Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Bedömningen av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse är gjord utifrån lärosätets utbildningsplan (giltig från och med den 15 augusti 2022), reviderade kursplaner med nya kurskoder och nya kurser (giltiga från och med höstterminen 2022), kompletterande material i form av utvärderingar av examensmålet, kursanalyser och intervjuer. Eftersom självvärderingen är skriven med utgångspunkt i tidigare kursplaner med andra kurskoder och andra kurspoäng än det inskickade materialet, finns det en skillnad mellan dem. I viss utsträckning har intervjuerna förtydligat hur lärosätet konkret arbetar för möjliggörande av examensmålet inom kunskapsformen kunskap och förståelse.

Delmålet att "visa kunskap om områdets vetenskapliga grund" beskriver lärosätet som ett utvecklingsområde för innehåll och progression under programmet, enligt självvärderingen och intervjuerna. Enligt nya utbildningsplanen har lärosätet infört kursen Vetenskaplig teori och metod som första kurs i programmet som kommer att gälla från höstterminen 2022. Enligt självvärderingen kommer kursen att främja studenternas förberedelser inför kommande kurser genom att stärka deras kunskaper i ämnets vetenskapliga grund, öka deras kompetens i vetenskapligt skrivande och öka deras förmåga till självständighet inför kursen Examensarbete med inriktning distriktsvård. Det vetenskapliga skrivandet beskrivs vid intervjuerna som en röd tråd i alla kurserna, enligt den nya utbildningsplanen. Bedömargruppen ser det som ett exempel på hur lärosätet främjar progressionen i studenternas kunskaper. Vilka lärandeaktiviteter som kommer att tillämpas är däremot svårt att göra någon bedömning av, men bedömargruppen konstaterar dock att det vetenskapliga skrivandet ingår i målbeskrivningarna och kursinnehållet i majoriteten av de nya kurserna.

Vid intervjuerna framkommer att studenterna redan vid första kursen Vetenskaplig teori och metod skriver sin projektplan inför examensarbetet. Mot bakgrund av att det vid intervjuerna framkommer att studenterna har bristande förkunskaper inför att skriva examensarbetet och behöver få mer träning i källhantering, vetenskapligt skrivande och artikelgranskning, är bedömargruppen tveksamma till vilka förutsättningar studenterna får att skriva en projektplan av god kvalitet redan i den första kursen på programmet inom en specialistinriktning som de inte har vetenskaplig kunskap inom. Dessutom är det tveksamt hur de hinner få inblick i och kunskap om de forskningsprojekt som de möjligtvis kan få medverka i inför sitt examensarbete. Eftersom lärosätets arbete med de nya kursplanerna fortsatt pågår rekommenderar bedömargruppen att lärosätet noggrant går igenom och presenterar hur studenterna förväntas nå progression, vilka lärandeaktiviteter som främjar studenternas lärande samt hur målformuleringarna i kursplanerna ska kunna stödja studenterna att förstå och uppfylla målen specifikt för kunskapsformen kunskap och förståelse.

Grupphandledningen har varit framgångsrik och främjat progression och förståelse under studenternas examensarbete, enligt självvärderingen och kursanalyserna. Om den behålls från höstterminen 2022, när den nya utbildningsplanen träder i kraft, framkommer inte, men bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tillämpa goda exempel på undervisnings- och handledningsformer som tidigare visat sig stödja studenternas lärande och utveckling.

Delmålet att "visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete" ingår i samtliga kurser och med fokus på områdena omvårdnad, medicinsk vetenskap och folkhälsa, enligt självvärderingen. Vid granskning av de inskickade kursplanerna enligt nya utbildningsplanen inför höstterminen 2022, konstaterar bedömargruppen att det stämmer. Bedömargruppen identifierar ett exempel som svarar mot delmålet i kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning barn och ungdomars hälsa och ohälsa I, där studenterna efter avslutad kurs bland annat ska kunna "självständigt och systematiskt söka, bedöma, beskriva och värdera kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder och resultat inom omvårdnad och medicinsk vetenskap".

