Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Med utgångspunkt i självvärderingen och kursplanerna anser bedömargruppen att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör samt genom examination säkerställer att studenterna när examen utfärdas når de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse. En matris för konstruktiv länkning som finns inkluderad i självvärderingen visar att sju av nio kurser har lärandemål som täcker målet. När det gäller delmålet "visa kunskap om områdets vetenskapliga grund" visar självvärderingen att studenterna får förutsättningar till fördjupade kunskaper inom sitt huvudämne omvårdnad genom att bland annat kritiskt reflektera över ämnets centrala begrepp, i relation till människors hälsa ur ett livsspannsperspektiv och andra teorier samt ur ett etiskt perspektiv. Ur självvärdering, kursplaner och intervjuer framkommer också att det delmålet finns i flera kurser, att undervisningen är förankrad i aktuell forskning och att det krävs att studenterna i hög grad självständigt söker kunskaper för att i examinationer visa på fördjupad förståelse inom valda områden.

När det gäller delmålet "visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete" visar självvärderingen att delmålet ingår i flera kurser, vilket bekräftas i kursplanerna. Ett exempel på hur studenterna kan uppnå målet är genom att kritiskt granska, värdera och tillämpa forskningsresultat, vilket bland annat genomförs via läraktiviteten artikelgranskning. Att förtydliga målet inom kurserna i biomedicin lyfts fram som ett utvecklingsområde i självvärderingen. Bedömargruppen ser positivt på det pågående arbetet att förtydliga mål 1 generellt men specifikt relaterat till delmålen "visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete" och "visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen".

När det gäller delmålet att "visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen", visas på flera goda exempel i olika kurser. Ett exempel är bland annat kursmålet att studenter självständigt ska göra synteser av aktuell forskning inom distriktssköterskans område.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att studenterna får möjlighet att nå målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse. En tydlig konstruktiv länkning finns mellan kurserna och delmålen är tydligt framskrivna i de olika kursernas mål och innehåll.

Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel:

Lärandeaktiviteter med fokus på reflektioner om centrala begrepp inom ämnet, artikelgranskningar samt att studenterna får göra synteser av aktuell forskning som har relevans för professionen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Med utgångspunkt i självvärderingen och kursplanerna gör bedömargruppen en sammantagen bedömning att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör, samt genom examination säkerställer, att studenterna när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga. I en matris som presenteras i självvärderingen framkommer att det finns en konstruktiv länkning mellan kurserna och att målet i sin helhet finns i 7 av 9 kurser på programmet.

Examensmålet med fokus på att studenterna ska visa förmåga att "självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter" finns enligt självvärderingen bland annat i kursen Undersökningsmetodik och hälsobedömning, där studenterna självständigt och metodiskt ska genomföra relevanta kroppsliga undersökningar med hänsyn till ett etiskt patientperspektiv. Vid granskning av kursplaner framkommer dock att ingen av kurserna har mål som tydligt anknyter till främjande av psykisk hälsa hos patienter. Från intervjuerna framkommer att studenterna har lärandeaktiviteter med fokus på patientfall och anamnestagning av patienter med psykisk ohälsa. Därtill framkommer i kursplanen för kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot vuxna och äldre att kursen har fokus på psykiatriska hälsoproblem. I kurser med biomedicinskt perspektiv ska studenter bland annat "självständigt och utifrån gällande lagstiftning identifiera behov av och ordinera vaccination", vilket bedöms anknyta till delmålet men även till ett annat delmål: "förebygga uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer" relaterat till att "förebygga uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer". Examination sker med tentamen, seminarier och inlämningsuppgifter och praktiskt prov.

