Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Specialistsjuksköterskeexamen - Distriktssköterska Bedömningsområde: Förutsättningar

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2023-03-10
Lärosäte: Mittuniversitetet
Ämne: Specialistsjuksköterskeexamen - Distriktssköterska
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Vid Mittuniversitetet ges distriktssköterskeprogrammet vid institutionen för hälsovetenskap. Programmet ges som distansutbildning på helfart, med obligatoriska sammankomster digitalt. På lärosätets webbplats framkommer att programmet har 30 platser. Av självvärderingen framkommer att lärosätet har 62 lärare, som är anställda på hel- eller deltidstjänst och enligt lärartabellen är totalt 17 av dem involverade på varierad procent i utbildningen.

Vid intervjuerna framkommer att det finns en kompetensförsörjningsplan. Av de anställda på utbildningen är nio disputerade och sex är adjunkter. Lärosätet har i likhet med många andra, haft svårt att rekrytera lektorer, men har förhoppningar om att kunna kompetensutveckla internt. För att stärka upp antalet lärare och deras vetenskapliga kompetens samarbetar lärosätet med regionen. Avsikten är att anställa doktorander med 80 procent forskning och 20 procent kliniskt arbete, och intervjuer är påbörjade. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på hur lärosätet ska kunna säkerställa lärarnas kompetens på lång sikt. Enligt lärartabellen framkommer att nio lärare är disputerade, varav två är professorer där den ena är distriktssköterska. I självvärderingen och vid intervjuerna uppger lärosätet att det finns flera doktorander som forskar inom områden som har relevans för distriktssköterskeprogrammet.

Bedömargruppen konstaterar dock att det inte framkommer om lärarna är specifikt knutna till den granskade utbildningen eller hur involverade de är i utbildningen i dagsläget. Vid intervjuerna framkommer att en av lärarna, som beskrivs ha en nyckelroll i utbildningen nu är tjänstledig. Enligt lärartabellen har läraren haft en tjänstgöringsgrad på 48 procent i utbildningen. Sammantaget görs bedömningen att antalet lärare och deras vetenskapliga kompetens inte är tillfredsställande på kort eller lång sikt.

I lärartabellen framkommer att två av de disputerade lärarna är distriktssköterskor, liksom tre av adjunkterna. Övriga lärare har varierande yrkesexamen och majoriteten har en specialistsjuksköterskeexamen inom geriatrik, onkologi, psykiatri eller anestesi. Samtliga inriktningar har relevans även för distriktssköterskans professionsrelaterade kunskap. Lärargruppens sammansättning bedöms alltså vara adekvat. En styrka är att lärosätet också har tre delade tjänster mellan akademi och regional/kommunal vård. En lektor arbetar vid region Västernorrland medan en lektor och en adjunkt arbetar vid kommunerna i Jämtlands län. Sammantaget anser bedömargruppen att det stärker den professionsrelaterade kompetensen. Institutionen har även en adjunkt som ansvarar för den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och arbetar aktivt med kliniska lektorer. Adjunkten arbetar aktivt med VFU-placeringar, handledarutbildningar och utbildningsdagar för både akademi och avnämare. Inom kort kommer den VFU-ansvariga adjunkten även att handlägga VFU-placeringar för specialistutbildningarna. Handledarna under VFU uppges ha adekvat kompetens när det gäller handledarutbildningen och bedömargruppen ser positivt på att lärosätet ställer krav på handledarkompetens och erbjuder utbildning. Bedömargruppen konstaterar ändå att det är oklart hur många av handledarna som har specialistutbildning till distriktssköterska och har genomgått handledarutbildning, inom den egna regionen eller inom andra regioner där studenterna också har möjlighet att genomföra VFU. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet förtydligar hur kravet på handledarkompetens, säkerställs vid samtliga VFU-platser.

När det gäller den pedagogiska kompetensen, framkommer i självvärderingen att tre av lärarna är pedagogiskt meriterade och att ytterligare två väntar på svar från meriteringsansökan. Lärosätet har dock inget krav på att lärare vid anställning har en pedagogisk meritering och det framkommer inte heller i de granskade dokumenten eller vid intervjuerna om det finns någon planering för pedagogisk meritering av lärarna.

