Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet tar in 20 studenter till specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska varje år. Självvärderingen uppger att i huvudsak två lärare, bägge distriktssköterskor, är involverade i utbildningen, men att ytterligare lärare, doktorander och andra experter deltar med föreläsningar m.m. En lärare är navet eftersom hen är programansvarig, kursansvarig och examinator samt deltar i undervisning om bland annat vetenskaplig metodik. Läraren är också den enda som är docent. Hen deltar i programmet med cirka 30 procent av sin arbetstid. En biträdande lektor bistår som programansvarig och har liknande arbetsuppgifter, men arbetar bara 10 procent av sin tjänst i programmet. En tredje person är adjunkt och inte disputerad, men deltar i bedömningen av VFU tillsammans med programmets två programansvariga lektorer. Hen arbetar 30 procent av sin tjänst i programmet. Ytterligare tre disputerade lärare arbetar tillsammans totalt 20 procent av sina tjänster i programmet, plus att enskilda föreläsare deltar med sina expertkunskaper inom ämnen som är viktiga för yrket, varav två är doktorander. En professor i omvårdnad, en professor i hälsovetenskap och en professor i hälsoteknik är också knutna till utbildningen. Den vetenskapliga kompetensen bedöms därmed vara tillfredsställande, även om fler docenter och en professor inom distriktssköterskans huvudområde hade varit önskvärt.

Den professionsrelaterade kompetensen inom distriktssköterskans fält bedöms vara god och kan säkerställas på längre sikt med de pågående doktoranderna, trots att pensionsavgångar är förestående, dock inte under de närmaste åren. Vissa frågetecken har uttryckts från lärosätet själv om hur den pedagogiska kompetensen bland lärarna kommer att se ut i framtiden i och med snabba pensionsavgångar. De nya lärare som anställs får dock introduktionsutbildning och förutsätts att inom två år ha gått den högskolepedagogiska utbildning som lärosätet kräver, vilket bedömargruppen anser är tillfredsställande.

Sammantaget anser bedömargruppen att personalgruppen är liten och sårbar, men att lärosätet i nuläget ändå har förutsättningar att bedriva utbildningen. Det är också en styrka att den distriktssköterska som är programansvarig är docent. Bedömningarna har gjorts med stöd i självvärderingen och lärartabellen samt intervjuerna.

· Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel: Lärosätet har avtal om doktorandtjänster med regionen, vilket visar på god framförhållning inför framtidens behov av lärarkompetens.

· Den professionsrelaterade kompetensen är hög i relation till lärosätets storlek och volymen på utbildningen.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör rekrytera någon ytterligare disputerad distriktssköterska som lärare, för att minska sårbarheten.

· Lärosätet bör se till att fler lärare kan meritera sig till docenter, och helst se till att någon blir professor

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig men endast delvis professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning

Det finns vetenskaplig kompetens bland lärarna som bedömargruppen anser är tillräcklig i nuläget. Likaså finns professionsrelaterad kompetens i relativt god utsträckning eftersom flera av lärarna är distriktssköterskor, vilket bidrar till en vetenskaplig och professionsinriktad miljö på lärosätet. Däremot redovisar lärosätet utifrån den utbildningsplan som utvärderades en väldigt kort verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om totalt 6 veckor, varav 3 veckor inom barnhälsovård eller elevhälsa och 3 veckor på vårdcentral eller kommunal hemsjukvård. När det gäller VFU kan därför utbildningsmiljön ifrågasättas. Lärosätet uppger att de planerar för en förändring med längre VFU om 8 veckor totalt på klinik inom de fyra olika verksamhetsområdena plus 2 förberedelseveckor på BTH:s forsknings- och utbildningsklinik, vilket är klokt, men ändå inte genomfört vid tiden för denna granskning. Bedömargruppen anser också att VFU ska erbjudas inom de verksamhetsområden där en distriktssköterska ska verka, nämligen barnhälsovård, elevhälsa, hemsjukvård samt arbete på vårdcentral och distriktssköterskemottagning, för att ge förutsättningar till lärande i god utbildningsmiljö.

Det framgick också av intervjuerna att lärosätet bedömt att VFU är för kort och otillräckligt varierad, för att studenterna ska få möjlighet att lära sig arbetet inom respektive sammanhang. Även efter förändringen kommer dock VFU att fokusera på i huvudsak bara två områden där studenterna ska göra VFU i tre veckor, de övriga två endast en vecka. Det framgick initialt också av självvärderingen att studenterna skulle kunna byta en vecka med varandra för att tillgodose VFU inom det område som inte fokuserats. Lärosätet har därefter förtydligat detta och beskrivit att det som från höstterminen 2022 gäller är att VFU inom alla de fyra områdena elevhälsa, barnhälsovård, kommunal hemsjukvård och vårdcentral nu är obligatoriskt, ej baserat på byte eller val, nämligen 2 veckors förberedande färdighetsträning, därefter 3+1+3+1 veckas VFU inom de fyra områdena. Då detta inte hade genomförts vid utvärderingen så är det svårt att ta hänsyn till i utlåtandet. Trots förändringen anses ändå att de studenter som endast erhåller en veckas VFU inom områden som barnhälsovård och primärvård erhåller otillräcklig kunskap och färdighet för att verka som distriktssköterska på en vårdcentral.