Lärandemål som handlar om att "förebygga uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer" ges exempel på i kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot barn och ungdomar, där det i kursplanen framkommer att studenterna bland annat ska "bedöma och hantera komplexa hälsoproblem rörande barn och ungdomar" samt i kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot barn och ungdomar II, där studenterna ska "observera och bedöma barns utveckling och hälsosituation" samt "identifiera avvikelser i densamma med beaktande av familjen och barnets omgivande miljö". Momenten examineras med salstentamen, tillämpningsövning i grupp och via seminarier och inlämningsuppgifter samt VFU.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet möjliggör måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga relaterat till att målet i sin helhet förekommer i de flesta kurserna. Lärandeaktiviteter av teoretisk karaktär varvas med praktiska moment, där bedömargruppen ser positivt på moment riktade mot kliniska bedömningar samt relaterat till komplexa hälsoproblem.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

I kursmål och kursinnehåll finns inte psykisk ohälsa tydligt framskrivet, och även om det vid intervjuerna beskrivs förekomma moment relaterade till området, är bedömargruppens rekommendation att lärosätet förtydligar målbeskrivningarna relaterat till psykisk ohälsa i kurserna. Lärosätet lyfter i självvärderingen de biomedicinska kursernas målformuleringar som utvecklingsområden, vilket bedömargruppen ser positivt på som fortsatt arbete.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningen, som baseras på självvärderingen, kursplanerna och bedömningsinstrumentet, är att utbildningen möjliggör samt säkerställer att studenterna uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Ur självvärderingen och kursplanerna framkommer att målet finns till delar eller som helhet i programmets alla nio kurser. Ett gott exempel är från kursen Undersökningsmetodik och hälsobedömning, där lärandemålet formuleras som att värdera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling i undersökningsmetodik och hälsobedömningar. Lärandemålet i kursen examineras genom individuell hemtentamen, praktiskt prov och tillämpningsövningar i grupp.

I kursplanerna framkommer också att examinationsuppgifterna generellt i de olika kurserna innehåller en del som innebär att självständigt söka vetenskapliga artiklar, för att stödja att studenterna utvecklar kunskap om lämpliga sätt att hålla sina vetenskapliga kunskaper aktuella, vilket bedömargruppen ser positivt på. Studenterna får också möjlighet att nå målet under utbildningens olika kurser, både genom praktiskt handlande under VFU och reflektioner i samband med den, samt teoretiska moment med diskussion och reflektion för fördjupad förståelse av sitt behov av ytterligare kunskap.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet möjliggör måluppfyllelse inom bedömningsgrunden. Goda exempel är studenternas möjligheter till varierande lärandeaktiviteter, där teoretiska kunskaper tillämpas i praktiskt handlande och studenterna genom reflektion får möjlighet att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap. Ytterligare fördjupad förståelse uppnås under VFU, vilket enligt bedömargruppen ger förutsättningar till progression. Examinationsformerna varierar, vilket bedöms som positivt.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

- Ett utvecklingsområde som lärosätet lyfter fram i självvärderingen och intervjuerna är de biomedicinska kursernas avsaknad av målbeskrivning relaterat till värderingsförmåga och förhållningssätt. Ett arbete pågår för att inkludera kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i de två biomedicinska kurserna, varav en av kurserna vid intervjutillfället beskrivs vara inlämnad för revision. Bedömargruppen ser lärosätets konkreta arbete som positivt, för att förtydliga kursernas innehåll relaterat till målet.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen anser att jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, vilket är synligt på flera nivåer inom lärosätet. En uppföljning av programmet som görs i en sexårscykel, senast 2018-2019 gav omdömet tillfredsställande när det gäller bedömningsområdet jämställdhetsperspektiv. Det som lyftes fram som positivt var ett medvetet val av litteratur och normkritisk reflektion. Vid intervjuerna framkom att alla lärare genomgått en utbildning med fokus på hbtqi, där anknytning gjorts till utbildning och undervisning.

Ett gott exempel för hur jämställdhetsperspektivet beaktas är de lärandeaktiviteter som beskrivs i självvärderingen, där studenterna vid flera tillfällen under utbildningen får möjlighet att reflektera över normer och sådant som tas för givet i vardagen för att öka deras möjligheter att vara normkritiska och främja jämlikhet i yrkeslivet.