Ett gott exempel på examinationsform är en uppgift där studenterna examineras genom muntlig redovisning av tre artiklar som är relevanta för verksamheten. I uppgiften ska studenterna identifiera en utmaning som är relevant för verksamheten, söka och kvalitetsgranska vetenskapliga artiklar och beskriva praktisk tillämpning. Bedömargruppen ser positivt på riktade studier, för att stärka studenternas förutsättningar att nå delmålet. I självvärderingen framkommer dock inte hur bedömningen görs, vilka bedömningskriterier och betygsnivåer som används. Vid intervjuerna framkommer att lärosätet arbetat med att tydliggöra betygskriterierna så de särskiljer sig från lärandemålen, eftersom de tidigare varit mycket lika varandra. Kursanalyser från tidigare kurser med fokus på barns och ungdomars hälsa och ohälsa visar att studenterna inte uppfattar kursmålen som tydliga. Trots låg svarsfrekvens, konstaterar bedömargruppen vikten av att tydliggöra lärandemålen. Granskning av kursplanen för den "nya" kursen med fokus på barns och ungdomars hälsa och ohälsa visar att lärandemålen för kunskapsformen kunskap och förståelse inte har specificerats och därmed inte heller förtydligats i kursplanen. Det är inte heller tydligt hur lärosätet arbetar med att förtydliga målbeskrivning och bedömningskriterier, och därför anser bedömargruppen att det fortsatt är ett utvecklingsområde.

Självvärderingen beskriver, analyser eller värderar inte delmålet att "visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen", vare sig utifrån den tidigare eller reviderade utbildningsplanens innehåll. Bedömargruppen har dock vid en analys av kursplanerna identifierat att till exempel ett av lärandemålen i den nya kursen Medicinsk vetenskap och hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot äldres hälsa och ohälsa har ett mål som kan svara mot delmålet, eftersom studenterna efter avslutad kurs ska kunna "analysera och redogöra för evidens samt aktuell forskning i ämnet för att visa på tillämpning i kliniskt omvårdnadsarbete av äldre personer vid ohälsa". Från självvärderingen går det dock inte att avläsa vilka lärandeaktiviteter eller examinationsformer som kommer att användas.

Vid intervjuer lyfter lärosätet fram exempel från kursen Examensarbete med inriktning distriktsvård, där studenterna erbjuds delta i forskningsprojekt eller utgå från en fråga från den kliniska verksamheten. Studenterna väljer själva om de vill delta samt om de vill göra uppsatsen som en litteraturstudie eller en empirisk studie och om den ska ha en kvalitativ eller kvantitativ design. Kursanalys och kursvärdering från tidigare kurser med fokus på examensarbete, visar på studenternas behov av ökad förståelse för vilken betydelse forskningen har för professionen, liksom nyttan för verksamheten. Eftersom den nuvarande kursen inte har genomförts, konstaterar bedömargruppen att lärosätet arbetat för att stärka utbildningen i relation till delmålet om att visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen, men kan inte bedöma hur det konkret kommer att genomföras för att stödja studenterna att nå målet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse inte är tillfredsställande. Lärosätet ger exempel på hur de från höstterminen 2022 ska ha genomfört förbättringar. Bedömargruppen ser positivt på de exempel som ges om hur studenters förberedelse, fördjupning och progression inom ämnet vetenskapligt skrivande ska genomföras i kurserna som en röd tråd. Fortsatt finns dock otydlighet till exempel om hur lärosätet arbetet med de egna identifierade bristerna i otydliga målbeskrivningar och bedömningskriterier. Eftersom lärosätets arbete med de nya kursplanerna fortsatt pågår, rekommenderar bedömargruppen att de noggrant går igenom och presenterar hur progressionen förväntas uppnås, vilka lärandeaktiviteter som främjar studenternas lärande samt hur målformuleringarna i kursplanerna ska kunna stödja studenterna att förstå och uppfylla målen specifikt för kunskapsformen kunskap och förståelse.

