Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Självvärderingen beskriver att kursen Specialistsjuksköterskans profession och vetenskapliga förhållningssätt inom distriktssköterskans verksamhetsområde om 30 högskolepoäng innehåller lärandemål om att skilja vetenskaplig kunskap från beprövad erfarenhet, att förklara omvårdnadens centrala begrepp, teorier och modeller samt kärnkompetenser inom omvårdnad. Programmets övriga kurser har också specifika lärandemål som fokuserar tydligt på det målet och som examineras på olika sätt, individuellt och i grupp. Basgruppsexaminationer består också av individuella lärandeunderlag (ILU) som föregår gruppexamination, där varje enskild student på förhand ska problematisera gruppens gemensamma frågor. Bedömargruppen anser att de undervisningsformer som självvärderingen beskriver är lämpliga, dvs. seminarier, föreläsningar och workshoppar. Sammantaget utgår de från en konstruktiv länkning mellan nationella mål, kursmål, undervisning och examination.

Alla nationella mål finns med i programmets mål och är representerade i kursmålen på olika sätt. I den första kursen Specialistsjuksköterskans profession och vetenskapliga förhållningssätt inom distriktssköterskans verksamhetsområde ingår också examinationer som utgår från autentiska scenarier där studenterna ska förstå sambandet mellan vetenskap och yrkesutövning. Självvärderingen hänvisar till examensarbetet, där studenterna slutligen knyter ihop vetenskap och beprövad erfarenhet med yrkesutövningen. Lärandemålen för kursen Examensarbete i omvårdnad med inriktning mot distriktssköterskans verksamhetsområde om 15 högskolepoäng tydliggör det när det gäller värderingsförmåga och förhållningssätt, till exempel att värdera och ta ställning till resultatets vetenskapliga betydelse för distriktssköterskans verksamhetsområde samt identifiera behov av ytterligare kunskap och vidare forskning. Intervjuerna bekräftar att studenterna når målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse.

Sammantaget anser bedömargruppen att måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse är tillfredsställande. Det finns tydliga lärandemål, aktiviteter och examinationer i programmets olika kurser som tar upp examensmålet på ett förtjänstfullt sätt. Den begränsade VFU som studenterna erbjudits riskerar dock att minska betydelsen av att lärosätet teoretiskt fokuserar på sambandet mellan vetenskap och klinisk praktik. Den kunskapen blir nämligen svår att omsätta i praktik inom de sammanhang som studenterna inte får möta i tillräcklig omfattning. Det anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde och rekommenderar lärosätet att erbjuda studenterna längre VFU än endast en vecka inom distriktssköterskans verksamhetsområden.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

-Undervisningen har en stark förankring i omvårdnadens teoretiska och vetenskapliga grund, och kopplar även kunskapen till klinisk praktik och behov av verksamhetsutveckling.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde:

-Lärosätet bör införa längre VFU än endast en vecka och det inom alla fyra områden.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

I självvärderingen lyfter lärosätet fram att det finns flera utvecklingsområden för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Av den initiala självvärderingen och av intervjuerna framgick att studenterna genomfört VFU antingen inom barnhälsovård/elevhälsa eller inom vårdcentral/kommunal hemsjukvård på tre veckor vardera. Detta har förändrats och lärosätet har senare rapporterat att de sedan ht 2022 erbjuder 10 veckors VFU, varav två veckors färdighetsträning på sin forsknings- och utbildningsavdelning. Omfattningen där är fortfarande oklart beskriven. De har också infört VFU inom alla områden, totalt 8 veckor i klinik uppdelat på fyra placeringar, två på 3 veckor men också två placeringar på endast 1 vecka, vilket trots förändring uppfattas som alltför lite.

Åven under intervjuerna framkom att lärosätet kommit fram till att VFU-perioderna varit för korta för att studenterna ska kunna utveckla självständighet och bedömas på ett säkert sätt. Lärosätet uppger att de efter önskemål från studenterna därför beslutat att förlänga VFU-perioden till totalt 8 veckor och införa tvåveckors förberedande färdighetsträning på en utbildningsklinik som drivs av lärosätet, vilket är något som bedömargruppen anser är positivt. Dessutom anser bedömargruppen att placeringarna på en vecka är alltför begränsade i tid, och innebär också svårigheter för lärosätet att bedöma och examinera studenternas kunskaper. Bedömargruppen ställer sig också frågande till om studenterna kan säga att de fått utbildning till distriktssköterska om de inte i tillräcklig omfattning färdighetstränats inom alla de centrala områden som distriktssköterskan verkar inom och i synnerhet gäller det barnhälsovård och vårdcentral som är de vanligaste arbetsplatserna för en distriktssköterska idag.

