Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att det i samtliga kurser finns lärandemål, innehåll, lärandeaktiviteter och examinationer som bidrar till att ge studenterna kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör att studenterna tidigt i utbildningen får kunskap om områdets vetenskapliga grund och att kunskapsuppbyggnaden successivt fördjupas genom utbildningen. Lärosätet beskriver i självvärderingen att studenterna tränas i att förhålla sig kritiskt till vetenskaplig litteratur. Det ingår att söka, läsa och diskutera vetenskaplig litteratur, och studenterna ska alltid kunna belägga sina påståenden med evidens hämtat från litteratur, forskning eller beprövad erfarenhet. Bedömargruppen anser att undervisningens struktur bidrar till att främja studenternas måluppfyllelse.

I självvärderingen visar lärosätet på kursernas struktur när det gäller kursmål, lärandeaktiviteter och examinationer. Under utbildningens andra termin skriver studenterna ett examensarbete utifrån den kunskap och förståelse som studenterna fått genom utbildningen. Det arbetet är antingen kvalitativt eller kvantitativt inriktad beroende på vilken vetenskaplig metodkurs de har valt. Studenterna har möjlighet att skriva sina examensarbeten inom forskningsprojektet vid PreHospen. Bedömargruppen ställer sig negativa till kursupplägget med en valbar metodkurs. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genom examensarbetets upplägg utmana studenterna att ta till sig båda perspektiven. Detta kan till exempel göras genom att studenterna får möjlighet att opponera på ett arbete som har ett annat metodologiskt perspektiv än det studenten själv arbetar med, vilket är centralt för studenternas kommande professionsutövning när det gäller kunskapsinhämtning, kvalitetsarbete och vårdutveckling. Vid intervjun framkom att lärosätet ser det som viktigt att studenterna får möjlighet att göra empiriska studier under sitt examensarbete. Lärosätet anser att det är en viktig kompetens för kommande professionsutövning och speciellt i specialistsjuksköterskans arbete med att leda och utveckla vården. Lärosätet framhåller vikten av empiriska examensarbeten, eftersom deras upplägg med antingen en kvalitativ eller kvantitativ metodkurs ger en fördjupning i ett område till skillnad från om studenterna enbart genomfört litteraturstudier. Bedömargruppen förstår lärosätets intention med att sätta kvaliteten i fokus, vilket har resulterat i att ett antal examensarbeten blir publicerade i vetenskapliga tidskrifter inom området.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att examensmålet behandlas i de flesta kurserna genom teoretiska och praktiska moment samt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Exemplen i självvärderingen visar enligt bedömargruppen på en tydlig progression av det aktuella målet genom utbildningen med exempel på lärandeaktiviteter och examinationer som möjliggör att studenterna får förutsättningar att uppnå målet. Genom de individuella inlämningsuppgifterna beskriver studenterna sin förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov. Studenterna genomför verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i flera kurser, vilket ytterligare möjliggör för dem att utveckla sina kunskaper successivt genom utbildningen. Under VFU-kurserna används olika bedömningsunderlag och lärosätet har arbetat med att optimera dem. Lärosätet genomför också ett projekt för att utvärdera vilket bedömningsinstrument som ska användas i den längre VFU-kursen. Om projektet faller väl ut kommer det validerade bedömningsformuläret AssCE att bytas ut till bedömningsformuläret BeVut. Vid intervjun framkommer att projektet har påbörjats men än så länge används AssCE, eftersom lärosätet vill känna sig bekväma med BeVut innan man börjar använda det i utbildningen. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet arbetar med att se över bedömningsunderlag för VFU.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen att utbildningen genom sin utformning möjliggör att studenterna kan utveckla sina färdigheter och förmågor att självständigt genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden. Vid intervjun framkom att det är främst vid simulering som studenterna övas och examineras i förmågan att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden. Det sker genom varierande patientfall i miljöer både inom- och utomhus för att skapa verkliga och komplexa miljöer. Även inlämningsuppgifter med fallmetodik innehåller varierande miljöer.