- Sammantaget anser bedömargruppen att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga hur studenterna förväntas nå progression i kurser och mellan kurser.

- Lärosätet bör förtydliga målformuleringarna i kursplanerna så att de stödjer studenterna att förstå och uppfylla målen specifikt för kunskapsformen kunskap och förståelse.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Bedömningen av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga grundar sig på det material lärosätet skickat in i form av utbildningsplan (giltig från och med den 15 augusti 2022), reviderade kursplaner med nya kurskoder och nya kurser (giltiga från och med höstterminen 2022) samt kursanalyser och intervjuer. Även vid bedömningen av den kunskapsformen vill bedömargruppen poängtera den skillnad som finns mellan de olika inskickade dokumenten. Bedömargruppen har analyserat det inskickade materialet och där det varit möjligt baserat bedömningen på beskrivningen om utbildningens styrkor och utvecklingsområden. Även här har intervjuerna i viss utsträckning förtydligat lärosätets konkreta arbete och utveckling för måluppfyllelse av examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga.

Delmålet med fokus på att studenten ska visa förmåga att "självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter" finns i kursen Hälsofrämjande omvårdnad med inriktning mot barns och ungdomars hälsa och ohälsa II, där kursens innehåll bland annat är hälsoundersökningar, hälsosamtal och vaccinationsverksamhet. Två av lärandemålen är att studenterna efter avslutad kurs ska kunna "tillämpa ett professionellt förhållningssätt vid hälsofrämjande omvårdnad, undersökningar, behandlingar och palliativ vård avseende barn, ungdomar och närstående" samt lärandemålet "tillämpa hälsoundersökningar och utföra vaccinationer". Dessutom har kursen Medicinsk vetenskap och hälsofrämjande omvårdnad med inriktning psykisk hälsa och ohälsa ett kursinnehåll med fokus på "fysiska, psykiska och sociala hälsoproblem vid psykiska ohälsotillstånd, psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning hos barn, vuxna och äldre".

Examinationen sker enligt kursplanerna genom bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), samtalsmetoder, seminarier och tentamen. Även i självvärderingen lyfts de olika examinationsformerna fram som en styrka, även om de är relaterade till tidigare kurser. När det gäller lärandeaktiviteter för att stödja studenterna att nå delmålet, framkommer i självvärderingen flera goda exempel, som "fredagsträffar" där olika teman relaterade till delmålet avhandlas mellan studenter och lärare, autentiska patientfall med muntlig och skriftlig examination samt workshoppar inför studenternas VFU. Examinationen av VFU sker genom bedömningsformuläret AssCE, som beskrivs utgå från kursens lärandemål.

Bedömargruppen ser positivt på dessa lärandeaktiviteter och rekommenderar att liknande integreras i undervisningen från höstterminen 2022. Ett utvecklingsområde är enligt självvärderingen att vidareutveckla studenternas presentationer av uppföljning och utvärdering. Hur det tagits an inför höstterminens kurser 2022 framkommer inte, och därför kan bedömargruppen inte ta ställning till om lärosätet har genomfört konkreta åtgärder.