Vid intervjuerna framkommer dock att en viktig nyckelperson med pedagogisk kompetens, och som haft avgörande betydelse för att utveckla pedagogiken i utbildningen, är tjänstledig. Bedömargruppen konstaterar att nyckelpersonen i stor utsträckning verkar ha haft avgörande betydelse både för den vetenskapliga och den pedagogiska kompetensen på utbildningen. Ingen nyrekrytering beskrivs vara aktuell förrän lärosätet vet hur lång tjänstledighet nyckelpersonen ska ha. Vid intervjuerna lyfte lärosätet fram att de arbetar med en pedagogisk portfölj, men hur det görs är oklart. Däremot framkommer från intervjuerna att lärosätet tar in extern kompetens inom områden där den saknas internt, som av sårsjuksköterska. Bedömargruppen ser det som ett gott exempel på hur lärosätet på kort sikt kan stärka den pedagogiska kompetensen i lärargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärarnas sammantagna kompetens varken är tillräcklig på kort eller lång sikt. Det finns brister främst inom den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har en kompetensförsörjningsplan som de nu också använder för att höja den vetenskapliga kompetensen, med avsikt att anställa doktorander. Men eftersom det är en lång process, konstaterar bedömargruppen att det inte tydligt framkommer hur den vetenskapliga kompetensen ska säkerställas på kort sikt.

Pedagogisk kompetens bedöms som ett utvecklingsområde, eftersom det inte framkommer om lärosätet lägger resurser på att öka den pedagogiska kompetensen inom lärargruppen. Lärosätet behöver förtydliga vilka krav och kriterier de har för pedagogisk kompetens hos lärarna - både på de nuvarande anställda och vid nyrekryteringar. I samband med det anser bedömargruppen att det är värdefullt att förtydliga vilka förutsättningar och strukturer lärosätet har för att säkerställa att kompetensutveckling verkligen sker.

Den professionsrelaterade kompetensen bedöms i stort som adekvat och tillräcklig. Ett gott exempel är de delade tjänsterna mellan lärosätet och regionen/kommunerna. Bedömargruppen ser dock handledarkompetensen som ett utvecklingsområde och rekommenderar lärosätet att säkerställa och förtydliga vilken kompetens handledare vid VFU har.

Sammantaget anser bedömargruppen att följande bör följas upp:

- Lärosätet bör förtydliga vilka resurser som läggs på att öka den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen inom lärargruppen.

· Lärosätet bör förtydliga vilka krav och kriterier de har för pedagogisk kompetens hos lärare - både på nuvarande anställda och vid nyrekrytering.

· Lärosätet bör förtydliga vilka förutsättningar och strukturer lärosätet har för att säkerställa att kompetensutveckling verkligen sker.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig miljö men inte en professionsinriktad miljö. Verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen framkommer att undervisande lärare har vetenskaplig kompetens samt att de är delaktiga i forskningsprojekt med anknytning till livsstilsinterventioner för personer med psykisk ohälsa, etik och bemötande inom hemsjukvården samt hälsofrämjande arbetsmetoder i primärvården. Dessutom framkommer att det sker forsknings- och utvecklingsarbete inom sjuksköterskans kärnkompetenser. Studenterna får, i vissa fall, möjlighet att delta i forskningsprojekt. Vid intervjun gavs exempel på lärandeaktiviteter som säkerställer att det genomgående i utbildningen finns en forskningsanknytning. Det är till exempel aktiviteter där studenterna ska anknyta frågor till områden som har relevans för den kliniska verksamheten och avhandla dem i sina kommande examensarbeten. I självvärderingen framkommer också goda exempel på lärandeaktiviteter där studenter arbetar med patientfall som anknyts till forskning samt att examensarbetet på magisternivå examineras av professorer. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen har en vetenskaplig miljö, där ett nära samband finns mellan forskning och utbildning.

När det gäller den professionsinriktade utbildningsmiljön visar självvärderingen att utbildningen förutom VFU, innehåller teoretiska och praktiska examinationer. Samtidigt beskrivs att utbildningen bedrivs helt på distans, vilket får bedömargruppen att utgå ifrån att alla praktiska moment under utbildningen examineras under studenternas VFU. Bedömningssamtalen genomförs som trepartssamtal vid slutbedömningen, där studenten, handledaren och läraren medverkar, vilket sker efter 12 veckors VFU. Det framkommer inte vilka förutsättningar som finns för till exempel individuella åtgärdsplaner om studenterna inte når målen under VFU. Vid intervjuerna beskrivs det som mycket ovanligt att studenterna inte uppfyller målen och att de - vid oklarheter som beror på studenternas förutsättningar - har en nära kontakt med handledaren. Bedömargruppen konstaterar dock att det inte är tillräckligt för att säkerställa en rättssäker examination - och den professionsinriktade miljöns kvalitet - och rekommenderar därför lärosätet att upprätta tydliga strukturer för förutsättningarna i utbildningsmiljön. Dessutom rekommenderar bedömargruppen lärosätet att införa mittbedömningar vid studenternas VFU, för att säkerställa en rättssäker examination i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att utbildningsmiljön i sin helhet inte är tillfredsställande. I den vetenskapliga miljön finns goda exempel på hur lärosätet säkerställer ett samband mellan forskning och utbildning. Ett är lärandeaktiviteter med forskningsanknytning, där studenterna arbetar med patientfall, och ett annat är att lärarnas delaktighet i forskningsprojekt som har relevans för distriktssköterskans profession också ger möjlighet för studenterna att medverka i projekten. När det gäller den professionsinriktade utbildningsmiljön ser bedömargruppen positivt på att det till exempel genomförs bedömningssamtal i trepart under VFU. Eftersom samtalen bara genomförs i slutet av VFU, är bedömargruppens rekommendation att lärosätet inför mittbedömningssamtal. Tydliga strukturer och rutiner för individuella åtgärdsplaner för studenterna vid VFU, behöver också införas för att öka förutsättningarna i utbildningsmiljön.