Under den sista VFU-kursen säkerställs att studenterna har uppnått examensmålet genom en individuell klinisk examination i simuleringsmiljö. Examinationen innefattar att studenterna ska genomföra ett komplett omhändertagande. För bedömning av studentens prestation används ett validerat bedömningsinstrument som heter Paramedic global rating scale, där två lärare gör individuella bedömningar. Detta är enligt bedömargruppen ett bra exempel på bedömning av det aktuella målet. Bedömargruppen ser det som en styrka att lärosätet använder sig av validerade bedömningsinstrument vid kliniska examinationer.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen genom den variation som visas både genom lärandeaktiviteter och examinationsformer möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen anser att lärosätets beskrivning av kursmålen med exempel på lärandeaktiviteter och examinationer visar att utbildningen möjliggör att studenterna kan uppnå målen. Lärosätet beskriver i självvärderingen att utbildningen erbjuder möjlighet till reflektion över kunskap och lärande samt utveckling av kompetens. Det sker framför allt i samband med fallseminarier, simulering och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under VFU har studenterna och handledarna regelbundna samtal om behovet av ytterligare kunskap och vikten av att fortlöpande utveckla sin kompetens, vilket även följs upp genom bedömningsdokument. Lärosätet lyfter fram att målet är att studenterna ska ha samma handledare genom hela utbildningen, vilket har betydelse för bedömning av studenternas progression. Vid intervjun framkom att lärosätet genom att utse flera handledare som är ansvariga för respektive student säkerställer att samma handledare kan följa och bedöma studenternas progression under de olika VFU-perioderna. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet utser flera handledare som har ett ansvar för studenterna, vilket bidrar till kontinuitet och har betydelse för studenternas lärande samt även för handledarnas bedömning av studenternas progression.

Av självvärderingen framgår att lärosätet genom examinationer i form av individuella skriftliga inlämningsuppgifter, reflektionsseminarier, simuleringsövningar och verksamhetsförlagd utbildning säkerställer att studenterna har förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens.

Vid intervjun beskrev lärosätet att simuleringarna är ett viktigt verktyg för att fånga upp studenter som har behov av extra stöd för att utveckla sina förmågor att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Detsamma gäller även i de skriftliga reflektionsuppgifterna, där vissa studenter kräver extra stöd för att utveckla sin förmåga till reflektion. Bedömargruppen anser att detta är goda exempel på hur lärosätet kan identifiera studenter som behöver extra stöd.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Vid lärosätet ingår och behandlas jämställdhet inom området hållbar utveckling. Lärosätet beskriver i självvärderingen att man har en handlingsplan för jämställdhetsreglering med två övergripande mål. Målen handlar om studenternas miljö samt att utbildningen ska ge kunskap om jämställdhet och genusfrågor, för att studenterna ska kunna verka för ett mer hållbart samhälle. Det finns en medvetenhet om jämställdhet både när det gäller fokus på studenter och lärare.

Jämställdhet är enligt bedömargruppen synlig i utbildningen. Det finns en struktur på lärosätet i stort för att tydliggöra vikten av jämställdhet, och jämställdheten lyfts fram i de flesta av utbildningens kurser. Könsfördelningen (mellan kvinnor och män) är relativt jämt fördelad både bland studenterna och lärarna, och kvarstår även när föreläsarna inkluderas.

De exempel på läraktiviteter som presenteras i självvärderingen visar att jämställdhetsperspektivet finns och examineras i flera av utbildningens kurser. Om det är en fördel eller nackdel att jämställdhet innefattas under hållbar utveckling, det vill säga om det synliggör eller minskar synligheten på jämställdhet reflekterar inte lärosätet över. I intervjun med lärosätet framkommer att man inkluderar genusperspektiv i till exempel inlämningsuppgifter, och i examensarbetet inkluderas reflektion kring arbetets resultat och hållbarhet.

Sammanfattningsvis kan bedömargruppen konstatera att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet ser dock jämställdhet som ett förbättringsområde i utbildningen, vilket bedömargruppen instämmer i.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framkommer att lärosätet har ett system för att systematiskt följa upp utbildningen genom kursvärderingar, programrapporter och lärarnas synpunkter. Studenternas bedömning av kvalitet fångas även i en så kallad studentbarometer. Resultatet av uppföljningarna används i ett systematiskt kvalitetsarbete. Kursplaner bearbetas rutinmässigt varje år när det gäller kursmål, utformning, lärandeaktiviteter, examinationer och kurslitteratur. I samband med framtagande eller förändringar av kursplaner beaktas innehåll, utformning, genomförande och examination, vilket granskas av utbildningsutskottet innan lärosätet fastställer kursplanerna.