Inte heller stämmer beskrivningen av lärandemålet som täcker delmålet att "förebygga uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer" i självvärderingen överens med övrigt inskickat material. Exempel på lärandemål där delmålet kan uppnås framgår av den nya kursplanen för Farmakologi med sjukdomslära för förskrivningsrätt, där ett av lärandemålen är att studenterna efter avslutad kurs ska kunna "identifiera och självständigt bedöma ohälsotillstånd, undersökningar och behandlingar utifrån evidensbaserad kunskap vid läkemedelshantering och förskrivning av de läkemedel och förbrukningsartiklar som distriktssköterskan har rätt att förskriva". Enligt självvärderingen har examinationer i tidigare kurser skett bland annat i form av patientfall med individuell skriftlig inlämning och kamratrespons. Ett utvecklingsområde som beskrivs ha framkommit i studenternas kursvärderingar är deras behov av mer praktisk träning i förskrivning. Ur självvärderingen framkommer att studenterna nu ska få mer föreläsningar i ämnet av både distriktssköterskor och läkare. Vid intervjuerna framkommer också att moment som inte varit tydligt planerade tidigare nu fungerar bättre, men också att flera "praktiska" moment i dag genomförs som teoretiska lärandeaktiviteter. I kursanalysen för bland annat kursen Medicinsk vetenskap, farmakologi och sjukdomslära för förskrivningsrätt framkommer också viss kritik från studenterna på formerna för examinationen. Bedömargruppen ställer sig alltså frågande till om och hur de identifierade utvecklingsområdena mot bakgrund av den ökade andelen praktiska övningar och tydliggörande av examinationer, har uppfyllts eller kommer att uppfyllas. Bedömargruppen är också fundersam till att inga campusförlagda moment erbjuds för studenterna, utan att alla praktiska moment förväntas tränas på och examineras under VFU.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att måluppfyllelsen av examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga inte uppfylls. Lärosätet har i sin självvärdering identifierat ett utvecklingsområde relaterad till studenternas förmåga till uppföljning och utvärdering. Hur det tagits an inför kurserna höstterminen 2022 framkommer inte, och därför kan bedömargruppen inte ta ställning till om lärosätet har genomfört konkreta åtgärder. Bedömargruppen ställer sig också frågande till om och hur de identifierade utvecklingsområdena mot bakgrund av den ökade andelen praktiska övningar och tydliggörande av examinationer, har uppfyllts eller avses att uppfyllas. För rättssäker examination även av praktiska moment, rekommenderas lärosätet att se över studenternas förutsättningar till praktisk övning samt examination vid campus, i stället för vid VFU som fallet är nu.

- Sammantaget anser bedömargruppen att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga hur studenternas förmåga till uppföljning och utvärdering har tagits i beaktande vid kursutvecklingen samt hur studenterna stöds att uppnå hela målet i kunskapsformen färdighet och förmåga.

- Lärosätet bör förtydliga hur de praktiska momenten har utökats enligt önskemål och identifierade behov samt hur examinationer har tydliggjorts.

- Lärosätet bör följa upp antalet och utformningen av de campusförlagda momenten samt träningen och examinationerna av praktiska moment under utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningen av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt, har på samma sätt som bedömningarna i tidigare kunskapsformer utgått från det material som lärosätet skickat in i form av en utbildningsplan (giltig från och med den 15 augusti 2022), reviderade kursplaner med nya kurskoder och nya kurser (giltiga från och med höstterminen 2022) samt kursanalyser och intervjuer. Även vid bedömningen av den här kunskapsformen vill bedömargruppen poängtera den skillnad som finns mellan de olika inskickade dokumenten, men att bedömargruppen har gjort en analys av inskickat material och där det varit möjligt baserat bedömningen på beskrivningen av utbildningens styrkor och utvecklingsområden. Även här har intervjuerna i viss utsträckning förtydligat lärosätets konkreta arbete och utveckling för måluppfyllelse av examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