Ett annat viktigt område som bedömargruppen vill lyfta fram är att det inte har framkommit i självvärdering eller annat underlag att det finns något lärandemål som handlar om psykiatriska tillstånd eller psykisk ohälsa hos vuxna i utbildningen. Det är en stor grupp patienter inom primärvården. Intervjuerna pekade mot att det till viss del finns med i föreläsningar där exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder hos barn och unga har tagits upp. Men i övrigt har lärosätet inte visat att studenterna undervisas eller examineras i vuxnas psykiska ohälsa och hur de därmed kan utveckla färdighet och förmåga i att möta och vårda den gruppen av patienter. I intervjuerna hänvisade lärosätet till att det kunde ingå i lärstödjande uppgifter och som någon fråga i tentamen, men bedömargruppen anser att lärosätet inte tydligt visat om och i så fall var det förekommer i utbildningen. Lärosätet har senare förtydligat detta och menar att samlingsbegreppet ohälsa omfattar såväl fysisk, psykisk och social hälsa. De beskriver att den första terminen har föreläsningar, scenarier och examinationsmoment där psykisk ohälsa ingår. De ger också exempel på kurser med examinationer där psykisk ohälsa ingår även om lärandemålet är mer generellt hållet. Studenterna examineras med stöd av bedömningsinstrumentet AssCe under VFU, och det innebär att psykisk ohälsa finns med i bedömningen. I och med den korta VFU:n bedöms det dock mindre tillförlitligt kunna visa på att studenterna når målet, något som stärktes i intervjuerna.

Ett annat frågetecken handlar om studenternas förmåga att självständigt utvärdera åtgärder. I självvärderingen skriver lärosätet att studenterna varit minst framgångsrika i att klara av att utvärdera sina åtgärder. Bedömargruppen anser att det heller inte är så konstigt, eftersom utvärdering inte tydligt igår i de lärandemål som presenteras inom olika kurser. Det kan vara så att utvärdering inte har haft ett tillräckligt fokus i olika examinationer eller inom VFU. Ordet värdering förekommer dock på vissa ställen i självvärderingen, men vi bedömer att det inte är tydligt kopplat till examensmålet för färdighet och förmåga utan snarare värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet har senare kommenterat detta med att självständighet åtminstone ska kunna bedömas i de längre placeringarna på tre veckor.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att måluppfyllelsen inte säkerställs inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Bedömargruppen anser att lärosätet inte tydligt kunnat visa att de kan säkerställa måluppfyllelsen med tanke på den korta och begränsade VFU:n och inte heller om lärosätet tillförlitligt examinerar studenternas förmåga att självständigt utvärdera sina åtgärder. Initialt kunde lärosätet inte visa hur undervisning och examinationer om psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos vuxna går till inom utbildningen. Det finns inte några tydliga lärandemål i kursplanerna om det och inte heller någon konkret beskrivning i självvärderingen av psykiatri eller psykisk ohälsa och åtgärder, som suicidbedömning. Lärosätet har senare ifrågasatt detta och kompletterat med uppgifter om i vilka kurser detta omfattas och hur. En svårighet för bedömarna har varit att samlingsbegreppet ohälsa, som är mer generellt hållet inte har kunnat identifiera psykisk ohälsa, i synnerhet gäller det i den vuxna populationen. Det kan innebära att det blir svårare för studenterna att kunna uppnå målet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs, för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter.

Lärosätet påtalar själv i självvärderingen att studenterna varit missnöjda med att de inte fått VFU inom alla delar som distriktssköterskan kan verka inom. Intervjuerna stärker det intrycket och bedömargruppen anser att det är en starkt bidragande orsak till att målet inom färdighet och förmåga inte säkert kan nås av studenterna.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

- Lärosätet har flera examinationer inom både hemsjukvård och vård av barn och ungdom som omfattar delar av målet

Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp:

- Lärosätet bör efter den genomförda förändringen av VFU i enlighet med den nya utbildningsplanen kritiskt utvärdera och överväga att förlänga de korta VFU-placeringarna på endast en vecka.

- Lärosätet bör möjliggöra för studenterna att genomföra verksamhetsförlagd utbildning inom distriktssköterskans fyra verksamhetsområden i tillräcklig omfattning

- Lärosätet bör förtydliga hur kunskaper och förmågor relaterat till psykisk ohälsa hos vuxna undervisas och examineras i utbildningen, gärna med konkreta exempel och visa på vad som gällde den tidigare utbildningsplanen och vad som gäller den nya.

- Lärosätet bör utveckla konkreta lärandemål samt tydliggöra befintliga lärandemål och kursinnehåll i förhållande till psykisk ohälsa hos vuxna.

