Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Bedömargruppen menar att lärosätet genom progredierande lärandemål om vetenskaplig metod och utvecklingsarbete i flera av programmens kurser (inte exklusivt för kurser med fokus på vetenskaplig metod) säkerställer lärosätet att studenterna kan uppnå det nationella examensmålet. Det framgår hur examensmålet omfattas av kursernas lärandemål och lärandeaktiviteter samt säkerställs genom examinationer individuellt eller i grupp för båda programmen. Ett exempel är en individuell uppgift under VFU där studenterna får reflektera över hur de som distriktsköterskor kan arbeta med evidensbaserad omvårdnad till en patient med komplexa vårdbehov som vårdas i hemmet. Vetenskapliga artiklar samt en teori eller modell ska kopplas till omvårdnadsproblemet och studenterna ska argumentera för sitt val.

I den mån det finns data som är relevanta för studenterna i programmet kan de erbjudas att göra examensarbetet i relation till forskning som bedrivs på ämnet. I övrigt utgår ämnena för examensarbetet från studenternas intresseområden eller från förslag från kliniska verksamheter.

Utbildningen avslutas med kursen i förskrivningsrätt, efter att studenterna genomfört examensarbetet under programmets näst sista kurs. Kursen är placerad näst sist för att synkroniseras med övriga specialistsjuksköterskeprograms examensarbeten. Konsekvenserna av det upplägget är att distriktssköterskestudenterna inte avslutar programmet med examensarbetet som brukligt, men också att studenterna inte får möjlighet att omsätta kunskaperna från den sista kursen Förskrivning av vissa läkemedel under VFU eller i examensarbetet. Bedömargruppen anser därför att lärosätet bör överväga att ge kursen med examensarbetet sist i programmet.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör överväga att låta studenterna genomföra examensarbetet i slutet av programmet, för att de ska kunna visa på fördjupad kunskap i relation till det nationella examensmålet och självständighet i relation till progressionen i utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår det utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

I självvärderingen och i kursplaner framkommer att flera lärandemål som relaterar till det nationella examensmålet finns i två kurser i respektive inriktning. Begreppen fysisk, psykisk och social hälsa anges dock inte explicit i lärandemålen eller kursinnehållet, men kopplas enligt lärosätet till personcentrerad vård.

Studenterna examineras i relation till examensmålet både i teoretiska delar av kurserna och i specifika kliniska examinationer under VFU. Till exempel får studenterna i båda inriktningarna träna på att genomföra omvårdnadsplanering och bedöma behov och former för symtomlindring vid komplexa vårdbehov och palliativ vård i den gemensamma kursen Omvårdnad vid komplexa vårdbehov 15 högskolepoäng. I ett kliniskt träningscentrum tränar studenterna på att hantera t.ex. hemdialys och tracheostomi samt genomföra motiverande och familjefokuserade samtal.

Inom inriktningen Avancerad vård i hemmet används klinisk examination där studenterna i samverkan med patienter genomför och utvärderar en omvårdnadsplan samtidigt som de ska beakta patienternas autonomi och egenvårdsförmåga. Bedömargruppen menar att det dock är oklart om studenterna erbjuds lärandeaktiviteter, t.ex. föreläsningar eller simuleringar som är relaterade till psykisk och social hälsa i inriktningen.

I inriktningen Folkhälsa erbjuds studenterna en föreläsning om barns och ungdomars psykiska hälsa, och de genomför en skriftlig individuell inlämningsuppgift som kan fokusera på psykisk ohälsa.

I inriktningen Avancerad vård saknas specifik undervisning och examinationer om barn och ungdomar (förutom vaccination), vilket bedömargruppen anser är en brist i förhållande till det nationella examensmålet som innebär att distriktssköterskor ska kunna utföra sitt uppdrag i alla åldersgrupper och verka inom de fyra verksamhetsområden som beskrivs i distriktssköterskans kompetensbeskrivning: vårdcentraler/hälsocentraler, barnhälsovård och elevhälsovård samt inom hemsjukvård och särskilda boenden.

I båda inriktningarna används det validerade bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education (AssCE) för att bedöma studenternas prestationer under VFU. Bedömargruppen anser att det innebär en god koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område bl.a. i relation till förmågan att beskriva behovet av omvårdnad samt att planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder.

