Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

En stor del av undervisningen bedrivs av forskningsaktiva universitetslärare som enligt vad som framgick vid intervjuerna baserar sin undervisning på aktuell forskning inom deras specialområden. Detta anser bedömargruppen ger en bra grund för måluppfyllelse. Däremot examineras kunskaperna till största delen genom hemtentamina eller i gruppform varvid det dels kan vara svårt att bevisa urkund och dels svårt att identifiera den enskilde studentens bidrag, vilket försvårar bedömningen av huruvida studenten verkligen når måluppfyllelse. Studenterna läser både kognitiv beteendeterapi (KBT) och affektfokuserad terapi (AFT) med stor tonvikt på integrativa perspektiv. Undervisning och träning i att beakta integrativa perspektiv i det terapeutiska arbetet sker under alla tre åren av utbildningen. Bedömargruppen anser dock att det finns en risk att det blir splittrat, vilket kan påverka studentens förmåga att förstå områdets vetenskapliga grund och att kunna ta till sig aktuell forskning inom flera så pass stora forskningsfält.

Enligt självvärderingen löper kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik längs med hela programmet. Fördelen med att ha dessa kurser återkommande är att studenterna får nya perspektiv på innehållet allteftersom de läser andra kurser i till exempel psykoterapeutisk teori och metod. En nackdel med att starta dessa kurser redan under första terminen är att studenten kan ha svårt att ta till sig innehållet då mycket är nytt och studentens fokus tenderar att ligga på de psykoterapeutiska kurserna. Det finns även en risk för att kursen blir fragmenterad och att studenten därmed inte tillägnar sig en gedigen kompetens inom metodområdet. De uppsatser som bedömargruppen har granskat visar tveksam kvalitet och en dryg tredjedel (tre av åtta) bedöms inte i tillräcklig grad uppvisa kännedom om områdets vetenskapliga grund och om aktuell forskning.

Bedömargruppen anser att förutsättningarna för studenterna att skaffa sig tillräcklig kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inte är tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

Lärosätet skriver i självvärderingen att utbildningen bör ha större fokus på hur samhället påverkar individers psykiska hälsa, men inte desto mindre framgår det att målet examineras i flera delkurser och att case-metodik används vid olika slags seminarier och examinationer. Vid intervjuerna framhölls att fallen i olika övningar under utbildningen speglar de patienter som studenterna möter på sina arbetsplatser. Det framkommer även i underlaget att undervisning om hur kulturella och intersektionella aspekter påverkar individer och grupper ingår i olika moment under utbildningen.

Inom lärosätets ledning finns dock en medvetenhet om att utbildningen bör öka sitt fokus på hur samhällsförhållanden och familjer påverkar individer och grupper. Bedömargruppens intryck är sammantaget att möjligheterna för studenternas måluppfyllelse med avseende på detta examensmål är tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi.

Enligt självvärderingen och intervjuerna genomsyras utbildningen av det integrativa perspektivet och evidensbaserad psykologisk praktik. Studenterna tränas i både KBT, AFT och integrativa metoder. Förmågan att diagnosticera och behandla patienter examineras på olika kurser. Det handledda klientarbetet sträcker sig över alla terminer och där lär sig studenterna att bedöma vilka interventioner och behandlingsmetoder som lämpar sig bäst för den enskilda patientens svårigheter. Studentens terapeutiska färdigheter bedöms kontinuerligt i handledningen utifrån filmat material och skattningsverktyg. Handledare har långa uppdragskontrakt och deltar i metoddagar. Vid intervjuerna framkom att det finns en kontinuerlig dialog mellan ledningen och handledare och bedömargruppen anser att den professionsinriktade miljön är tillfredsställande. Bedömargruppens uppfattning är också att säkerställandet av måluppfyllelse vad gäller examensmålet om bland annat genomförandet av diagnostiska bedömningar och behandlingsprogram avseende individer kan anses vara tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att kritiskt granska och bedöma relevant information samt redogöra för och diskutera problem och lösningar i dialog med olika grupper.