Kursutvärderingar görs både skriftligt och muntligt, och självvärderingen beskriver att studenternas åsikter tas tillvara och används i utvecklingen av utbildningen och dess kurser. Kursrapporter återkopplas till studenterna vid följande kurstillfälle. Bedömargruppen anser att lärosätet genom muntliga och skriftliga kursutvärderingar tar tillvara studenternas åsikter, och att de används i utvecklingen av utbildningen.

En utmaning som framgår av självvärderingen är att tiden för examinatorn att arbeta med kurserna och deras kvalitet inte är tillräcklig. I intervjun framkom att ledningen diskuterar det och att lärosätet arbetar för att examinatorerna ska få utökad tid för kvalitetsarbete, vilket bedömargruppen stödjer eftersom det har en direkt koppling till utbildningens kvalitet.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen att det finns en struktur för att identifiera studenter som är i behov av stöd, så att de i möjligaste mån kan genomföra sina studier enligt plan. Den kliniska och pedagogiska kompetens som utbildningens lärare har, underlättar enligt bedömargruppen detta. För studenter med funktionsnedsättning finns särskilda stödinsatser. Om studenter under den verksamhetsförlagda utbildningen visar behov av extra stöd, upprättas en handlingsplan för att stödja dem att nå kursmålen. Bedömargruppen anser att lärosätet har en god struktur för att identifiera studenter som är i behov av stöd.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Av självvärderingen framgår att det i samtliga kurser finns lärandemål, innehåll, lärandeaktiviteter och examinationer som bidrar till att ge studenterna kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Utbildningen möjliggör genom utbildningens kurser att studenterna tidigt får kunskap om områdets vetenskapliga grund, och kunskapsuppbyggnaden fördjupas successivt genom utbildningen.

I utbildningen ges en valbar metodkurs, vilket innebär att studenterna enbart fördjupar sig i antingen det kvalitativa eller kvantitativa området. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genom examensarbetets upplägg utmana studenterna att ta till sig båda perspektiven. Det kan till exempel göras genom att studenterna får möjlighet att opponera på ett arbete som har ett annat metodologiskt perspektiv än det studenten själv arbetar med, vilket är centralt för studenternas kommande professionsutövning när det gäller kunskapsinhämtning, kvalitetsarbete och vårdutveckling.

Utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser att utbildningen genom den variation som visas både genom lärandeaktiviteter och examinationsformer möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen. Lärosätet visar i självvärderingen att examensmålet behandlas i de flesta kurserna genom teoretiska och praktiska moment samt under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Under den sista VFU-kursen säkerställs att studenterna har uppnått examensmålet genom en individuell klinisk examination i simuleringsmiljö. Examinationen innefattar att studenterna ska genomföra ett komplett omhändertagande. För att bedöma studenternas prestationer används ett validerat bedömningsinstrument där två lärare gör individuella bedömningar, vilket enligt bedömargruppen är ett bra exempel på bedömning av det aktuella målet.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås enligt bedömargruppen genom de lärandeaktiviteter och examinationer av kursmål som lärosätet visar exempel på i självvärderingen. Utbildningen är dessutom utformad så att studenternas progression i relation till examensmålet kan bedömas. Utbildningen erbjuder möjlighet till reflektion över kunskap och lärande samt förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap. Det sker framför allt i samband med fallseminarier, simulering och VFU. Genom examinationer i form av individuella skriftliga inlämningsuppgifter, reflektionsseminarier, simuleringsövningar och verksamhetsförlagd utbildning säkerställs att studenterna har förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen anser lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. I flera av utbildningens kurser behandlas hållbar utveckling med exempel på läraktiviteter om till exempel genusperspektiv i inlämningsuppgifter, och i examensarbetet ingår reflektion över arbetets resultat och hållbarhet.

När det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling visar lärosätet genom självvärderingen på ett system för att systematiskt följa upp utbildningen genom kursvärderingar, programrapporter och lärarnas synpunkter. Resultatet av uppföljningarna används i ett systematiskt kvalitetsarbete. Kursplanernas kursmål, utformning, lärandeaktiviteter, examinationer och kurslitteratur bearbetas rutinmässigt varje år. Det finns en struktur för att identifiera studenter som är i behov av stöd, så att de kan genomföra sina studier enligt plan. Kursvärderingar görs både skriftligt och muntligt, och självvärderingen visar enligt bedömargruppen att studenternas åsikter tas tillvara och används i utvecklingen av utbildningen och dess kurser. Kursrapporter återkopplas till studenterna vid följande kurstillfälle.