I självvärderingen framkommer att examensmålet finns i fyra av de nio kursplaner som bifogats till utvärderingen. Utifrån tidigare kurser som beskrivs i självvärderingen ges exempel på olika examinationsformer, som skriftligt i rapporter och bedömningssamtal vid VFU. Bedömargruppen gör dock reflektionen att examensmålet inte är inskrivet som ett lärandemål i kommande VFU-kurser. Enligt bedömargruppen finns en risk att målet då får mindre utrymme i samband med VFU, och inte täcks i kurser med konkret patientnära arbete, trots att detta finns inskrivet i AssCE. Simuleringsövningar och examinationer lyfts fram i självvärderingen som en styrka i kurserna, samtidigt som studenternas egenreflektion enligt självvärderingen är något som behöver förtydligas och skrivas fram på ett mer systematiskt sätt. Vid intervjuerna framkommer att lärandeaktiviteter har planerats in för att möjliggöra egenreflektion och därmed möjliggöra för studenterna att identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap. Till exempel har studenterna en uppgift där de skriftligt får återkoppla sin reflektion om vad de saknar eller har ytterligare behov av. Ytterligare exempel är när studenter får lämna in frågor som de gemensamt diskuterar i grupp under fredagsträffarna. Bedömargruppen ser positivt på den sortens reflekterande samtal. Behovet av att utveckla studenters möjligheter till egenreflektion under VFU lyfts fram som ytterligare ett utvecklingsområde.

De beskrivna utvecklingsområdena liknar i stort de beskrivningar som ges utifrån kurser som genomfördes läsåret 2021/2022, där det i självvärderingen framkommer att studenterna kontinuerligt genomför reflektioner tillsammans med den handledande distriktssköterskan. De ska också uttrycka sin medvetenhet om egna begränsningar och behov av ytterligare kunskap, vid bedömningssamtalen med AssCE som underlag. Vid granskningen av de nya kursplanerna konstaterar bedömargruppen att det inte stämmer, eftersom mål för kunskapsformen "värderingsförmåga och förhållningssätt" inte finns tydligt beskrivet i kursen med fokus på barns och ungdomars hälsa och ohälsa med VFU inom barnhälsovård och skolhälsovård. Bedömargruppen konstaterar alltså att trots att det i självvärderingen framkommer goda exempel, så är det inte tydligt om de är exempel på styrkor och utvecklingsområden inför kommande programstart eller är något som redan har genomförts. Bedömargruppen anser också att lärosätet behöver förtydliga målet i alla kurser, så det också blir tydligt för studenterna vilka av målen som specifikt har fokus på kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att det finns brister i studenternas möjligheter att nå examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Goda exempel beskrivs, som de möjligheter studenterna får till egenreflektion i samband med lärandeaktiviteter och VFU. Bedömargruppen konstaterar dock att det är oklart om de är exempel på styrkor och utvecklingsområden inför kommande programstart eller är något som redan genomförs. Bedömargruppen anser också att lärosätet behöver förtydliga målet i alla kurser, så det också blir tydligt för studenterna vilka av målen som specifikt har fokus på kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Bedömargruppen befarar att målet, eftersom det inte är formulerat till exempel i alla VFU-kursernas lärandemål, får mindre utrymme i samband med VFU, och inte täcks i kurser med konkret patientnära arbete, trots att detta finns inskrivet i AssCE.

- Sammantaget anser bedömargruppen att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i alla kurser, men särskilt i VFU-kurserna, och integrera det i lärandeaktiviteter. Lärosätet bör utgå från tidigare goda exempel på lärandeaktiviteter.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningen, som är baserad på självvärdering, utbildningsplan, kursplaner, kursvärderingar, kursanalyser och intervjuer, är att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Till exempel framkommer att lärosätets värdegrund präglas av jämställdhet, öppenhet, tillit och respekt.