Case-metodik som enligt självvärderingen används i olika seminarier och examinationer ger möjlighet att träna färdighet och förmåga att kritiskt granska och använda relevant information samt hitta lösningar på problem. Dessa färdigheter tränas och examineras dessutom i det handledda klientarbetet, i samband med studentens bedömning av klientens svårigheter och val av behandling. Likaså bedöms måluppfyllelsen vad gäller detta examensmål i uppsatsarbetet där studenten ska samla in, analysera och förstå data och använda dessa på ett korrekt vetenskapligt sätt. I bedömargruppens granskning av uppsatser framkommer att endast hälften visar denna förmåga med tillräcklig kvalitet. Bedömargruppens intryck är att det finns brister i träningen av den vetenskapliga förmågan, vilket i sin tur kan påverka förmågan att bedriva behandlingsarbete i och med att psykoterapi ska genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Trots brister i den del av bedömningen av målet som kan observeras i form av studenternas examensarbeten anser bedömargruppen ändå att säkerställandet av måluppfyllelse i stort när det gäller examensmålet om att kritiskt granska och bedöma relevant information är tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Det framkommer i självvärderingen och intervjuerna att studenterna vid upprepade tillfällen examineras både muntligt och skriftligt i form av muntliga presentationer, hemtentamina samt sessionsrapporter och behandlingsrapporter. Vid de sistnämnda sker även kommunikation med berörda parter. Bedömargruppens uppfattning är således att säkerställandet av måluppfyllelse beträffande förmågan muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder kan anses vara tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga.

Utbildningen ska säkerställa att studenten vid examen fortlöpande utvecklar sin självkännedom och empatiska förmåga. Förmåga till självkännedom och empati är svår att examinera och det gäller för samtliga lärosäten som ger psykoterapeutprogram. I det här fallet har lärosätet krav på att studenter ska gå i egenterapi vilket kan vara ett sätt att utveckla sin självkännedom och empatiska förmåga, men det är svårt för ett lärosäte att ha inblick i den här sortens förmåga hos studenten utan några andra aktiviteter. För att få en möjlighet att bedöma studentens förmåga härvidlag har dock lärosätet även övningar i form av rollspel kring självkännedom och empati, samt en skriftlig reflektionsuppgift. Det framkommer av självvärderingen att studenterna under sista året har individuell handledning parallellt med grupphandledning kring studentens utvecklingsområden, med fokus på relationella färdigheter. Arbetet baseras på metoden "målmedveten träning". Bedömargruppens uppfattning är att säkerställandet av måluppfyllelse avseende examensmålet om förmågan att utveckla självkännedom och empati är tillfredsställande.

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forsknings- och utvecklingsarbete.

Enligt självvärderingen och intervjuerna undervisas studenterna i forskningsetik som examineras i grupp. Etiska aspekter i eget forskningsarbete utgör en del i examensarbetet under delkursen, Examensarbete i psykoterapi, där det anges att studenten behöver beakta etiska aspekter i metodval och resultatbeskrivning. I bedömargruppens granskning av uppsatser framkommer mindre brister i två av åtta uppsatser kring etiska aspekter på forskning. Det som framför allt saknas är kännedom om vad som kan vara etiskt problematiskt i olika studier och vad som är anledningen till att etiska prövningar görs, det vill säga ett resonemang kring på vilket sätt studien i fråga kan påverka deltagarna och om det är etiskt försvarbart att genomföra studien. Bedömargruppen anser att det bör förtydligas för studenterna krav att i uppsatserna föra ett resonemang kring den egna undersökningens etiska aspekter. Detta är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen anser likväl att säkerställandet av måluppfyllelse med avseende på förmågan att identifiera etiska aspekter på forskning överlag kan bedömas som tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Vid intervjuerna framkom att det finns en ständig dialog bland lärare och ledning kring makt och psykoterapi. Det pågår också diskussioner kring hur lärosätet kan få fler män att söka till psykoterapeutprogrammet även om diskussioner kring jämställdhet inte förefaller vara av central betydelse, finns det en strävan att öka fokus på detta perspektiv i de kursutvärderingar som genomförs varje termin. Lärosätets ledningsgrupp består av tre kvinnor och två män. En majoritet av handledarna och lärarna är kvinnor. Bedömargruppens uppfattning är att det vore önskvärt att sträva efter en jämnare könsfördelning men även en breddad rekrytering i stort, så att psykoterapeuter i större utsträckning representerar de individer och grupper de möter i vården.