-Lärosätet bör förtydliga när och hur studenternas förmåga att utvärdera sina kliniska åtgärder examineras i utbildningen och inom vilka placeringar och moment i kurser

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självvärderingen beskriver att lärosätet ser problembaserat lärande som en filosofi och metod som kan hjälpa studenterna att nå målet och lösa problem när de dyker upp. I den inledande kursen Specialistsjuksköterskans profession och vetenskapliga förhållningssätt inom distriktssköterskans verksamhetsområde ingår ett lämpligt exempel på lärandemål som handlar om att beskriva och jämföra olika pedagogiska synsätt i allmänhet, för att kunna urskilja på vilket sätt problembaserat lärande kan bidra till livslångt lärande och förklara lärande-, problem- och grupprocessens betydelse för studierna och det kommande yrket. När det gäller delmålet att studenterna ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens visar lärosätet på goda exempel i flera kurser, både för det egna livslånga lärandet och professionsutvecklingen inom yrkesrollen samt för omvårdnadsämnets vetenskapliga framväxt och teoriutvecklingen som sker. Lärandemålen inom flera kurser är tydligt kopplade till målet.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredställande. Examinationsformer bedöms vara relevanta, t.ex. hemtentamen och bedömning av självkännedom under VFU med bedömningsformuläret AssCe. Förtjänstfullt påpekar också lärosätet att för att nå målet måste studenterna ha god förmåga att se sina begränsningar när kompetensen är otillräcklig, vilket AssCe kan visa på.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

- Lärosätet stödjer studenterna att identifiera sin kunskap och att uppnå livslångt lärande.

Lärosätet använder problembaserat lärande som en viktig grundkompetens.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet visar att de på alla nivåer inom organisationen integrerar frågor om jämställdhet, liksom inom programmet och kurserna. Programstudenterna är nästan uteslutande kvinnor med få undantag, vilket ställer särskilda krav på lärosätet. Sökstatistik och genomströmning följs kontinuerligt. Lärosätet refererar i självvärderingen till regeringens jämställdhetspolitiska mål som eftersträvas och där lärosätet definierar jämställdhet enligt dem och poängterar att jämställdhetsperspektivet görs till en del av vardagen. Lärosätet beskriver att det handlar om kommunikation och bemötande, medvetna val vid gruppindelningar och fördelning av talutrymme samt i representation av personer som kan skapa förebilder.

Uppföljningar av jämställdhet görs och innehållsmässigt följs utbildningarna upp via målmatriser där jämställdhet ingår. En process redovisas där undersökning, analys, åtgärd och utvärdering ingår. Arbetet för ökad jämställdhet sker inom fem olika områden:

· rekrytering och antagning

· undervisningsformer

· examinationer och bedömningar

· studiemiljö

· studier och föräldraskap.

Inom lärosätet arbetar man också efter tre rutiner för att skapa en lärandemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling som handlar om att främja lika villkor, förebygga trakasserier och diskriminering samt hantera de fall som ändå uppstår. Det har brutits ned till kursplanernas innehåll och mål, som att argumentera för jämlik vård och mänskliga rättigheter, ha ett stödjande förhållningssätt mot olika personer och grupper, som barn, ungdomar, föräldrar, vuxna, äldre och närstående i komplexa situationer, samt att kunna stödja personer i behov av vård utifrån ett jämställdhetsperspektiv eller kunna diskutera relevanta samhälleliga och etiska aspekter inom problemområdet i kursen för det självständiga arbetet.

Examinationsformer är exempelvis egna presentationer av förbättringsarbeten, hemtentamen där nyttan av förskrivning ska värderas i olika sociala sammanhang och i det självständiga arbetet. Olika former av stöd för lärande och examination av studenter med funktionsnedsättning redogörs för i en senare del av självvärderingen, se nästa bedömningsområde.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredsställande och att jämställdhet är integrerat i utbildningen. Lärosätet visar på stor medvetenhet och att jämställdhet till synes är genomfört på olika nivåer.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen framgår att lärosätet använder ett utvecklat system för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Programutvärderingar sker vartannat år och kursutvärderingar görs efter varje kurs. Dessutom kommunicerar lärarna kontinuerligt med studenterna i frågan och återkopplar resultatet från program- och kursutvärderingar. Återkoppling sker även till utbildningsledaren och dekanen. Under bedömningsområdet Förutsättningar beskriver lärosätet att de arbetar med målmatriser för kursmål som är mappade till programmål som för lärosätets räkning är desamma som de nationella målen, men med tillägg av inriktningsspecifika mål och lokala mål för lärosätet. Målmatriser används för konstruktiv länkning och för att säkerställa att samtliga mål har goda läraktiviteter, innehåll och att målen examineras. Självvärderingen ger flera exempel på det.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet redovisar i självvärderingen att de ger en grundlig introduktion till studenterna, så att de har tillräckliga förkunskaper för att klara utbildningen. Individuellt studiestöd och studieplaner ingår, där den programansvariga är delaktig i processen att se till att studenterna får hjälp att planera studierna. Tillgång till språkverkstad och stöd för studieteknik finns tillgänglig. Studenterna kan också ansöka om en anpassad utbildningsplan som beslutas av dekanen och prorektorn, vilket aldrig hittills har hänt. Studenterna får tydliga studieinstruktioner för varje moment. Studenterna anser att återkopplingen från lärarna är något positivt, och att den motiverar dem att fortsätta sina studier. Lärosätet har god genomströmning som motsvarar andra lärosäten.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet visar att de på olika sätt försöker stödja studenterna att klara utbildningen. Bedömningarna har gjorts med stöd i självvärderingen och stärks av intervjuerna med lärosätet. Lärosätet ger goda exempel på strukturer för återkoppling och visar att återkopplingen sker i praktiken.

