Bedömningsgrund: Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är inte utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Lärosätet samverkar om forskning, utbildning och VFU med vårdverksamheter i flera olika organ, som handledarträffar samt utbildnings- och samverkansråd. Ett exempel på samverkansorgan är den delregionala samverkansgruppen Fyrbodal (region, kommun, HV) för att stärka parternas möjligheter att bedriva framgångsrik utbildning, forskning och verksamhetsutveckling, vilket kommer både de samverkande parterna och samhället i stort till nytta. Lärosätet har avtal med kommuner och regionen om VFU-platser i det närregionala området, vilket bedömargruppen anser är positivt.

I utvecklings- och samverkansråden deltar lärosätet tillsammans med personer från kliniska verksamheter med nära koppling till programmen. Förutom samverkan om programmens utformning och förbättringsarbeten, gör samverkansgruppen en gemensam omvärldsanalys. Lärosätet har också kontinuerlig samverkan med studierektorer inom kliniska verksamheter där VFU genomförs.

Utifrån profilen arbetsintegrerat lärande förbereds studenterna genom hela programmet för arbetslivet. Det avspeglas t.ex. genom att lärosätet har adjungerat kliniskt verksamma specialistsjuksköterskor till undervisning i teoretiska moment (som rådgivningsstödet webb), för att studenterna ska vara väl förberedda inför VFU. Sammantaget visar detta på en god samverkan med de kliniska verksamheterna.

Programmet innehåller relativt lite VFU (inriktningen Avancerad vård i hemmet innehåller 9 högskolepoäng och Folkhälsovetenskap 12 högskolepoäng VFU). I inriktningen Avancerad vård i hemmet gör studenterna 3 högskolepoäng VFU inom kommunal hälso- och sjukvård i kursen Specialistsjuksköterskans funktion med inriktning mot avancerad vård i hemmet, och i inriktningen Folkhälsa gör studenterna 6 högskolepoäng VFU (60 timmar inom BHV och 60 timmar inom elevhälsans medicinska insats) i kursen Barns och ungdomars hälsa/ohälsa. Däremot saknas VFU inom elevhälsa och barnhälsovård för inriktningen Avancerad vård, vilket bedömargruppen anser är en svaghet i förhållande till studenternas framtida yrkesliv som distriktssköterskor (se ovan), eftersom de är viktiga delar av distriktssköterskans verksamhetsområde. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör införa VFU i dessa sammanhang, för att studenterna ska uppfylla de nationella krav som ställs på en distriktssköterska.

Gemensamt för båda inriktningarna är 1,5 högskolepoäng VFU i kursen Leda och utveckla omvårdnad inom specialistsjuksköterskans ansvarsområde samt 4,5 högskolepoäng (6 dagar inom primärvård och 6 dagar inom hemsjukvård) i kursen Omvårdnad vid komplexa vårdbehov. Dessutom genomför studenterna fältstudier under kursen Förskrivning av vissa läkemedel. Inför VFU har lärosätet träffar med handledarna, så att de är välinformerade om målen och förväntningarna på studenternas VFU.

Lärosätet beskriver att de inte kan öka antalet platser på programmet, trots stort intresse från presumtiva studenter, på grund av bristande tillgång till VFU-platser. I samverkan söker man lösningar för att kunna öka antalet VFU-platser.

· Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel: Lärosätet har en nära samverkan med verksamheten i flera forum.

· Lärosätet har handledarträffar inför VFU för att skapa väl förberedda handledare som därmed i förlängningen kan öka studenternas möjligheter att nå sina lärandemål i VFU.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas uppbåda inriktningarna innehåller VFU inom primärvård och hemsjukvård, men det saknas VFU inom elevhälsa och barnhälsovård för inriktningen Avancerad vård. De är också viktiga delar av distriktssköterskans verksamhetsområde, och därför bör lärosätet införa VFU även där för att studenterna ska uppfylla de nationella krav som ställs på en distriktssköterska.

Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är inte utformad och genomförs inte på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Lärosätet visar på en stark och kontinuerlig samverkan med det omgivande samhället via flera olika samverkansorgan. Den goda samverkan exemplifieras av att lärosätet har avtal med kommuner och regionen om VFU-platser i det närregionala området. Lärosätets arbete utifrån arbetsintegrerat lärande lägger också grunden för studenternas förberedelse för arbetslivet.

Programmets båda inriktningar har relativt lite VFU. I inriktningen Folkhälsa anser bedömargruppen att de kliniska sammanhangen för VFU är tillfredställande, men i inriktningen Avancerad vård saknas VFU inom elevhälsa och barnhälsovård, vilket bedömargruppen anser är en svaghet. Bristen påverkar studenternas framtida yrkesliv som distriktssköterskor, eftersom elevhälsa och barnsjukvård är viktiga delar av distriktssköterskans verksamhetsområde. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör införa VFU i de sammanhangen för att studenterna ska uppfylla de nationella krav som ställs på en distriktssköterska.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas uppbåda inriktningarna innehåller VFU inom primärvård och hemsjukvård, men det saknas VFU inom elevhälsa och barnhälsovård för inriktningen Avancerad vård. De är också viktiga delar av distriktssköterskans verksamhetsområde, och därför bör lärosätet införa VFU även i de sammanhangen för att studenterna ska uppfylla de nationella krav som ställs på en distriktssköterska.