Bedömargruppen anser att jämställdhetsperspektivet beaktas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. I självvärderingen och vid intervjuerna ges exempel på lika villkor, som är ett paraplybegrepp för lärosätets arbete för att främja lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter, samt motverka all form av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande behandling och exkludering. Lika villkorsombud finns vid lärosätet som arbetar för att ta tillvara studenternas intressen och lika villkor. Utbildningen arbetar för en jämlik utbildning, jämlik vård, jämlik hälsa och hälsa på lika villkor. I utbildningen används bland annat patientfall där man aktivt belyser olika genus, åldrar, socioekonomi och hbtqi-frågor. Vid granskning av kursplanerna framkommer att jämställdhetsperspektivet finns i sex av nio kurser, vilket bedöms visa på god förankring av perspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Beträffande kommunikation av jämställdhetsperspektivet framkommer i självvärderingen och intervjuerna att studenterna får ta del av föreläsningar om bland annat våld i nära relationer, och att jämställdhet avhandlas under seminarier. I självvärderingen framkommer också att studenterna får möjlighet att träna bemötande och vilka frågor de kan ställa till personer som har utsatts för våld. Bedömargruppen ser det som positiva inslag att beakta, kommunicera och förankra jämställdhetsperspektivet i utbildningen. Ytterligare framkommer i självvärderingen att studenter får ta del av föreläsningar om hälsa och ohälsa bland urbefolkningar och minoritetsgrupper. I kursvärderingarna framkommer att jämställdhetsperspektivet har tillämpats i kurserna.

Självvärderingen beskriver utvecklingsområdet mot bakgrund av den ojämna könsfördelningen bland studenterna. Det är inte något unikt för just lärosätet, utan speglar många andra lärosätens situation. I självvärderingen framkommer dock inte vilka strategier som finns för att rekrytera fler manliga sökande till programmet, vilket bedömargruppen ser som ett utvecklingsområde för lärosätet precis som för andra lärosäten.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Till exempel framkommer att Mittuniversitetets värdegrund präglas av jämställdhet, öppenhet, tillit och respekt. Ett annat gott exempel är lärandeaktiviteter där studenterna arbetar med patientfall och belyser olika jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs inte systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömningen är gjord med utgångspunkt i självvärdering, kursanalyser och intervjuer med motiveringen att utbildningens innehåll, utformning och examination inte följs upp systematiskt med hjälp av lärosätets verksamhetsutvecklingssystem och kvalitetssäkringssystem. Bedömargruppen har också undersökt om resultaten av uppföljningen har omsatts i åtgärder för kvalitetsutveckling och om återkoppling har skett till relevanta intressenter.

I självvärderingen framkommer att diskussioner om utbildningens innehåll och examinationer hålls med avnämare och under VFU besök. Vid intervjuerna framkommer att VFU-kursernas kursanalyser återkopplas till en lokal samverkansgrupp där lärare från grund- och specialistutbildningarna medverkar, tillsammans med avnämarna, verksamhetschefen, proprefekten och prefekten. Det som tas upp på de här lokala mötena tas med till regionmöten. Det framkommer dock inte i vilken utsträckning studenter får möjlighet att medverka vid mötena, då det inte heller förekommer programråd, där studenter från utbildningen till distriktssköterska finns representerade. Det är dessutom oklart hur lärosätets övergripande kvalitetssystem används för att utveckla utbildningen, samt hur ofta de genomförs. Vid intervjuerna framkommer dock att den interna granskningen har uppmärksammat brister, varpå en revidering av utbildningsplanen har påbörjats och fortfarande pågår. Bedömargruppen konstaterar dock ett behov av förtydligande av hur de interna övergripande verksamhetsutvecklingssystemen och kvalitetssäkringssystemen används för att utveckla utbildningen, samt hur ofta de genomförs.

