Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskrivs nio lärandemål fördelade över fem kurser som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen kan se att lärandemålen har direkt koppling till det nationella målet. Utifrån lärandemålen beskrivs läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier i en logisk följd. Bedömargruppen ser en tydlig konstruktiv länkning genom samtliga moment. En stor bredd i examinationsformer finns representerad, vilket möjliggör reflektion och redogörelse för förvärvad kunskap i psykiatrisk diagnostik, symtomatisk etik, livsåskådning och vårdvetenskap. Olika samtalsmetoder lärs ut och studenterna får testa dem genom rollspel och egna samtal under VFU som analyseras. Artikelgranskningar fördjupar förståelsen för det vetenskapliga arbetet.

Självvärderingen ger exempel på hur studenterna når det nationella målet om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete i kursen Avancerad bedömning av symtom och tecken vid psykiatriska tillstånd. Det sker genom lärandemålet som ska klargöra betydelsen av omvårdnadsbegrepp och olika kliniska bedömningsmetoder i relation till etiska perspektiv. Under flera föreläsningar och i en workshop diskuterar studenterna bedömningsmetoder, bedömningsinstrument, koppling mellan symtom och funktion, teorier om biologiska sociala och psykologiska förklaringsmodeller, diagnosticeringsprocesser samt etiska utgångspunkter. Kursen examineras genom en individuell skriftig examinationsuppgift där studenterna reflekterar över kursens centrala teorier och begrepp samt komplexiteten i den psykiatriska bedömnings- och diagnostiseringsprocessen utifrån ett antal begrepp. Dessutom framgår det att de i examinationen kan välja att fördjupa sig i livsvärldsperspektivet, transitionsbegreppet eller Tidvattenmodellen. Bedömargruppen anser att exemplet visar på en tydlig konstruktiv länkning mellan kursmål, lärstödjande moment och examination.

Ett annat exempel i självvärderingen är kursen Vetenskaplig metod, där flera lärandemål täcker in det nationella målet. Läraktiviteter som stöder lärandemålen är bland annat flera seminarier som tar upp sambandet mellan forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen, exempelvis utifrån evidensbegrepp, kunskapsläge och kunskapsluckor. Lärandemålen examineras genom tre olika individuella inlämningsuppgifter som berör artikelgranskning, uppsatsämne, problemområde och problemformulering, forsknings- och urvalsmetod samt etik. Även i det exemplet ser bedömargruppen en tydlig konstruktiv länkning som stödjer studenten att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Självvärderingen beskriver även progressionen utifrån hur lärandemålen ligger i förhållande till de olika kurserna i utbildningen. Bedömargruppen har svårt att se hur progressionen utvecklas i de beskrivna kurserna utifrån det nationella målet. Bedömargruppen ser tydligt hur de beskrivna lärandemålen innebär en progression från grundutbildningen till specialistutbildning i psykiatrisk vård.

Sammanfattningsvis visar lärosätet att de möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna, när examen utfärdas, når de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

I självvärderingen beskrivs 17 lärandemål fördelade över fyra kurser som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen kan se att lärandemålen har direkt koppling till det nationella målet. Utifrån lärandemålen beskrivs läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier i en logisk följd. Bedömargruppen ser en tydlig röd tråd genom samtliga moment. I självvärderingen saknas i vissa fall bedömningskriterier, men det är undantagsvis. Lärandemålen speglar, enligt bedömargruppen, en bred täckning av det psykiatriska området.

Enligt självvärderingen erbjuds en stor variation av läraktiviteter som bedömargruppen ser positivt på. Det finns ett stort antal interaktiva föreläsningar som ger både djup och bredd i att förstå och hämta färdighet i psykiatrisk vård utifrån det nationella målet. Kursupplägget ger tydlighet genom stegvist lärande i symtom, behandling och därefter fördjupning genom kliniskt arbete via VFU för att praktiskt omsätta teoretisk kunskap. Utbildningen arbetar med fallbeskrivningar och det finns möjlighet att öva på det kliniska träningscentret genom rollspel och dramaövningar, vilket ger perspektiv från både patienter, närstående och specialistsjuksköterskor. Bedömargruppens menar att flera olika slags examinationsformer möjliggör studenternas kunskapsutveckling och reflektionsförmåga, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Enligt självvärderingen ligger omvårdnadsprocessen till grund för progressionen för det nationella målet. Bedömargruppen ställer sig tveksam till om omvårdnadsprocessen automatiskt leder till progression, och menar att det inte är säkert att en bedömning är enklare att utföra än en åtgärd.