Sambandet mellan forskning och utbildning säkerställs genom enskilda anställningsavtal med anställda inom regionen, där också två distriktssköterskor har anställts som doktorander och medverkar i undervisningen. Lärosätet fick vid förra utvärderingen av UKÄ viss kritik för att forskningen inte var tillräckligt integrerad i övrig undervisning, men beskrivningen i självvärderingen tydliggör de ansträngningar som gjorts för att råda bot på det.

I den inledande kursen Specialistsjuksköterskans profession och vetenskapliga förhållningssätt inom distriktssköterskans verksamhetsområde 30 högskolepoäng, ingår 7,5 högskolepoäng i vetenskaplig metod som avslutas med en projektplan som används i examensarbeteskursen. Examensarbetet kan genomföras inom ett befintligt övergripande forskningsprojekt (SNAC), där data redan är insamlat, eller så kan de göra sitt examensarbete i samarbete med de kliniska verksamheterna och deras behov. Flera examinerande moment har införts, där studenterna ska visa på förmåga till innovation men också att använda evidensbaserade metoder och argumentera för omvårdnadskvalitet.

Bedömargruppen bedömer att den vetenskapliga utbildningsmiljön är tillfredsställande, men att den professionsinriktade utbildningsmiljön är alltför begränsad. Både den nuvarande organisationen av VFU och den planerade förlängningen, som har två placeringar på endast en vecka, anser bedömargruppen är otillfredsställande. Bedömargruppen ställer sig frågande till om man kan säga att man fått utbildning till distriktssköterska om man inte tränats mer inom de viktiga sammanhang där en distriktssköterska ska kunna verka.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningsmiljön inte är tillfredställande. Det beror främst på brister i den professionsinriktade utbildningsmiljön. Ett viktigt utvecklingsområde är den förhållandevis korta VFUn inom vissa områden, som äventyrar utbildningsmiljön, något som också styrkts efter intervjuer med lärosätet. Då lärosätet uppger att en förändring gjorts med längre VFU, dock inte inom alla områden där två placeringar är endast en vecka långa, anser bedömargruppen att lärosätet bör utvärdera hur nästa grupp studenter som genomgått VFU-kurserna som är mer varierad och mer omfattande har kunnat ta del av alla väsentliga delar av yrket. Att involvera erfarna kliniska handledare i utbildningsmiljön skulle också kunna stärka utbildningsmiljön, menar bedömargruppen.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

- E-hälsa som har en framträdande roll i utbildningen, vilket är positivt eftersom lärosätet visar försöker anpassa utbildningen efter utvecklingen och forskningsframstegen.

- Lärosätet har utformat ett lokalt mål med inriktning mot e-hälsa.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde:

- Lärosätet bör involvera erfarna kliniska handledare, för att stärka utbildningsmiljön.

Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp:

Lärosätet har förtydligat hur den verksamhetsförlagda utbildningen har förändrats fr o m ht 2022, när det gäller förberedande färdighetsträning, obligatoriska placeringar inom alla fyra verksamhetsområden, samt förlängd VFU. Det kvarstår dock frågetecken kring att två placeringar endast är en vecka långa. Lärosätet bör möjliggöra för studenterna att genomföra en mer omfattande verksamhetsförlagd utbildning inom distriktssköterskans fyra verksamhetsområden.

Förutsättningar

Bedömningsområdet Förutsättningar är i sin helhet inte tillfredställande. När det gäller bedömningsgrunden Personal anser bedömargruppen att personalgruppen är liten och sårbar, men att lärosätet i nuläget ändå har förutsättningar att bedriva utbildningen. Det är också en styrka att den programansvariga distriktssköterskan är docent. Bedömargruppen vill lyfta fram lärosätets avtal om doktorandtjänster med regionen som ett gott exempel som visar på god framförhållning inför framtidens behov av lärarkompetens. Att rekrytera fler disputerade distriktssköterskor som lärare för att minska sårbarheten tycker bedömargruppen är ett viktigt utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är att lärosätet bör öka möjligheten för fler lärare att meritera sig till docent och helst se till att knyta en professor till utbildningen.

Bedömargruppen konstaterar att utbildningsmiljön inte är tillfredsställande. Det beror främst på brister i den professionsinriktade utbildningsmiljön. Ett viktigt utvecklingsområde är den förhållandevis korta och begränsade VFU:n som trots att förändringar gjorts efter att självvärderingen lämnades in ändå inte bedöms som tillfredsställande med endast en veckas VFU på två placeringar, vilket bedömargruppen menar äventyrar utbildningsmiljön. Den ursprungliga kritiken om alltför lite varierad och kort VFU är också en bedömning som stärktes efter intervjuerna med lärosätet. Bedömargruppen anser att lärosätet bör säkerställa att nästa grupp studenter som genomgått VFU har en varierad VFU inom alla fyra områden och mer omfattande VFU än endast en vecka på två av placeringarna, för att kunna ta del av alla väsentliga delar av yrket. Att involvera erfarna kliniska handledare i utbildningsmiljön kan också stärka utbildningsmiljön, menar bedömargruppen.

Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp:

Lärosätet bör säkerställa och visa på att den verksamhetsförlagda utbildningen efter förändringar i omfattning och variation stärker studenternas möjligheter till lärande inom alla fyra områden.