I tre av kurserna på programmet finns också jämställdhet i målformuleringen, och generellt i programmet integreras en bred syn på jämställdhet, vilket bedöms visa på god förankring av jämställdhetsperspektivet i utbildningen. Ett gott exempel är från kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot barn och ungdomar I. Där finns lärandemålet "att värdera och kritiskt reflektera över betydelsen av jämställdhet, genusaspekter, sociala och kulturella förhållanden i relation till barn och ungdomars situation". Från intervjuerna framkommer också att jämställdhetsperspektivet relaterat till barns uppväxt och livsvillkor samt barns rättigheter enligt barnkonventionen förankras i kurserna med inriktning mot barn och ungdomar. Examination sker bland annat genom fallbeskrivningar.

När det gäller kommunikation av jämställdhetsperspektivet framkommer i självvärderingen att studenterna inte alltid uppfattat sig ha moment om jämställdhet i programmet. Lärarna arbetar därför med att förtydliga kommunikation om jämställdhet och övriga lika villkors-perspektiv. Det understödjs i lärosätets kvalitetsarbete, genom uppföljningar och vid utformningen av utbildningsplaner och kursplaner. Sammantaget anser bedömargruppen att det är positivt, och vid intervjuerna framkom att jämställdhetsperspektivet kommuniceras i alla kurser, samt att studenter får möjlighet att reflektera om jämställdhet och dess innebörd i distriktssköterskans professionsutförande.

Sammanfattningsvis ser bedömargruppen många positiva exempel på att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. Ett sådant är den utbildning med fokus på hbtqi som alla lärare fått genomgå, liksom att barnkonventionen förankras i kurser med fokus på barn och ungdomar. Den ojämna könsfördelningen bland studenterna beskrivs som en stor utmaning, och i självvärderingen framkommer att insatser satts in för att locka fler män till utbildningen. Bland annat ges exempel på ett planerat långsiktigt projekt om tidigare insatser riktade mot ungdomars studieval, vilket bedömargruppen anser är ett positivt arbete.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framkommer att kursvärderingar (om studentperspektivet), programutvärderingar och sexårsuppföljning av programmet genomförs kontinuerligt enligt lärosätets modell för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i fyra steg, nämligen genom planering, genomförande, uppföljning och utveckling. Lärosätet har även andra formella aktiviteter (som programråd och handledarträffar) och informella aktiviteter (som övrig återkoppling från studenter om kurser). Av intervjuerna framkommer att studenterna erbjuds och tillfrågas medverka i programråd, men att intresset är svalt, vilket inte är unikt för Högskolan i Skövde.

Till exempel ansvarar programansvarig lärare för den årliga uppföljningen som genomförs tillsammans med en ämnesansvarig lärare. Programmets styrkor och utvecklingsområden identifieras bland annat utifrån kursvärderingar och programvärderingar. Diskussioner förs därefter med undervisande lärare om åtgärder och en plan för det utformas. Därefter genomförs åtgärder som ibland löper över flera år, men står med i den årliga handlingsplanen för att kunna följas upp. Genomförda åtgärder dokumenteras och görs tillgängliga via webbplatsen till berörda intressenter, som studenter och lärare.