Strukturer finns för kursvärdering, och i självvärderingen framkommer att avslutade kursanalyser skickas till ämneskollegiet i omvårdnad, där de tillsammans med en studentkårsrepresentant tar del av analysen. Kursanalysen läggs därefter ut till studenterna på deras lärplattform, både till de som besvarat utvärderingen och de som kommer nya till nästa kurs. Kursvärderingarna beskrivs vara en drivande faktor för utveckling av utbildningen. Svarsfrekvensen är låg med bara 10-20 procent av studenterna. I självvärderingen, kursvärderingarna och kursanalyserna ges exempel på synpunkter som framkommit, samt hur delar av dem kommer att åtgärdas. Strategier för att öka studenternas intresse att besvara kursvärderingarna beskrivs under intervjuerna vara att muntligt påminna dem, men också att i andra forum ge studenterna möjlighet att återkoppla sina synpunkter, som på fredagsträffarna. De beskrivna fredagsträffarna ses av bedömargruppen som ett gott exempel på hur kontinuerlig dialog kan föras med studenterna, och där de också kan ge sina synpunkter på utbildningen. Vid granskningen av kursanalyserna framkommer att lärosätet konkret arbetar med att förändra och utveckla områden som studenterna lyft fram som brister eller svårigheter i kursvärderingarna. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet värderar de inkomna kursvärderingarna och tar fasta på avgörande delar i dem trots låg svarsfrekvens. På det sättet möjliggörs studenternas inflytande. Bedömargruppen konstaterar dock att denna typ av dialog inte kan ersätta en systematisk uppföljning av utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet verkar inte för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det saknas i självvärderingen en beskrivning av hur lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det saknas också siffror om genomströmning. Under bedömningsgrunden Jämställdhet framkommer dock att det för studenter som är i behov av studieuppehåll av olika anledningar upprättas en individuell studieplan och att anpassningar görs för att studenterna på ett smidigt sätt ska kunna återkomma till studierna. Det framkommer inte hur de individuella studieplanerna ser ut, vem som ansvarar för att följa upp dem tillsammans med studenterna eller hur anpassningarna ser ut för återkomst till studier. Det framkommer inte heller hur stor andel studenter det rör sig om och hur det påverkar den totala genomströmningen.

Bedömargruppen konstaterar med utgångspunkt i det skriftliga underlaget och intervjuerna att det är oklart hur lärosätet verkar för att studenter kan genomföra sin utbildning inom utsatt tid. Bedömargruppen ser bristen på strukturer för individuell studieplanering som problematisk och rekommenderar lärosätet att förtydliga hur studenter som är i behov av studieuppehåll ska gå till väga, och vilket stöd de får från lärosätet. En fundering är också om alla skäl är godkända skäl för studieuppehåll eller om lärosätet gör en värdering utifrån ett formellt beslut. Dessutom anser bedömargruppen att lärosätet behöver förtydliga vilka stödstrukturer som finns för att stödja studenter som riskerar underkänt och vilket stöd handledare i VFU får vid de tillfällena.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling inte är tillfredsställande. Utbildningens innehåll, utformning och examination följs inte upp systematiskt och ett utvecklingsområde är att förtydliga hur de interna övergripande verksamhetsutvecklingssystemen och kvalitetssäkringssystemen används för att utveckla utbildningen, samt hur ofta dessa genomförs. Ytterligare ett utvecklingsområde bedöms vara att lärosätet förtydligar vilka stödstrukturer som finns för att stödja studenter som riskerar underkänt och vilket stöd handledare i VFU får vid de tillfällena.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms som inte tillfredsställande. Lärosätet ger exempel på hur de från höstterminen 2022 genomfört förbättringar inför utvärderingen. Fortsatt finns dock otydligheter till exempel om hur lärosätet arbetat med de egna identifierade bristerna i otydliga målbeskrivningar och bedömningskriterier. Eftersom lärosätets arbete med de nya kursplanerna fortsatt pågår, rekommenderar bedömargruppen att lärosätet noggrant går igenom och presenterar hur studenterna förväntas nå progression, vilka lärandeaktiviteter som främjar studenternas lärande samt hur målformuleringarna i kursplanerna ska kunna stödja studenterna att förstå och uppfylla målen som är specifikt relaterade till kunskapsformen kunskap och förståelse.

Måluppfyllelse av examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga anser bedömargruppen inte är tillfredsställande. Lärosätet har i sin självvärdering identifierat ett utvecklingsområde relaterad till studenternas förmåga till uppföljning och utvärdering. Hur det tagits an inför kurser höstterminen 2022 framkommer inte, och därför kan bedömargruppen inte ta ställning till om lärosätet har genomfört konkreta åtgärder. Bedömargruppen ställer sig också frågande till om och hur de identifierade utvecklingsområdena har uppfyllts eller avses att uppfyllas mot bakgrund av den ökade andelen praktiska övningar samt tydliggörande av examinationer. För rättssäker examination även av praktiska moment, rekommenderas lärosätet att se över studenters förutsättningar till praktisk övning samt examination vid campus, istället för vid VFU som fallet är nu.

Examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är inte tillfredsställande anser bedömargruppen. Bedömargruppen konstaterar att trots att det i självvärderingen framkommer goda exempel, är det otydligt om de är exempel på styrkor och utvecklingsområden inför kommande programstart eller är något som redan genomförs. Bedömargruppen anser också att lärosätet behöver förtydliga målet i alla kurser, så det också blir tydligt för studenterna vilka av målen som specifikt har fokus på kunskapsformen "värderingsförmåga och förhållningssätt". Bedömargruppen befarar att målet, eftersom det inte är formulerat till exempel i alla VFU-kursernas lärandemål, får mindre utrymme i samband med VFU, och inte täcks i kurser med konkret patientnära arbete, trots att det finns inskrivet i AssCE.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Till exempel framkommer att lärosätets värdegrund präglas av jämställdhet, öppenhet, tillit och respekt.

När det gäller bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling anser bedömargruppen att den inte är tillfredsställande. Utbildningens innehåll, utformning och examination följs inte upp systematiskt. Ett utvecklingsområde är lärosätets behov av att förtydliga hur de interna övergripande verksamhetsutvecklingssystemen och kvalitetssäkringssystemen används för att utveckla utbildningen, samt hur ofta de genomförs.

När det gäller genomströmning anser bedömargruppen att lärosätet inte verkar för att studenterna kan genomföra sin utbildning inom utsatt tid. Därtill saknas analys och siffror på genomströmning. Bedömargruppen konstaterar att det finns brister i den individuella studieplaneringen och rekommenderar lärosätet att förtydliga hur studenter som är i behov av studieuppehåll ska gå till väga, och vilket stöd de får från lärosätet. Dessutom behöver lärosätet förtydliga vilka orsaker till studieuppehåll som är godkända, samt om formella beslut fattas i ärenden och av vem. Lärosätet bör förtydliga vilka stödstrukturer som finns för att stödja studenter som riskerar underkänt vid VFU, och vilket stöd handledarna får vid de tillfällena.

- Bedömargruppen anser att följande bör följas upp: Lärosätet bör förtydliga hur studenterna förväntas nå progression i kurser och mellan kurser.

- Lärosätet bör förtydliga målformuleringarna i kursplanerna så att de stödjer studenterna att förstå och uppfylla målen specifikt för de olika kunskapsformerna.

- Lärosätet bör förtydliga hur studenternas förmåga till uppföljning och utvärdering har tagits i beaktande vid kursutvecklingen samt hur studenterna får stöd att nå hela målet i kunskapsformen färdighet och förmåga.

- Lärosätet bör förtydliga hur de praktiska momenten utökats enligt önskemål och identifierade behov samt hur examinationerna har tydliggjorts.

- Lärosätet bör förtydliga antalet och utformningen av de campusförlagda momenten samt träningen och examinationen av praktiska moment under utbildningen.

- Lärosätet bör förtydliga kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i alla kurser, men särskilt i VFU-kurserna, samt integrera dem i lärandeaktiviteterna. Lärosätet bör utgå från tidigare goda exempel på lärandeaktiviteter.

- Lärosätet bör förtydliga hur de interna övergripande verksamhetsutvecklingssystemen och kvalitetssäkringssystemen används för att utveckla utbildningen, samt hur ofta de genomförs.

- Lärosätet bör förtydliga strukturer för individuell studieplanering och vilket stöd studenterna får från lärosätet vid studieuppehåll och om de riskerar att bli underkända vid VFU. Lärosätet bör även förtydliga vilka orsaker till studieuppehåll som är godkända samt om formella beslut fattas i ärenden och av vem.