I självvärderingen har lärosätet själva identifierat förbättringsområdet att förtydliga begreppen fysisk, psykisk och social hälsa i lärandemålen.

Trots att stora delar av bedömningsgrunden är tillfredsställande, är bedömargruppens slutsats att utbildningen inte möjliggör att studenterna uppnår det nationella examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Skälet är att inriktningen Avancerad vård i hemmet saknar specifik undervisning och examinationer om barn och ungdomar.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör lyfta in och tydliggöra begreppen fysisk, psykisk och social hälsa explicit i lärandemålen och kursinnehållet, för att tydliggöra att de ska behandlas i kurserna.

Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp:

Lärosätet bör komplettera inriktningen Avancerad vård med undervisning och examinationer om barn och ungdomar, för att göra utbildningen fullständigt användbar i yrkeslivet och bättre förbereda studenterna för förändringar i arbetslivet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen menar att det nationella examensmålet är väl integrerat i utbildningen. I början av programmet introduceras studenterna till betydelsen av reflektion för att utveckla den nya kompetensen. Examensmålet säkerställs genom att relatera både till studenternas professionsutveckling och vetenskapliga fördjupning inom omvårdnad. Detta framgår både av lärandemålen i flera kurser och att studenterna använder portfoliometoden under hela programmens gång. Reflektionerna i portfolion ger studenterna möjlighet att synliggöra och reflektera över sin egen utveckling till distriktssköterska och värdera sin egen kunskap och sitt behov av kompetensutveckling. Portfoliouppgifterna examineras som inlämningsuppgifter vid seminarier och workshoppar.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsperspektivet i programmen relaterar till och inkluderas i högskolans hållbarhetsarbete som utgår från Agenda 2030. I flera av kurserna i de båda inriktningarna beaktas, kommuniceras och förankras jämställdhets-, mångfalds- och hållbarhetsperspektiven. På lärosätet har jämställdhetsperspektivet sedan några år ingått i det övergripande samlingsbegreppet normkritik. Ett exempel är att studenterna i båda inriktningarna genomför ett seminarium om våld i nära relationer. Studenterna i inriktningen Avancerad vård i hemmet får träna sin normmedvetenhet och ska reflektera över hur diskriminerande normer kan påverka vårdandet genom att betrakta bl.a. en fotokonstutställning av Elisabeth Olsson på lärosätets kliniska träningscentrum och sedan delta i ett obligatoriskt seminarium. Studenterna i inriktningen Folkhälsa erbjuds enbart diskussioner om normmedvetenhet.

Lärosätet anger att perspektivet behöver bearbetas och språkligt förtydligas i lärandemålen, lärandeaktiviteterna och examinationen i framför allt kursen Barns och ungdomars hälsa/ohälsa som har fokus på barnhälsovård och elevhälsa.

Trots att begreppet jämställdhet inte förekommer i lärandemålen, anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras väl i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

- Lärosätet erbjuder studenterna att ta del av en konstutställning inför ett seminarium om normmedvetenhet, vilket kan stimulera diskussionerna.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

- Lärosätet bör förtydliga jämställdhetsperspektivet i de lärandemål som berör jämställdhet.

- Även i inriktningen Folkhälsa bör studenterna examineras i lärandemål i förhållande till jämställdhet och normmedvetenhet.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen anser att programmet följs upp systematiskt inom organisationen. Flera forum på olika organisatoriska nivåer är engagerade i den lärosätesövergripande kvalitetsgranskningen och den processen innebär att det blir en god genomlysning av kvalitetsfrågor. För respektive utbildningsprogram genomförs varje år en kvalitetsrapport. En intern granskningsprocess, med metoden kritiska vänner, har utvecklats för att strukturerat granska kursrapporter. Rapporterna granskas då av annat lärarlag som inte är direkt involverade i kursen. Kursrapporterna bearbetas också av programrådet som överlämnar en programrapport till forskning- och utbildningsnämnden som genomlyser och analyserar alla institutioners programrapporter och sammanställer dem till en högskoleövergripande kvalitetsrapport.