Vid intervjuerna gjordes gällande att fokus på intersektionalitet i utbildningen skulle kunna öka. Lärosätet strävar efter att bli HBTQI-certifierat. Tidigare fanns en likabehandlingsplan, men denna har ersatts av ett arbete som utgår från diskrimineringslagen där studenterna har besvarat en enkät som ska följas upp. Lärosätet visar insikt i betydelsen av jämställdhetsperspektivet och bedömargruppen anser att det integreras i utbildningen i tillräcklig grad.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätets beaktande av jämställdhetsperspektivet är tillfredsställande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Vid intervjuerna framkom att lärosätet är under ständig utveckling och att kursplanerna för ett par år sedan förändrades på så sätt att alla studenter nu läser ett år AFT och ett år KBT. Denna förändring genomfördes efter en utvärdering av tidigare upplägg, där studenterna läste bara en termin KBT. Det framkom i den utvärderingen att studenterna saknade tillräckliga kunskaper och färdigheter i KBT, vilket då alltså åtgärdades genom att förändra upplägget på kurserna. Detta arbete är ett bra exempel på uppföljning och åtgärder som företagits utifrån resultat från utvärderingar. Bedömargruppen är dock tveksam till det nuvarande upplägget på utbildningen, så till vida att det finns en risk för att studenterna blir splittrade och har svårt att få en djupare förståelse för de nämnda metodernas vetenskapliga grund. Det framkom även att det i samband med handledningen sker en kontinuerlig muntlig utvärdering av klientarbetet. Dessutom genomför ledningen en skriftlig anonym utvärdering vid upprepade tillfällen och resultaten från denna återkopplas till handledarna, vilka har möjlighet att utveckla och förändra utifrån vad som framkommit i utvärderingen.

Lärosätet har särskilda metoddagar en gång per termin där innehåll, upplägg och progression i utbildningen diskuteras utifrån studenternas utvärderingar samt föreläsares och handledares synpunkter. Det ingår i uppdraget som handledare att delta på dessa metoddagar, men det ingår inte i lärarnas uppdrag och de flesta lärare är gästföreläsare som kommer in tillfälligt och undervisar. Detta innebär att det är svårare att följa upp undervisningen, skapa ett sammanhang och utveckla kurserna. Bedömargruppens uppfattning är att de externa lärarna i större utsträckning borde involveras i uppföljningen av kurserna och i återkopplingen av resultat från utvärderingarna.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framkom vid intervjuerna att det finns en kontinuerlig dialog mellan ledningen och handledarna. Handledaren kan ge återkoppling till ledningen om någon student brister i teoretiska kunskaper eller färdigheter och åtgärder kan då komma att sättas in. Exempelvis kan studenten erbjudas extra handledning. Enligt självvärderingen finns det en ambition att starta forskning vid lärosätet med fokus på psykoterapistudenters lärande. Detta skulle förstärka möjligheten att följa upp utbildningen och åtgärda brister. Bedömargruppen anser att lärosätet strävar efter att följa upp resultat, utvärdera och åtgärda. I självvärderingen framträder också en medvetenhet om att det finns förbättringar att göra inom utbildningen. Bedömningen är således att arbetet med uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredsställande.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen ser brister när det gäller måluppfyllelse inom kunskapsformen kunskap och förståelse. Studenternas kännedom om områdets vetenskapliga grund och aktuell forskning bedöms vara ett utvecklingsområde. Brister när det gäller sådan kännedom framträder i de uppsatser som bedömargruppen har granskat. Bedömargruppen anser dessutom att utbildningens utformning där studenterna läser både KBT och AFT samt integrativa perspektiv kan göra det splittrat för studenterna och påverka möjligheten att lära sig de olika metodernas vetenskapliga grund vilka inbegriper stora forskningsområden. Hemtentamina och gruppexaminationer som huvudsakliga examinationsformer för måluppfyllelse inom kunskap och förståelse uppfattar bedömargruppen som ett bristfälligt sätt att examinera kunskap och förståelse.