Inför hösten 2023 planeras enligt självvärderingen en ändring där VFU ska delas upp i två perioder för att anpassa utbildningen mer mot nära vård och för att ge studenterna fler möjligheter att se och träna samverkan mellan enheter och vårdnivåer. Lärosätet planerar också för en ökad närvaro av lektorer och adjunkter i VFU genom ett större samarbete med huvudhandledare och handledare samt att lärare aktivt deltar i patientarbetet genom sin delade tjänst. Bedömargruppen ser positivt på förändringarna utifrån att det är en uppdatering som svarar an på hur psykiatrin troligtvis kommer att utvecklas framöver utifrån nära vård-perspektivet. Det framgår inte i självvärderingen om VFU-tiden ska utökas eller om förändringarna ska rymmas inom den befintliga VFU-kursen. Bedömargruppen menar att om VFU ska rymmas inom befintlig tid, finns eventuellt en risk för att VFU blir mer av en observationstid snarare än en önskvärd klinisk fördjupning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att följa upp denna förändring för att säkerställa att klinisk fördjupning uppnås.

Sammanfattningsvis bedöms det nationella målet uppfyllas och ge studenterna förutsättningar till att utveckla god färdighet och förmåga.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självvärderingen beskriver sju lärandemål fördelade över tre kurser plus ett lärandemål utifrån valfri kurs som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen anser att det inte är helt tydligt hur lärandemål relaterar till det nationella målet. Det gäller främst i det nationella målets framåtsyftande mening, att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Ett exempel på det kan ges utifrån kursen Klinisk fördjupning inom psykiatrisk vård, där det i självvärderingen beskrivs två lärandemål. Det ena målet handlar om att reflektera över autonomi, delaktighet och värdighet för både patienter och närstående samt värna om vårdmiljön enligt en etisk värdegrund och likabehandlingsprinciper. Det andra målet handlar om att kritiskt värdera psykiatriska avancerade vårdhandlingar utifrån individ- och samhällsnivå, samt utvärdera ett teambaserat förhållningssätt. De två lärandemålen examineras genom en skriftlig examination, där studenterna ska granska specialistsjuksköterskans journalföring och utifrån den redovisa egna reflektioner och föreslå alternativa sätt att dokumentera. De ska också genomföra ett antal vårdande och terapeutiska samtal, där de reflekterar över den egna insatsen. I en ytterligare skriftlig examinationsuppgift ska studenterna i tre omvårdnadsplaner formulera avancerade kliniska bedömningar och vårdåtgärder. Här är det svårt för bedömargruppen att se hur de målen relaterar till det nationella målet där studenterna ska identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Samtidigt finns det lärandemål som tydligare relaterar till det nationella målet. Kursen Avancerade vårdhandlingar vid psykiatrisk vård har ett lärandemål som handlar om att reflektera över den egna utvecklingen utifrån förmåga att kunna visa empati för personer i utsatta situationer. Läraktiviteten består i en dramaövning där studenterna får reflektera över sin insats och sina behov av ytterligare kunskap om samtalsmetoder. Examinationen sker muntligt i form av ett terapeutiskt samtal där de omväxlande ikläder sig rollen som sjuksköterska och patient. Efter samtalen ska studenterna värdera sin egen prestation genom att analysera och bedöma sin egen färdighet och reflektera över sin progression, enligt självvärderingen.

Under intervjun framkom att lärosätet är medvetet om brister i det här bedömningsområdet. De beskriver att studenterna under utbildningen arbetar med olika reflektioner om sin egen kunskap och kompetens. Lärosätet beskriver också att målet är ett utvecklingsområde och att de vill förtydliga det nationella målet i studiehandledningar och i skriftliga instruktioner till läraktiviteter och examinationer.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen rekommenderar att i kursmål samt lärandeaktiviteter och examinationer tydliggöra det nationella målets framåtsyftande innebörd, där studenterna ska identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen beskriver att majoriteten av studenter och lärare är kvinnor och orsaken till det motiveras utifrån att könsfördelningen i stor utsträckning avspeglar hälso- och sjukvården som helhet. Likaså visar självvärderingen att både manliga och kvinnliga lärare undervisar i de olika kurserna, även om kvinnliga lärare är i majoritet, vilket motiveras utifrån att den fördelningen är en avspegling av institutionens totala lärarkollegium. Under intervjun framkom att litteraturlistan inte granskas utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Självvärderingen presenterar ett antal lärandemål där jämställdhet tas upp. Bedömargruppen kan inte explicit i de beskrivna lärandemålen se jämställdhetsperspektivet, men i lärandestöd, examinationer och bedömningskriterier framgår att jämställdhet beaktas. Exempel är kursen Avancerad bedömning av symtom och tecken vid psykiatriska tillstånd, där det finns lärandemål som handlar om att redogöra för olika psykiatriska tillstånd utifrån biosociala, psykosociala, och sociala modeller samt beskriva komplexiteten vid vård av suicidnära personer, med hänsyn till existentiella, psykosociala, kulturella och fysiska dimensioner. I examinationen ska, enligt självvärderingen, studenterna bland annat beakta kön och jämställdhetsaspekter utifrån olika riskfaktorer för psykisk ohälsa. Ett annat exempel är i kursen Avancerade vårdhandlingar vid psykiatrisk vård, där lärandemålen handlar om att reflektera över det egna förhållningssättet i ett professionellt samtal utifrån likabehandlingsprinciper samt att reflektera över skillnader i personers kommunikationsmönster. Målen examineras bland annat genom att studenterna genomför ett samtal som de sedan skriftligt reflekterar över utifrån en tolkning av könstillhörighet, maktstrukturer, att föreställningar och fördomar kan påverka mötet och hur människan medvetet eller omedvetet förhåller sig till personer med olika kön.

