Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

För att studenterna ska uppfylla det nationella examensmålet är lärosätets strategi att integrera ett antal lärandemål i programmets kurser. Bedömargruppen kan dock inte tydligt urskilja lärandemål som är relaterade till vetenskaplig teori och metod. Dock får studenterna genom programmet träna på vetenskaplig metod, exempelvis genom att systematiskt söka vetenskaplig litteratur och föra en vetenskaplig dialog med forskande lärare. De får också möjlighet att delta i frivilliga metodseminarier. Under första läsåret arbetar studenterna med sina projektplaner inför examensarbetet i en strimma genom flera kurser. Studenterna får under examensarbetet möjlighet att delta i forskningsprojekt vid avdelningen eller arbeta utifrån uppslag från vårdverksamheterna. Enligt självvärderingen har lärosätet haft problem med låg rekrytering till programmet, där det varit svårt att få en tillräcklig mängd studenter för att uppnå en kritisk massa vid t.ex. seminarier, men hittat konstruktiva lösningar genom samläsning med andra specialistssjuksköterskeprogram under examensarbetet.

Bedömargruppen anser att lärandemål som utvärderas i relation till det nationella examensmålet bör ligga under kunskapsformen kunskap och förståelse. Kursplanerna från lärosätet anger lärandemålen numrerade och saknar en uppdelning mellan kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt, vilket kan försvåra studenternas förståelse av lärandemålen.

Lärosätet beskriver att det är elva lärandemål som relaterar till det nationella examensmålet, men enligt bedömargruppen framkommer de inte tydligt, och de exempel som självvärderingen beskriver har en otillräcklig koppling till områdets vetenskapliga grund. Att det saknas explicita lärandemål för vetenskaplig metod i kurserna som leder till examensarbetet kan förhindra studenternas möjligheter att fördjupa sig i vetenskapsteori och vetenskapliga metoder inom omvårdnad. Kurslitteratur som relaterar till vetenskaplig metod anges i tre av programmets fem kurser.

Lärandemålen i kursplanen för examensarbetet är mycket kortfattade. Vid intervjuerna framkom att studenter, handledare och examinatorer använder sig av en bedömningsmall för examensarbeten (utvecklad vid Röda Korsets högskola) för att kunna använda de kortfattade lärandemålen i praktiken. Bedömargruppen anser att lärandemålen är alltför kortfattade för att avspegla det nationella lärandemålet. Det saknas också en konstruktiv länkning mellan lärandemålen, kursplanen och bedömningsmallen från Röda Korsets högskola.

Examensarbetet genomförs i termin 2 (delkurserna 2 och 5 av 5 delkurser) i programmet. Förutom att det innebär att studenterna inte avslutar programmet med examensarbetet, anser bedömargruppen att det medför att studenterna inte kan omsätta kunskaperna från de påföljande kurserna under VFU i examensarbetet.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte uppfylls.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör överväga att examensarbetet genomförs i slutet av programmet, för att studenterna ska kunna visa på fördjupad kunskap i relation till det nationella examensmålet och självständighet i relation till progressionen i utbildningen.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp: Lärosätet bör utveckla kurser där "strimman" genomförs.

· Lärosätet bör utveckla lärandemålen i kursen för examensarbetet, så att de i högre grad relaterar till det nationella examensmålet

· Lärosätet bör se över den konstruktiva länkningen mellan lärandemålen och bedömningsmallen

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Det finns ett antal lärandemål i utbildningens kurser som återspeglar det nationella examensmålet. Målet examineras, och exemplifieras, bland annat i tre kurser och i den fjärde integreras delar av examensmålet. Ett speciellt välformulerat exempel är från kursen Folksjukdomar, omvårdnad och folkhälsoarbete bland vuxna och äldre inom distriktssköterskans ansvarsområde med lärandemålet "visa förmåga att bedöma behov av och planera hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder vid folksjukdomar och olika komplexa och långvariga sjukdomstillstånd, utifrån relevant vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna". I programmets kurser får studenterna träna på examinationer med olika aspekter på att omvårdnadsprocessen, olika former av hälsa samt sjukdomsförebyggande åtgärder.

