Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är god och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande på kort sikt och lång sikt. Förutom lärare som är verksamma på högskolan har lärosätet också anställt tre kliniska adjunkter som också arbetar kliniskt. I lärarlaget för distriktssköterskeprogrammet verkar fyra pedagogiskt meriterade lärare som alla fortlöpande utvecklar sin pedagogiska kompetens via lärosätets gemensamma processer. Den vetenskapliga kompetensen är god, och som ett led i kompetensförsörjningen genomför tre distriktssköterskor som är anställda av lärosätet en forskarutbildning.

Det finns också en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för utbildningen och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det finns en vetenskaplig miljö som är tydligt anknuten till utbildningen genom att undervisande lärare i hög grad är forskningsaktiva inom områden som är relevanta för distriktssköterskan och en hög andel av lärarna är distriktssköterskor.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Inte tillfredsställande

För att studenterna ska uppfylla det nationella examensmålet "visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen" är lärosätets strategi att integrera ett antal lärandemål i programmets kurser. Men det är inte tydligt hur lärandemålen är relaterande till vetenskaplig teori och metod. Att det saknas tydliga lärandemål om vetenskaplig metod i kurserna som leder till examensarbetet, kan förhindra studenternas möjligheter att fördjupa sig inom vetenskapsteori och vetenskapliga metoder inom omvårdnad. Lärandemålen i kursplanen för examensarbetet är mycket kortfattade. Eftersom examinationen grundas på lärandemålen, är de alltför kortfattade för att avspegla det nationella lärandemålet. Det saknas också en konstruktiv länkning mellan lärandemålen, kursplanen och den bedömningsmall som används för att praktiskt använda lärandemålen i kursplanen för examensarbetet. Lärosätet bör också överväga att ge kursen för examensarbetet i slutet av programmet, för att stärka studenternas möjligheter att kunna visa på fördjupad kunskap och självständighet. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte uppfylls.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp: Lärosätet bör utveckla kurser där "strimman" genomförs.

· Lärosätet bör utveckla lärandemålen i kursen för examensarbetet, så att de i högre grad relaterar till det nationella examensmålet.

· Lärosätet bör se över den konstruktiva länkningen mellan lärandemålen och bedömningsmallen

Det finns ett antal lärandemål i utbildningens kurser som återspeglar det nationella examensmålet att "studenten ska visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer" och målet examineras i flera kurser. Lärosätet använder AssCE för att bedöma studenternas prestationer under VFU, vilket skapar en stark koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område. Det märks bl.a. i studenternas förmåga att beskriva behovet av omvårdnad samt att planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder.

Examensmålet att "studenten ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens" möjliggörs av lärosätet genom de återkommande och i viss mån allt mer fördjupande lärandemål som kopplas till examensmålet. Dessutom blir det möjligt att bedöma studenternas prestationer i relation till ovanstående examensmål genom VFU, där flera faktorer i AssCE berör målet. Dock finns ett antal identiska lärandemål i olika kursplaner, vilket kan ställa till problem när studenterna examineras på lärandemålet redan i den första kursen. Därför anser bedömargruppen att lärosätet bör undvika identiska lärandemål och omarbeta de befintliga lärandemålen så att de relaterar till respektive kliniska kontext.

Det saknas specifika lärandemål i relation till bedömningsgrunden jämställdhet. Dock behandlas jämställdhetsperspektivet i utbildningen i viss utsträckning och det finns lärandeaktiviteter med en tydlig koppling till bedömningsgrunden. Sammantaget är jämställdhetsperspektivet beaktat i programmet.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp genom flera processer, som lärosätets återkommande interna granskning. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till studenter och avnämare. En svaghet i kvalitetsarbetet är att lärosätet saknar standardiserad programutvärdering. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid på flera sätt, till exempel genom att erbjuda språkligt stöd för akademiskt skrivande och pedagogiskt studiestöd för studenter med särskilda behov. Under VFU genomförs en halvtidsdiskussion med en avstämning om studenternas möjligheter att nå lärandemålen under VFU.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att studenterna har goda möjligheter att ta en aktiv roll i utbildningens innehåll och genomförande. Studenterna kan via studentkåren delta i t.ex. utbildningsråd och kursvärderingsutskott. Dessutom får studenterna inflytande genom skriftliga kursvärderingar och via kontinuerliga muntliga värderingar i samband med seminarier.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Samverkan med arbetslivet sker regelbundet i olika konstellationer för att skapa samsyn om utbildningens innehåll utifrån det behov som finns i de kliniska verksamheterna. Det finns också huvudhandledare inom regionen och samordnande huvudhandledare inom kommunerna som verkar som brygga mellan teori och praktik.

I utbildningen ingår 17,5 högskolepoäng VFU, vilket är en tillfredsställande andel VFU i programmet. Däremot är VFU inom elevhälsan är mycket kort och kan därför rimligen inte ge studenterna den kunskap som krävs inom det kliniska sammanhang inom distriktssköterskans kompetensområden.