I självvärderingen och under intervjun beskriver lärosätet att de har identifierat ett utvecklingsområde där de behöver uppdatera sina kursplaner utifrån universitetets nya riktlinjer för jämställdhet samt utveckla kriterier för att synliggöra normer och könsmaktsordning vid examinerande moment.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet finns närvarande i utbildningens innehåll och att studenterna reflekterar över det. Bedömargruppen anser också att lärosätet kan lyfta fram jämställdhetsaspekterna tydligare i lärandemålen, men ser att lärosätet verkar vara medvetet om svagheterna och beskriver hur jämställdhetsperspektivet framöver kan lyftas fram ännu tydligare i utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet genomlyser och förtydligar jämställdhetsperspektivet i utbildningen.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen står att utformade mallar finns för att underlätta och systematisera kvalitetsarbetet i undervisningen. Rapporter, analyser och förbättringsarbete upprättas kontinuerligt för att kontrollera måluppfyllelsen. Kursutvärderingar från studenterna ingår i rapporterna. Rapporterna blir sedan en del av kvalitetsarbetet som förankras av programledningen, skriver lärosätet i självvärderingen. Studenterna har möjlighet att efter varje kurs delta i en muntlig och skriftlig kursutvärdering. Lärosätet informerar lärarna i programmet om förändringar som eventuellt har genomförts utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. I självvärderingen anger lärosätet att de strävar efter direkt återkoppling och konstruktiv dialog.

Intervjuerna visar att lärosätet återkopplar resultatet av tidigare studenters kursutvärderingar till de nya studenterna vid program- och kursstart. Det är samma utvärderingssystem för alla kurser och enligt intervjuerna kan det innebära att det "blir lite trubbigt". Lärosätet uppger att parallellt med de skriftliga utvärderingarna genomför man kontinuerligt muntliga utvärderingar.

Under intervjun gav lärosätet några exempel på vad som har förändrats utifrån kvalitetsarbetet. Det framkom bland annat att i termin 1, där studenterna skulle studera palliativt vårdande, fanns kritik mot att den kursen var för somatisk. Utvärderingen ledde till att det i stället blev större fokus på suicid. Andra exempel är när studenter har upplevt att varit för många moment i en kurs, vilket inneburit att lärarna har slagit ihop uppgifter.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen diskuterar genomströmningen på ett mer generellt plan. Under intervjuerna beskrev lärosätet att de studenter som behöver extra hjälp kan få det i form av tydlig återkoppling om vad som krävs för att de ska nå godkänt. I första hand sker återkopplingen skriftligt, men i vissa fall även vid personliga träffar där lärandekraven tydliggörs. Lärosätet beskrev att det även finns möjlighet till extra tid för handledning relaterat till examensarbetet och akademisk stöttning i form av språkhandledning. Det finns även tillgång till studievägledare som kan vara behjälpliga vid andra former av riktade stöd.

Bedömargruppen anser att utbildningens innehåll, utformning och genomförande systematiskt följs upp.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

I de tre bedömningsgrunderna som gäller måluppfyllelse av examensmål anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att studenterna får möjlighet att uppnå målen. Det finns en konstruktiv länkning mellan det nationella målet, lärandemålen, lärandeaktiviteterna, examinationerna och betygskriterierna. Bedömargruppen vill särskilt framhålla att det finns en stor variation av studieuppgifter och examinationer, vilket skapar förutsättningar för en bred kunskapsgrund för studenterna. Under kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt finns några oklara lärandemål som inte direkt berör det nationella målet och dess fokus på att studenterna ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Lärosätet visar i självbedömningen att de är medvetna om dessa svagheter och har en plan att förtydliga lärandemålen.

Utifrån bedömningsgrunden om jämställdhet presenterar lärosätet ett antal lärandemål där jämställdhet tas upp. Bedömargruppen noterar dock att jämställdhet inte finns explicit utskrivet i något lärandemål i någon kursplan, men att lärosätet ger exempel på hur aspekter av jämställdhet bearbetas i examinationer och lärandestöd utifrån lärandemålen. Jämställdhetsperspektivet finns närvarande i utbildningens innehåll och studenterna reflekterar över det. Bedömargruppen bedömer att lärosätet kan lyfta fram jämställdhetsaspekterna tydligare lärandemålen, men ser att lärosätet verkar vara medvetna om svagheterna och beskriver hur jämställdhetsperspektivet framöver kan lyftas fram ännu tydligare i utbildningen.

Bedömargruppen anser att lärosätet följer utbildningens innehåll, utformning, och genomförande systematiskt och beskriver några exempel på förändringar som genomförts. Lärosätet diskuterar genomströmningen i självvärderingen och ger exempel på olika former av stöd för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid.