Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. e

Programmet har en ny utbildningsplan från och med våren 2022. Totalt antas 24 studenter varje höst, varav 16 i Linköping och 8 i Nyköping. Programmet beskrivs vara likvärdigt på de båda orterna och mycket samläsning sker, men VFU görs på studieorten. Mycket av utbildningen sker digitalt. Lärosätet redovisar 12 lärare i lärartabellen. Av den går det att utläsa att i programmet arbetar 2 professorer och 2 biträdande professorer samt lärare med olika specialistkompetenser som kompletterar varandra och kan bidra till att god professionsutveckling kan ske. Lärosätet beskriver att barnperspektivet är något eftersatt när det gäller forskning i distriktssköterskeprogrammet, men en ny barnmorska som också har specialistsjuksköterskeutbildning inom barn- och ungdom har anställts och flera doktorander forskar om barn, vilket kan stärka barnperspektivet. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen är god. Sju lärare är disputerade, och två disputerar inom ett år. Någon lärare är nära pensionen, men en lärare disputerar under hösten 2022 och är inplanerad att fortsätta som lärare. I övrigt har lärarna en relativt låg medelålder på 50 år, vilket säkerställer utbildningen på längre sikt.

Den professionsrelaterade kompetensen bedöms vara acceptabel inom omvårdnad även om det saknas professor eller biträdande professor med bakgrund som distriktssköterska. Fyra lärare är distriktssköterskor enligt lärartabellen. Två lärare har huvudansvar och deras totala tid i programmet uppgår till 29 procent. Övriga sju deltar 1-3 procent vardera. Bedömargruppen anser att det totalt sett är relativt lite lärartid i programmet, särskilt när man beaktar att det är två studieorter. Samtidigt kan det bero på att programmet bedrivs utifrån problembaserat lärande (PBL), där studenterna är indelade i basgrupper. Basgruppshandledarna består av både disputerad personal, adjunkter och doktorander.

Bedömargruppen anser att den pedagogiska kompetensen är god bland lärarna. De ska ha högskolepedagogisk utbildning på minst 6 högskolepoäng, plus ytterligare 6 högskolepoäng inom två år samt en kurs i PBL inom ett år efter anställning. När det gäller genomförandet på kort och lång sikt, kan det framhållas att lärosätet har en övergripande plan för kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Vid avdelningen sker en kontinuerlig inventering och analys av vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens inom medarbetargruppen. Varje pensionsavgång och nyrekrytering föregås av en behovsanalys, så att lärosätet säkerställer rätt kompetens. De kliniska handledarna har i huvudsak adekvat specialistkompetens (distriktssköterska, barnsjuksköterska, skolsköterska eller specialistsjuksköterska inom äldrevård) och alltid klinisk erfarenhet inom området. Majoriteten av de kliniska handledarna uppges ha magisterutbildning. Målet är att det ska gälla samtliga handledare. Avtal finns som reglerar antalet VFU-platser och handledarnas kompetens samt kurser för kliniska handledare om 1,5 högskolepoäng. Kliniska adjunkter har sin huvudanställning på lärosätet eller inom Region Östergötland. De är ett pedagogiskt stöd för handledare och huvudhandledare genom att vara väl insatta i de båda organisationerna och fungera som en länk mellan vårdverksamheterna och distriktssköterskeprogrammet. Stödet utgår från programmets utbildnings- och kursplaner och mål för VFU. De kliniska adjunkterna bidrar också med att kontinuerligt utveckla handledaruppdraget och följa upp studenternas utvärderingar av VFU.

Personalmässigt så bedöms lärosätet ha tillfredsställande kompetens inom alla områden och det gäller i dag och för framtiden, eftersom de har en genomtänkt plan för kompetensförsörjningen. Även kliniska handledare omfattas av det genom att det finns avtal med krav på deras kompetens.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig men inte professionsinriktad miljö, och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Den vetenskapliga miljön bedöms vara god. Många lärare är disputerade och aktiv forskning bedrivs som är integrerad i undervisningen och studieupplägget stimulerar en växelverkan mellan forskning och utbildning. Den problembaserade pedagogiken och arbetet i basgrupper där studenterna möts regelbundet och med en basgruppshandledare tillgänglig innebär att studenternas utveckling av professionell kompetens, samarbetsförmåga, självständigt ansvar och lärande samt kritiskt förhållningssätt understöds.

Den professionsinriktade miljön vid lärosätet ifrågasätts av bedömargruppen. VFU-perioderna är korta (med som minst 2 dagar inom elevhälsa). En styrka är att VFU är varierad över de olika arbetsfält som ingår i distriktssköterskans profession, men längden inom varje inriktning bedöms vara otillfredsställande kort. I nuläget är det 8 dagars VFU inom kommunal hemsjukvård, 10 dagar inom vårdcentral, 2-7 dagar elevhälsa (ska bli 5 enligt intervjuerna) och resten, cirka 10 dagar inom barnhälsovården. Utifrån inskickade dokument finns oklarheter i bedömningen av studenternas måluppfyllelse under VFU.

I bedömningsformulären beskrivs att studenterna genomgår mittbedömning efter 8 dagar och slutbedömning efter 16 dagar av kliniska handledare utifrån ett egenutvecklat bedömningsformulär som omfattar lärandemål som finns i kursen. Studenternas förmågor graderas från "Starkt utvecklad förmåga" till "Svagt utvecklad förmåga" eller "Ej möjligt att bedöma". I formuläret ska också den kliniska handledaren kryssa i om studentens insats bör förbättras om målen för kursen ska nås. Detta är problematiskt eftersom det enligt bedömargruppen i verkligheten bara görs en slutbedömning på varje VFU-placering när studenterna som regel byter placering efter cirka 8-10 dagar och får nya kliniska handledare. Det är alltså två slutbedömningar som bedöms tillsammans av lärosätet och oftast utan kontakt mer än skriftligt med den kliniska handledaren. Studenten och den kliniska handledaren kryssar i om studentens insats är "Tillfredsställande" eller "Ej tillfredsställande" och skriver i slutbedömningen en motivering och sammanfattande utvärdering i löpande text som skickas till kontaktläraren tillsammans med en loggbok som studenten för. Personlig kontakt med kontaktläraren tas bara om den kliniska handledaren bedömer att studentens insats är otillfredsställande och det behövs en handlingsplan.

Något som försvårar detta enligt bedömargruppen är att VFU-perioderna är korta och det kan vara svårt för den kliniska handledaren att bedöma studentens insatser. Om studentens insats bedöms otillfredsställande vid den andra och sista placeringen, blir det också svårt att åtgärda problemet och upprätta stöd. Slutligen är det examinatorn som baserat på kontaktlärarens och de kliniska handledarnas avvägningar som formellt beslutar om godkännande eller underkännande.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att längden på de olika VFU-perioderna är otydligt beskriven i självvärderingen, men lärosätet klargör i intervjuerna att det är 36 dagar fördelade enligt ovan. Lärosätet framhåller de 36 dagarna fördelade på fyra VFU-placeringar som en styrka. Bedömargruppen uppfattar att det finns osäkerheter i att bedöma om studenterna når målen för VFU med så få dagar på varje placering och att det också finns otydligheter kring halvtids- och slutbedömningarna samt kontaktlärarens roll.

Studenterna får dock också viss färdighetsträning på Clinicum som är ett kliniskt träningscentrum som de har tillgång till för färdighetsträning, vilket är positivt. Ett problem är att även det är otydligt beskrivet i självvärderingen, och i intervjuerna framkommer olika erfarenheter av om momenten är obligatoriska och examinerande eller inte. Troligen är någon del (två dagar) obligatorisk, resten frivillig. Clinicum beskrivs i självvärderingen som en central del av utbildningsmiljön för att upprätthålla träning i realistisk miljö. I intervjuerna framgår att organisationen och strukturen i momenten på Clinicum behöver ses över för att vara lärstödjande. En styrka i programmet är att den generiska kursen Systematisk undersökningsmetodik, avancerad hälsobedömning och kliniskt resonemang på 7,5 högskolepoäng ingår. Dock är examinationen bara skriftlig och bidrar därmed inte till att lärosätet tydligt kan säkerställa studenternas kliniska förmågor att också genomföra dessa undersökningar.

Utöver VFU så vill bedömargruppen kommentera att lärosätet i programmet på 75 högskolepoäng tycks ha integrerat farmakologi och förskrivningsrätt i flera olika kurser. Lärosätet beskriver det som en styrka och som kopplar samman teoretiska kunskaper med ett sammanhang. I intervjuerna framgick samtidigt att utbildningen i farmakologi och förskrivningsrätt upplevts splittrad och att ett starkare fokus på de läkemedel som distriktssköterskan har förskrivningsrätt för vore önskvärd. Även examensarbetet är integrerat i tre olika kurser och huvuddelen av arbetet ligger i termin ett och två, men examineras slutgiltigt i termin tre. I intervjuerna framgick att lärosätet har förlagt examensarbetet tidigt av logistiska skäl, som samläsning med andra kurser. Även om PBL är basen, så framgick i intervjuerna att metodkurser och föreläsningar i metod behöver fokuseras tydligare för att förbereda studenterna bättre inför examensarbetet.

· Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel: I programmet ingår den generiska kursen Systematisk undersökningsmetodik, avancerad hälsobedömning och kliniskt resonemang om 7,5 högskolepoäng.

· Bedömargruppen anser att följande bör följas upp: Lärosätet bör klargöra hur bedömning görs och hur examinationer genomförs och av vem.

· Lärosätet bör klargöra VFU:ns längd och förläggning samt bedömning vid halvtid och i slutet samt förtydliga rollerna för handledaren, kontaktläraren och examinatorn.

· Lärosätet bör klargöra om färdighetsträningen på Clinicum är examinerande, obligatorisk eller frivillig.

· Lärosätet bör klargöra examinationen av kliniska färdigheter inom kursen Systematisk undersökningsmetodik, avancerad hälsobedömning och kliniskt resonemang.

Förutsättningar

Lärarnas kompetens är acceptabel inom olika områden som är relevanta för distriktssköterskans arbetsfält. Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Även den vetenskapliga utbildningsmiljön är tillfredsställande. Den professionsinriktade miljön däremot ifrågasätts och handlar framför allt om ifall lärosätet i praktiken kan säkerställa att studenterna når mål inom kunskapsformen färdighet och förmåga inom ramen för VFU, Clinicum och i kursen Systematisk undersökningsmetodik, avancerad hälsobedömning och kliniskt resonemang.

· Bedömargruppen anser att följande bör följas upp: Lärosätet bör klargöra hur bedömning görs och hur examinationer genomförs och av vem.

· Lärosätet bör klargöra VFU:ns längd och förläggning samt bedömning vid halvtid och i slutet samt förtydliga rollerna för handledaren, kontaktläraren och examinatorn.

· Lärosätet bör klargöra om färdighetsträningen på Clinicum är examinerande, obligatorisk eller frivillig.

· Lärosätet bör klargöra examinationen av kliniska färdigheter inom kursen Systematisk undersökningsmetodik, avancerad hälsobedömning och kliniskt resonemang.