Bedömargruppen anser att det finns en stark koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område, eftersom lärosätet använder AssCE för att bedöma studenternas prestationer under VFU, bl.a. i relation till studenternas förmåga att beskriva behovet av omvårdnad samt att planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder. Utifrån AssCE och studenternas tidigare erfarenheter gör studenterna en målformulering inför VFU, där de också beskriver hur målen ska utvärderas. En styrka är att samma kliniska adjunkter följer och bedömer studenterna under VFU.

Den sammanfattande bedömningen av bedömningsgrunden är att det uppfylls väl genom välformulerade och distinkta lärandemål och relevanta examinationer.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt ställer krav på att studenterna ska visa förmåga att identifiera och tydliggöra sitt eget kliniska förhållningsätt och därmed identifiera kunskapsluckor hos sig själva. Ett professionellt förhållningssätt, som ingår i alla kurser med VFU, innehåller lärandemål som hanterar förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen anser att lärosätet möjliggör att studenterna uppfyller ovanstående examensmål genom de återkommande och i viss mån allt mer fördjupande lärandemålen som kopplas till examensmålet. Dessutom möjliggörs bedömningen av studentens prestationer i relation till ovanstående examensmål genom VFU, där flera faktorer i AssCE hänger ihop med målet. Det gäller framför allt inom bedömningsområde 5 med fokus på professionellt förhållningssätt.

Däremot finns ett antal identiska lärandemål i olika kursplaner, vilket kan ställa till problem eftersom studenterna examineras i lärandemålet redan i den första kursen som det hanteras.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är tillfredställande.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör undvika identiska lärandemål och omarbeta de befintliga lärandemålen, så att de relaterar till respektive kliniska kontext.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det saknas specifika lärandemål i förhållande till bedömningsgrunden och det finns en medvetenhet hos lärosätet att jämställdhetsperspektivet inte tydligt framkommer i lärandemål, examinationer och betygskriterier. Däremot anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet behandlas i utbildningen i viss utsträckning och det finns lärandeaktiviteter med en tydlig koppling till jämställdhet. Till exempel arbetar studenterna i programmets första kurs med att analysera och utvärdera hur hälsomönstret har utvecklats utifrån ett jämställdhetsperspektiv i seminarier och en individuell skriftlig examinationsuppgift.

Sammantaget är jämställdhetsperspektivet beaktat i programmet.

· Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden: Lärosätet bör överväga att utveckla konkreta lärandemål samt tydliggöra befintliga lärandemål och kursinnehåll i förhållande till jämställdhet.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen framkommer att lärosätet följer flera processer för att följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Lärosätets kvalitetssystem innebär att utbildningen interngranskas var sjätte år. En annan del av kvalitetssystemet innebär att systematiska elektroniska kursvärderingar genomförs och följs upp av kursansvariga och lärarlaget samt av utbildningsledarna på en övergripande nivå.

Kursvärderingarna återkopplas till studenterna vid den efterföljande kursintroduktionen, och studenternas synpunkter har lett till flera justeringar och förbättringar i programmet. Det exemplifierar lärosätet bl.a. genom att man har ändrat utbildningens utformning efter att studenterna framfört att de haft svårt att bli klara med examensarbetet i tid. Lärosätet utformade då ett arbetssätt med grupphandledning som lett till alla studenter genomför examensarbetet inom avsedd tid. Återkopplingen till avnämarna sker via samverkansgrupper.

Bedömargruppen anser att en svaghet i kvalitetsarbetet är att lärosätet saknar en standardiserad programutvärdering. Lärosätet gör bara en muntlig programutvärdering, vilket är sårbart eftersom det kan finnas studenter som inte vill dela sina tankar med alla i klassen. I självvärderingen framhåller lärosätet att den långa ändringsprocessen för utbildningsplanen (cirka 18 månader) är en svaghet i förändringsprocessen, eftersom det tar lång tid för vissa förändringar att slå igenom.