Vid kursstart återkopplas tidigare studenters värdering av kursen till de nya studenterna, samt det förbättringsarbete som skett utifrån synpunkterna i värderingen. Återkoppling till externa intressenter sker framför allt genom utbildningens programråd.

Den sammantagna bilden är att lärosätet har en tydlig och omfattande struktur för kvalitetsarbete och följer upp utbildningarnas genomförande systematiskt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Förutom att programmen kan läsas på hel- eller halvfart för att passa studenterna, finns det stöd att få via biblioteket, till exempel stöd i litteratursökning och skriv- och lässtöd. Det finns också anpassat pedagogiskt stöd för studenter med en varaktig funktionsnedsättning. Det finns alltså en utarbetad infrastruktur på lärosätet som kan ge effektivt stöd för att underlätta för studenterna att genomföra sina studier inom planerad tid.

Vid intervjuerna framkom att lärosätet inte har någon mittbedömning eller liknande under VFU. Om problem uppstår under VFU ligger ansvaret på handledaren att kontakta lärarna. Bedömargruppen anser att det kan innebära att rättssäkerhet blir otillräcklig för studenterna, så lärosätet bör överväga att införa en mittbedömning eller liknande för att säkerställa att VFU går enligt planeringen.

· Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel: Lärosätet använder en granskningsprocess med kritiska vänner, som innebär att kollegor från andra program följer upp kursrapporter.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör överväga att införa en mittbedömning eller liknande för att säkerställa att VFU går enligt planeringen och sätta in pedagogiska åtgärder om så behövs

Utformning, genomförande och resultat

Genom progredierande lärandemål om vetenskaplig metod och utvecklingsarbete i flera av programmens kurser säkerställer lärosätet att studenterna kan nå examensmålet "områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen". Kursen för examensarbetet är placerad näst sist i programmet och konsekvensen av det upplägget är att distriktssköterskestudenterna inte avslutar programmet med examensarbetet som brukligt, men också att studenterna varken, får möjlighet att omsätta kunskaperna från den sista kursen Förskrivning av vissa läkemedel under VFU eller i examensarbetet. För att studenterna ska kunna visa på fördjupad kunskap i relation till det nationella examensmålet bör lärosätet överväga att låta studenterna genomföra examensarbetet som sista kurs i programmet.

Utbildningen möjliggör inte att studenterna uppnår målet att "självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer" genom utbildningens utformning och genomförande samt genom att säkerställa det genom examination. Begreppen fysisk, psykisk och social hälsa anges inte explicit i lärandemålen eller kursinnehåll, men kopplas enligt lärosätet till personcentrerad vård. Lärosätet bör lyfta in och tydliggöra begreppen fysisk, psykisk och social hälsa explicit i lärandemålen och kursinnehållet, för att tydliggöra att de behandlas i kurserna. I inriktningen Avancerad vård saknas specifik undervisning och examinationer om barn och ungdomar (förutom vaccination), vilket är en brist i förhållande till det nationella examensmålet som innebär att distriktssköterskor ska kunna utföra sitt uppdrag i alla åldersgrupper. Bedömargruppen anser att inriktningen bör kompletteras med undervisning och examinationer om barn och ungdomar.

Utbildningen säkerställer att studenterna når målet om "förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens". Målet är väl integrerat i utbildningen genom löpande reflektioner i portfolion.

Trots att begreppet jämställdhet inte förekommer i lärandemålen, beaktas, kommuniceras och förankras jämställdhetsperspektivet väl i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Däremot bör jämställdhetsperspektivet förtydligas i de lärandemål som berör jämställdhet men inte har med begreppet i text. I inriktningen Folkhälsa bör studenterna examineras i lärandemål om jämställdhet och normmedvetenhet, som i inriktningen Avancerad vård.

Den sammantagna bilden är att lärosätet har en tydlig och omfattande struktur för kvalitetsarbete och följer upp utbildningarnas genomförande systematiskt. Det finns en utarbetad infrastruktur på lärosätet som kan ge effektivt stöd för att underlätta för studenterna att genomföra sina studier inom planerad tid.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp: Lärosätet bör komplettera inriktningen Avancerad vård med undervisning och examinationer om barn och ungdomar, för att göra utbildningen fullständigt användbar i yrkeslivet och bättre förbereda studenterna för förändringar i arbetslivet.