Internationalisering är ett återkommande område som av självvärderingen beskrivs ha varit svårt att stärka, och där initiativ till ett samarbete med Finland inte kunnat fullföljas under covid-pandemin. Den har nu kunnat återupptas, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Ansvarig för sexårsuppföljningen är fakultetsnämnden. I självvärderingen framkommer att vid senaste sexårsuppföljningen 2018-2019 identifierades progressionen i programmet som en svaghet, varefter lärandemålen i kurserna omformulerades för att stärka progressionen genom programmet. Även lärarkapacitet och kompetens har tidigare bedömts kritiskt, men där har lärosätet aktivt arbetat för att säkerställa kompetensen genom rekrytering, meritering och befordran. Bedömargruppen konstaterar att lärosätets arbete i nuvarande utbildning gett resultat och att progressionen är tydlig i programmet, liksom att lärarkapaciteten och resurserna är tillfredsställande.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen och intervjuerna framkommer att det vid lärosätet finns strategier för att skapa förutsättningar för studenterna att genomföra utbildningen inom utsatt tid. Till exempel får studenterna alltid kontakt med den programansvariga läraren vid funderingar om att avbryta studierna. Vid behov finns det också vid lärosätet stödfunktioner för studenterna, som studie- och karriärvägledning, studenthälsan och studieverkstad. I självvärderingen konstateras dock också att flera faktorer främjar förutsättningarna att genomföra studierna inom ramen för programtiden, som att programmet ges på avancerad nivå och leder till en yrkesexamen. Det visar sig också i den höga genomströmning som presenteras i självvärderingen. Utifrån självvärderingen kan dock också läsas att lärosätet har insikt i orsak till eventuella avhopp, vilka främst beskrivs ha med studenternas livssituation att göra, snarare än utbildningen i sig.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid och har också god insikt i orsaker till studieavbrott eller de fåtal avhopp som sker, vilket bedömargruppen anser är viktigt för att kunna stödja studenter. Positivt i sammanhanget är också att det vid lärosätet finns strukturer för att studenterna ska ha tillgång till lärare och andra stödfunktioner vid behov.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att studenterna har möjlighet att nå målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse. En tydlig konstruktiv länkning finns mellan kurserna och delmålen finns i de olika kursernas mål och innehåll. Goda exempel enligt bedömargruppen är lärandeaktiviteter med fokus på reflektions om centrala begrepp inom ämnet, artikelgranskningar samt att studenterna får göra synteser av aktuell forskning med relevans för professionen.

När det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga anser bedömargruppen att lärosätet möjliggör måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga relaterat till att målet i dess helhet förekommer i de flesta kurserna. Lärandeaktiviteter av teoretisk karaktär varvas med praktiska moment, där bedömargruppen ser positivt på moment riktade mot kliniska bedömningar och relaterat till komplexa hälsoproblem. I kursmål och kursinnehåll finns inte psykisk ohälsa tydligt framskrivet, och även om intervjuerna visar att det förekommer moment som är relaterade till området, är bedömargruppens rekommendation att lärosätet förtydligar målbeskrivningarna relaterat till psykisk ohälsa i kurserna. Lärosätet lyfter i självvärderingen de biomedicinska kursernas målformuleringar som utvecklingsområden, vilket bedömargruppen ser positivt på som fortsatt arbete.

När det gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt lyfter lärosätet i självvärderingen och intervjuerna fram ett utvecklingsområde relaterat till de biomedicinska kursernas avsaknad av målet. Ett arbete pågår för att inkludera kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i de två biomedicinska kurserna, varav en av kurserna vid intervjutillfället beskrivs vara inlämnad för revision. Bedömargruppen anser att lärosätets konkreta arbete är positivt för att förtydliga kursernas innehåll relaterat till målet.

Sammantaget bedöms lärosätet ha gett flera goda exempel på hur mål och delmål inkluderas i utbildningen, samt att undervisningen är förankrad i aktuell forskning och det krävs att studenterna i hög grad självständigt söker kunskaper för att i examinationer visa på fördjupad förståelse inom valda områden. Lärosätet lyfter också fram utvecklingsområden och hur de arbetar med dessa.

Bedömargruppen ser många positiva exempel på att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. Den ojämna könsfördelningen bland studenterna beskrivs som en stor utmaning, och i självvärderingen framkommer att insatser satts in för att locka fler män till utbildningen. Bland annat ges exempel på ett planerat långsiktigt projekt om tidigare insatser riktade mot ungdomars studieval, vilket av bedömargruppen ses som ett positivt arbete.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp, menar bedömargruppen. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar också för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Vid lärosätet finns strukturer för att studenter ska ha tillgång till lärare och andra stödfunktioner vid behov. Lärosätet har också god insikt i orsaker till studieavbrott eller de fåtal avhopp som sker.