· Sammantaget anser bedömargruppen att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga om och hur individuella studieplaner upprättas om studenten riskerar att inte nå lärandemålen i respektive VFU-kurs, samt vilket stöd som ges till handledare i dessa fall.

· Lärosätet bör förtydliga hur man säkerställer en rättssäker examination av VFU.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Bedömningsgrunden Personal är inte tillfredsställande. Bedömargruppen anser att lärarnas sammantagna kompetens varken är tillräcklig på kort eller lång sikt. Det finns brister främst inom den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har en kompetensförsörjningsplan som de nu också använder för att höja den vetenskapliga kompetensen, med avsikt att anställa doktorander. Eftersom det är en lång process, konstaterar bedömargruppen att det inte tydligt framkommer hur den vetenskapliga kompetensen ska säkerställas på kort sikt. Pedagogisk kompetens bedöms som ett utvecklingsområde, eftersom det inte framkommer om resurser läggs på att öka den pedagogiska kompetensen inom lärargruppen. Lärosätet behöver förtydliga vilka krav och kriterier de har på den pedagogiska kompetensen hos lärare - både på nuvarande anställda och vid nyrekrytering. I samband med det anser bedömargruppen att det är värdefullt att förtydliga vilka förutsättningar och strukturer lärosätet har för att säkerställa att kompetensutveckling verkligen sker. Den professionsrelaterade kompetensen bedöms i stort som adekvat och tillräcklig. Ett gott exempel är de delade tjänsterna mellan lärosätet och regionen/kommunerna. Bedömargruppen ser dock handledarkompetensen som ett utvecklingsområde och rekommenderar lärosätet att säkerställa och förtydliga vilken kompetens handledarna vid VFU har.

Bedömargruppen konstaterar att utbildningsmiljön i sin helhet inte är tillfredsställande. Beträffande utbildningsmiljöns vetenskapliga inriktning är bedömargruppens sammantagna bedömning att den är tillfredsställande och att ett nära samband finns mellan forskning och utbildning. Goda exempel ges på forskningsprojekt som de undervisande lärarna är involverade i, och som bedöms ha betydelse för distriktssköterskans profession. Studenterna får, i vissa fall, möjlighet att delta i forskningsprojekt, och vid intervjuerna ger lärosätet goda exempel på lärandeaktiviteter som säkerställer att det genomgående i utbildningen finns en forskningsanknytning.

När det gäller den professionsinriktade utbildningsmiljön anser bedömargruppen att lärosätet behöver förbättra strukturen och tydligheten i de förutsättningar som studenterna har för måluppfyllelse vid eventuella problem under sin VFU. Bedömargruppen konstaterar att det som finns i dag inte är tillräckligt för att säkerställa en rättssäker examination - och den professionsinriktade miljöns kvalitet - och rekommenderar därför lärosätet att upprätta tydliga strukturer för förutsättningarna i utbildningsmiljön. Dessutom rekommenderar bedömargruppen att lärosätet inför mittbedömningar vid studenternas VFU, för att säkerställa en rättssäker examination även i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen.

· Bedömargruppen anser att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga vilka resurser som läggs på att öka den vetenskapliga och pedagogiska kompetensen inom lärargruppen.

- Lärosätet bör förtydliga vilka krav och kriterier lärosätet har när det gäller pedagogisk kompetens hos lärare - både för de nuvarande anställda och vid nyrekrytering.

- Lärosätet bör förtydliga vilka förutsättningar och strukturer lärosätet har för att säkerställa att kompetensutveckling verkligen sker.

- Lärosätet bör förtydliga om och hur individuella studieplaner upprättas om studenten riskerar att inte uppnå lärandemålen i respektive VFU-kurs, samt vilket stöd som ges till handledare i de fallen.

- Lärosätet bör förtydliga hur man säkerställer en rättssäker examination av VFU.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)