Sammantaget visar detta på att utbildningen följs upp systematiskt och att återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att lärosätet på flera sätt visar hur de verkar för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Exempel på det är att lärosätet tillgängliggör scheman i god tid för planering samt erbjuder språkligt stöd för akademiskt skrivande och pedagogiskt studiestöd för studenter med särskilda behov. Under VFU genomförs en halvtidsdiskussion med en avstämning om studenternas möjligheter att nå lärandemålen under VFU. Om det finns hinder för det, planerar lärosätet för åtgärder så att studenterna kan nå kursens lärandemål. Genomströmningen de senaste åren (88 procent) visar att lärosätet ger studenterna förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad tid.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

- Under VFU genomförs en halvtidsdiskussion om studenternas möjligheter att nå lärandemålen.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

Lärosätet bör överväga att utforma en standardiserad skriftlig programvärdering, för att stärka studenternas möjlighet att ge konfidentiell återkoppling på programmets genomförande

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

För att studenterna ska uppfylla det nationella examensmålet "visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen" är lärosätets strategi att integrera ett antal lärandemål i programmets kurser. Men det är inte tydligt hur lärandemålen är relaterande till vetenskaplig teori och metod. Att det saknas tydliga lärandemål om vetenskaplig metod i kurserna som leder till examensarbetet, kan förhindra studenternas möjligheter att fördjupa sig inom vetenskapsteori och vetenskapliga metoder inom omvårdnad. Lärandemålen i kursplanen för examensarbetet är mycket kortfattade. Eftersom examinationen grundas på lärandemålen, är de alltför kortfattade för att avspegla det nationella lärandemålet. Det saknas också en konstruktiv länkning mellan lärandemålen, kursplanen och den bedömningsmall som används för att praktiskt använda lärandemålen i kursplanen för examensarbetet. Lärosätet bör också överväga att ge kursen för examensarbetet i slutet av programmet, för att stärka studenternas möjligheter att kunna visa på fördjupad kunskap och självständighet. Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden inte uppfylls.

· Bedömargruppen har identifierat att följande bör följas upp: Lärosätet bör utveckla kurser där "strimman" genomförs.

· Lärosätet bör utveckla lärandemålen i kursen för examensarbetet, så att de i högre grad relaterar till det nationella examensmålet.

· Lärosätet bör se över den konstruktiva länkningen mellan lärandemålen och bedömningsmallen

Det finns ett antal lärandemål i utbildningens kurser som återspeglar det nationella examensmålet att "studenten ska visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer" och målet examineras i flera kurser. Lärosätet använder AssCE för att bedöma studenternas prestationer under VFU, vilket skapar en stark koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område. Det märks bl.a. i studenternas förmåga att beskriva behovet av omvårdnad samt att planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder.

Examensmålet att "studenten ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens" möjliggörs av lärosätet genom de återkommande och i viss mån allt mer fördjupande lärandemål som kopplas till examensmålet. Dessutom blir det möjligt att bedöma studenternas prestationer i relation till ovanstående examensmål genom VFU, där flera faktorer i AssCE berör målet. Dock finns ett antal identiska lärandemål i olika kursplaner, vilket kan ställa till problem när studenterna examineras på lärandemålet redan i den första kursen. Därför anser bedömargruppen att lärosätet bör undvika identiska lärandemål och omarbeta de befintliga lärandemålen så att de relaterar till respektive kliniska kontext.

Det saknas specifika lärandemål i relation till bedömningsgrunden jämställdhet. Dock behandlas jämställdhetsperspektivet i utbildningen i viss utsträckning och det finns lärandeaktiviteter med en tydlig koppling till bedömningsgrunden. Sammantaget är jämställdhetsperspektivet beaktat i programmet.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp genom flera processer, som lärosätets återkommande interna granskning. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till studenter och avnämare. En svaghet i kvalitetsarbetet är att lärosätet saknar standardiserad programutvärdering. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid på flera sätt, till exempel genom att erbjuda språkligt stöd för akademiskt skrivande och pedagogiskt studiestöd för studenter med särskilda behov. Under VFU genomförs en halvtidsdiskussion med en avstämning om studenternas möjligheter att nå lärandemålen under VFU.