Utformning, genomförande och resultat

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är inte tillfredställande. Det beror på brister i måluppfyllelsen av examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga.

När det gäller måluppfyllelsen i kunskapsformen kunskap och förståelse konstaterar bedömargruppen att den är tillfredsställande. Det finns tydliga lärandemål, aktiviteter och examinationer i programmets olika kurser som tar upp examensmålet på ett förtjänstfullt sätt. Den begränsade VFU som studenterna erbjuds riskerar dock att minska betydelsen av att lärosätet teoretiskt fokuserar på sambandet mellan vetenskap och klinisk praktik. Den kunskapen blir nämligen svår att omsätta i praktik inom de sammanhang som studenterna inte får möta. Det anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde och rekommenderar lärosätet att erbjuda studenterna VFU med större variation, så att de får möta fler av de sammanhang en distriktssköterska kommer att vara verksam inom.

Måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga säkerställs inte, som utbildningen är utformad i dag. Bedömargruppen anser att lärosätet inte tydligt kunnat visa att de kan säkerställa måluppfyllelsen med tanke på den korta och begränsade VFU:n. Det framgår inte heller tydligt om lärosätet examinerar studenternas förmåga att självständigt utvärdera sina åtgärder inom utbildningen. Dessutom har lärosätet inte kunnat visa hur undervisning och examinationer i psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos vuxna går till inom utbildningen. Det finns inte några tydliga lärandemål i kursplanerna om det och inte heller någon konkret beskrivning i självvärderingen av psykiatri eller psykisk ohälsa och åtgärder, som suicidbedömning. Det innebär att det blir svårt för studenterna att nå målet att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienterna. Lärosätet påtalar själv i självvärderingen att studenterna är missnöjda med att de inte får VFU inom alla delar som distriktssköterskan kan verka inom. Det stärks under intervjuerna och bedömargruppen anser att det är en starkt bidragande orsak till att studenterna inte säkert når målet inom färdighet och förmåga.

Bedömningsgrunden värderingsförmåga och förhållningssätt är tillfredställande. Examinationsformerna är relevanta, t.ex. hemtentamen och bedömningar med bedömningsformuläret AssCe under VFU för att visa på självkännedom. Förtjänstfullt påpekar också lärosätet att för att nå målet måste studenterna ha god förmåga att se sina begränsningar när kompetensen är otillräcklig, vilket AssCe kan visa på.

Sammantaget anser bedömargruppen att jämställdhet är väl integrerat i utbildningen. Lärosätet visar på stor medvetenhet och att jämställdhet är införd på olika nivåer ned till undervisning och examinationer.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp, enligt bedömargruppen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. I självvärderingen framgår att lärosätet använder ett utvecklat system för uppföljning, åtgärder och återkoppling. Lärosätet ger goda exempel på strukturer för återkoppling och visar att återkopplingen sker i praktiken.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

- Lärosätet bör redogöra för hur den verksamhetsförlagda utbildningen utvärderas gällande i synnerhet de korta en-veckas placeringarna och även huruvida studenterna upplever att de fått tillräcklig klinisk träning för att verka som distriktssköterska inom alla fyra verksamhetområdena.

- Lärosätet bör förtydliga hur handledning och examination av VFU kommer att utformas på de olika placeringarna samt hur införandet av så kallad klinikbunden VFU kommer att gå till samt dess omfattning i tid för varje student.

- Lärosätet bör möjliggöra för studenterna att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen inom distriktssköterskans fyra verksamhetsområden.

- Lärosätet bör förtydliga psykisk ohälsa hos vuxna i kursmålen samt tydligt visa på när och hur kunskaper och förmågor relaterat till detta undervisas och examineras i utbildningen, gärna med praktiska exempel från den gamla och den nya utbildningsplanen.

- Lärosätet bör förtydliga när och hur studenternas förmåga att utvärdera sina kliniska åtgärder examineras i utbildningen och hur detta examineras med AssCe, dvs vilka förmågor och utvärderingar av åtgärder som det gäller och under vilka VFU-perioder.