Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen framkommer flera aspekter på att bedömningsområdet möjliggörs. En pedagogisk strategi är att ge vetenskaplig metod som en progressiv strimma som motsvarar 7,5 högskolepoäng innan examensarbeteskursen. Bland lärandemålen som relaterar till strimman saknas dock begreppen vetenskapsteori, forskningsetik, trovärdighet, validitet och reliabilitet.

Ett annat pedagogiskt grepp är arbetet utifrån omvårdnadsmodellen om samskapande omvårdnad, som är utarbetad för ämnet omvårdnad vid lärosätet. Med stöd i modellen studeras begrepp som människa, hälsa, miljö och samskapande omvårdnad, vilket underlättar för studenterna att förstå ämnet omvårdnad.

Bedömargruppen har också identifierat ett antal koncisa lärandemål i relation till bedömningsgrunden i flera kurser och utifrån dem sker i examinationer där kliniska situationer relateras till aktuell forskning. Till exempel vid seminarier utifrån patientfall och vid praktiska moment vid det kliniska träningscentrumet. Studenterna förbereds för examensarbetet under hela programmet genom att de bearbetar, reflekterar och examineras om vetenskapliga metoder. Studenterna får också träna på akademiskt skrivande i vissa examinationer som föregår examensarbetet. Fokus är på både metod och omvårdnad som ämne för att studenterna ska få ett vetenskapligt förhållningssätt.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden är uppfylld.

- Bedömargruppen har identifierat följande goda exempel: Undervisningen om omvårdnad utgår från omvårdnadsmodellen om samskapande omvårdnad, som sätter hälsans konsensusbegrepp i ett sammanhang.

- Den vetenskapliga strimman förbereder studenterna inför examensarbetet, eftersom den på ett självklart sätt är integrerad i all undervisning och examination.

- Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområde: Lärosätet bör överväga att bredda lärandemålen för vetenskaplig metod i den vetenskapliga strimman med begreppen vetenskapsteori, forskningsetik, trovärdighet, validitet och reliabilitet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Det finns ett stort antal tydliga lärandemål i utbildningens kurser som återspeglar det nationella examensmålet, vilket bedömargruppen anser är bra. Exempelvis får studenterna träna på och blir bedömda i examinationer med olika aspekter på omvårdnadsprocessen, olika former av hälsa och sjukdomsförebyggande åtgärder. Det möjliggörs framför allt i moment inom VFU och simulering på kliniskt träningscentrum, men även i helt teoretiska kurser - allt i relation till omvårdnadsmodellen om samskapande omvårdnad. Ett exempel är att under VFU inom elevhälsa och barnhälsa examineras studenterna i att "identifiera, bedöma, hantera hälsorisker och avvikelser" och "självständigt planera, initiera, leda, genomföra och utvärdera hälsofrämjande omvårdnadsarbete i samverkan med barn, ungdomar och deras familjer" utifrån möjligheter och utmaningar i en omvårdnadssituation om ett barn eller en ung person med utländsk härkomst.

Lärosätet använder AssCE för bedömning av studenternas prestationer under VFU, vilket bedömargruppen menar innebär att det finns en stark koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område, bl.a. i relation till förmågan att beskriva behov av omvårdnad samt planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder.

Allt detta sammantaget innebär att bedömningsgrunden uppfylls.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen anser att flera lärandemål i olika kurser möjliggör att studenterna kan reflektera över sin egen kompetens och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap. I självvärderingen framkommer att studenterna inom respektive kurs, ska reflektera över tillägnad kunskap med speciellt fokus på omvårdnad inom distriktssköterskans olika verksamhetsområden. Ytterligare exempel är att studenterna under VFU ska visa sådan lämplighet i sina professionskunskaper att varken patienters eller närståendes hälsa och säkerhet riskeras, vilket bedömargruppen menar är ett speciellt välformulerat lärandemål.

Vid intervjuerna betonades att den pedagogiska idén om kontinuerlig reflektion är viktig för studenternas utveckling. Genom återkommande seminarier under programmet utvecklas studenternas förmåga till självreflektion om sin kompetensutveckling och sitt behov av ytterligare kunskap.

Sammanlagt innebär detta att bedömningsgrunden uppfylls.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen och intervjuer framkommer att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. I kursplanerna framkommer det till viss del, eftersom vissa kurser tydligt beskriver mål och kursinnehåll samt relaterar till relevant litteratur inom området. I viss mån anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet är integrerat genom programmets olika kurser (som en strimma) - i vissa fall som distinkta lärandemål, i andra fall (kurser) som i innehåll i undervisningen och avspeglas i valet av kurslitteratur. Självvärderingen ger tydliga exempel på hur jämställdhetsperspektivet framkommer i kurser med specifika lärandemål inom området. Ett exempel är en examinationsuppgift i kursen Omvårdnad inom specialistsjuksköterskans område, där jämställdhet diskuteras i förhållande till de övriga globala hållbarhetsmålen

Vid intervjuerna framkom också att resonemang om jämställdhetsperspektivet förs löpande vid seminarier, t.ex. lika villkor, hbtqi och intersektionalitet.

