlistor gås igenom och uppdateras och där likabehandlingsfrågor hanteras. I lärosätets fall gäller detta inte minst ledningsgruppen samt styrelsen. Vissa av dessa forum kan möjligen hantera frågor av känslig natur där en studentrepresentants närvaro/rösträtt inte alltid är lämplig, men detta ursäktar inte ett totalt uteslutande. I stället bör studenterna involveras direkt och de frågorna i så fall hanteras på särskilda möten eller särskilda delar av möten.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Studenterna bör ges yttrande- och rösträtt i beslutande forum såsom ledningsgruppen och styrelsen.

· Lärosätet bör arbeta för ökad svarsfrekvens på skriftliga kursvärderingar.

· Lärosätet bör skapa ytterligare möjligheter för studenterna att se utveckling och förändring av utbildningen över tid via läroplattformen.