Den professionsinriktade miljön är tillfredsställande och handledarna har hög kompetens och långa anställningskontrakt. Bedömargruppen anser att det finns goda förutsättningar för studenterna att nå måluppfyllelse avseende kunskapsformen färdighet och förmåga, även om upplägget med både KBT och AFT samt integrativa perspektiv kan göra det splittrat. Det handledda klientarbetet följs upp kontinuerligt och studentens färdigheter bedöms utifrån film och skattningsverktyg, vilket bedömargruppen anser vara förtjänstfullt.

Case-metodik som används återkommande är enligt bedömargruppen en tillgång när det gäller studenternas möjligheter till måluppfyllelse med avseende på färdighet och förmåga. Studenterna tränas i att förstå och använda relevant information kring olika fall som speglar verkliga klienter, samt skriftligt rapportera kring resultaten. I de uppsatser som bedömargruppen har granskat finns däremot brister vad gäller förmågan att använda data på ett adekvat sätt, vilket tyder på att studenternas kunskaper och färdigheter i forskningsmetodik är otillfredsställande.

Studenterna får vid upprepade tillfällen möjlighet att utveckla sin självkännedom och empatiska förmåga i form av gruppövningar, rollspel och målmedveten träning och de ska även lämna in en reflektionsuppgift. Härmed anser bedömargruppen att utformning och genomförande för att studenterna ska nå måluppfyllelse vad avser självkännedom och empatisk förmåga är mycket tillfredsställande. När det gäller forskningsetik, så uppvisar flera av de granskade uppsatserna vissa brister framförallt beträffande förmågan att resonera kring vad som är etiskt problematiskt i olika studier. Detta anser bedömargruppen bör åtgärdas av lärosätet på så sätt att det för uppsatserna finns krav på att studenten för ett resonemang kring etiska perspektiv på den egna undersökningen.

Lärosätet visar insikt i betydelsen av jämställdhet och beaktandet av jämställdhetsperspektivet i utbildningen anser bedömargruppen vara tillfredsställande. En enkät kring diskriminering har genomförts och resultatet ska följas upp, vilket är ett sätt på vilket lärosätet arbetar med uppföljning vad avser jämställdhet. Nyligen har innehållet på psykoterapeutprogrammet förändrats efter en sammantagen utvärdering av tidigare upplägg, vilket visar att lärosätet följer upp resultat och vidtar åtgärder. Vid intervjuerna framkom att det finns en kontinuerlig dialog mellan handledare och ledning, vilken också kan leda till olika åtgärder vid behov.

Den sammanvägda bedömningen av området utformning, genomförande och resultat är Inte tillfredsställande. Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör stärka undervisning och examination kring områdets vetenskapliga grund för att möjliggöra för studenterna att nå målet kunskap och förståelse för områdets vetenskapliga grund.

· Undervisning och examination i forskningsmetodik och forskningsetik bör stärkas, så att studenterna i större utsträckning lär sig att kritiskt granska och bedöma relevant information samt lär sig förstå olika etiska aspekter av forskning.