Vid lärosätet finns oberoende ombud som inte arbetar i programmet, så kallade "olikombud", som studenterna kan vända sig till i likabehandlingsfrågor, t.ex. göra en anmälan om diskriminering. Anmälan leder till att en oberoende utredning genomförs, som mynnar ut i en rekommendation om beslut av ansvarig chef.

Slutsatsen blir att bedömningsgrunden uppfylls av lärosätet.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet beskriver tydligt de processer som sker för kvalitetsutveckling. Man genomför program- och kursvärderingar, där det dock kan vara svårt att få tillräckligt hög andel svar på värderingarna. Med hjälp av påminnelser via automatiska mejl och från lärare får man dock in tillräckligt med information för att utvärdera och utveckla kurserna i programmet (svarsfrekvensen är 30-40 procent). Återkoppling till studenter om kursvärderingar och åtgärder i relation till dem, sker genom anslag på lärplattformen och till nya studenter när kursen ges igen.

Det sker också en intern cyklisk kvalitetsbedömning av utbildningen. Som resultat av den senaste interna granskningen har programmet till viss del omarbetats, vilket bedömargruppen anser visar på en fungerande systematisk uppföljning.

Vid intervjun framkommer att återkopplingen till externa intressenter sker i samverkansorgan mellan lärosätet och vårdverksamheterna.

Vid programmet används två betygssystem, U-G och A-F. Vid intervjuerna tydliggjordes att U-G används vid seminarier och VFU och att A-F används för att sätta betyg på hela kurser. Betygskriterierna läggs ut på lärplattformen i vid kursens start. Vid intervjuerna framkommer att blandningen av de två systemen förefaller otydlig och svår att kommunicera till studenter. Därför anser bedömargruppen att användningen av två betygssystem är problematiskt ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Den sammantagna bilden är att lärosätet följer upp utbildningarnas genomförande systematiskt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det finns flera stödfunktioner (till exempel studenthälsa, en studieverkstad för hjälp med akademiskt språk och en kurs i stresshantering) för studenter som av olika skäl behöver stöd att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Det finns också studievägledare med specifik inriktning på studenter inom hälsoområdet. Om det krävs stöttar även den programansvariga i processer med studenter som behöver hjälp att planera sin utbildning. Om en student kommit efter i sina studier, kan en individuell studieplan upprättas. Det finns till exempel en möjlighet att byta studietakt.

Gemensamt visar detta att bedömningsgrunden uppfylls.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredställande

Utbildningen säkerställer det nationella examensmålet att studenterna ska visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

Vetenskaplig metod ges som en progressiv strimma som motsvarar 7,5 högskolepoäng. Studenterna förbereds för examensarbetet under hela programmets gång genom att de bearbetar, reflekterar och examineras om vetenskapliga metoder. Bland lärandemålen som relaterar till strimman saknas dock begreppen vetenskapsteori, forskningsetik, trovärdighet, validitet och reliabilitet.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna visar förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. Detta sker genom ett antal moment i VFU, simulering, och i teoretiska kurser. Lärosätet använder bedömningsformuläret AssCE för att bedöma studentens prestationer under VFU, vilket innebär att det finns en stark koppling till olika aspekter av specialistsjuksköterskans område bl.a. i relation till studenternas förmåga att beskriva behov av omvårdnad samt planera, utföra och följa upp omvårdnadsåtgärder.

Genom flera lärandemål i respektive kurs säkerställer lärosätet att studenterna kan reflektera över sin egen kompetens och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande genom att det finns i lärandemål och kursinnehåll. I viss mån anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet är integrerat genom programmets olika kurser.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Det sker t.ex. genom program- och kursvärderingar, återkoppling till studenter om kursvärderingar och åtgärder i relation till dem samt intern cyklisk kvalitetsbedömning av utbildningen. Återkopplingen till externa intressenter sker i samverkansorgan mellan lärosätet och vårdverksamheterna.

Vid programmet används två betygssystem, U-G och A-F. U-G används vid seminarier och VFU och A-F används för att sätta betyg på hela kurser. Blandningen av de två systemen förefaller otydlig och är svår att kommunicera till studenter. Därmed kan användningen av två betygssystem vara problematisk ur ett rättssäkerhetsperspektiv.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det finns flera stödfunktioner för studenter som av olika skäl behöver stöd att genomföra utbildningen inom planerad studietid.