Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Med utgångspunkt i självvärderingen, kursplanerna och intervjuerna anser bedömargruppen att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande möjliggör, samt genom examination säkerställer, att studenterna när examen utfärdas når de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse. I självvärderingen framkommer att lärarlaget aktivt, genom exempel, visar hur utbildningen säkerställer att studenterna når kunskap om inriktningens vetenskapliga grund, om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Dessutom säkerställs den vetenskapliga anknytningen genom att ge föreläsare instruktioner om att presentationer ska bygga på vetenskaplig litteratur och innehålla tydliga referenser, menar bedömargruppen.

När det gäller delmålet "visa insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete" framkommer det i självvärderingen att delmålet ingår i flera kurser, vilket också framgår av kursplanerna. Studenterna lär sig i utbildningen att skriva PM och vetenskapliga presentationer, vilket aktivt förväntas i arbetslivet. Inlämningsuppgifter och seminarier kräver anknytning till aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett gott exempel, enligt bedömargruppen, är från kursen Vetenskapsteori och forskningsmetodik, där studenterna får skriva en forskningsplan för ett tänkt projekt eller examensarbete, samt förklara på vilket sätt projektets resultat kan vara till nytta för klinisk användning inom distriktssköterskans specialistområde.

När det gäller delmålet att "visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen" ser bedömargruppen flera goda exempel i olika kurser. I självvärderingen och intervjuerna beskriver lärosätet den progression som sker under utbildningen, genom att studenterna söker och värderar vetenskaplig information, skriver akademiska texter samt kritiskt granskar medstudenternas arbeten där opponent- och respondentskap ingår. Ett gott exempel är från kursen Folkhälsa, där studenterna ska planera ett kliniskt relevant och genomförbart hälsofrämjande projekt. En hälsofrämjande teori eller metod ska ligga till grund för projektet, där studenterna också ska inkludera vetenskapliga artiklar av relevans och motivera valet av dem. De teoretiska kunskaperna från den kursen tillämpas och fördjupas senare under programmet när fokus är på motiverande samtal och vaccinationer (bland annat kursen Barns och ungdomars hälsa och ohälsa), vilket bedömargruppen tycker är föredömligt.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålen i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på lärandeaktiviteter och examinationer där kunskapsformen diskuteras och behandlas, och där studenterna får visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet inom distriktssköterskans specialistområde. Undervisningen är förankrad i aktuell forskning och det krävs att studenterna i hög grad självständigt söker kunskaper, för att i examinationer visa på fördjupad förståelse inom valda områden.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna när examen utfärdas, når de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Bedömningen utgår från självvärderingen, kursplanerna och intervjuerna.

Lärosätet kräver att studenterna har yrkeserfarenhet som legitimerad sjuksköterska som motsvarar minst två års heltidstjänstgöring. Lärosätet anser att det innebär att studenterna redan har kliniska erfarenheter och har nått självständighet inom sjuksköterskeyrket när de antas, vilket ligger till grund för att de under utbildningen ska vidga sin kliniska kompetens så att de efter utbildningen, som distriktssköterskor, självständigt ska kunna bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienterna samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer. Bedömargruppen ställer sig tveksam till att en grundutbildad sjuksköterska med två års erfarenhet förväntas ha den självständighet som efterfrågas hos en vidareutbildad distriktssköterska, men är också öppen för att formuleringen i självvärderingen kan ge en otydlig bild av vad lärosätet konkret avser.

Vid bedömningen av delmålen visar självvärderingen och intervjuerna att delmålet med fokus på att studenterna ska visa förmåga att "självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter" finns i flera kurser, där även progression sker. Exempel ges i självvärderingen från kursen Folkhälsoarbete, där studenterna vid examinationen bland annat självständigt ska "initiera, planera, genomföra, och utvärdera åtgärder som främjar hälsa och förebygger ohälsa", för att i kommande kurser fördjupa sina kunskaper, som i kurserna Barns och ungdomars hälsa och ohälsa och Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa. Det finns flera kursmål som fokuserar på att studenterna självständigt ska kunna göra bedömningar och genomföra åtgärder, både medicinska, förebyggande/hälsofrämjande och omvårdande. Det är dock inte tydligt beskrivet i självvärderingen eller synligt i kursplanernas målbeskrivningar eller kursinnehåll, hur studenter får kunskaper om delmålet "främja psykisk hälsa hos patienter", menar bedömargruppen. Vid intervjuerna framkommer att det finns integrerat i bland annat ovan beskrivna kurser. Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet med fördel skulle kunna förtydliga anknytningen till området psykisk hälsa och ohälsa i kursplanerna.

När det gäller delmålet med fokus på att studenterna självständigt ska kunna "förebygga uppkomst av sjukdom och sjukdomskomplikationer" framkommer i självvärderingen och kursplanerna flera goda exempel på hur studenterna får möjlighet att efter teoretiska lärandeaktiviteter under VFU praktiskt tillämpa sina kunskaper till exempel relaterat till vaccinationer, förskrivning av hjälpmedel och medicinsk-tekniska produkter och läkemedel. Dessutom visar exemplen hur studenterna genom möten med människor i olika åldrar och situationer får öva på att omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk färdighet. En utmaning som lärosätet lyfter fram är relaterad till studenternas eventuella svårigheter att uppnå självständighet vid VFU inom barnhälsovård. Lärosätet för dialog om en eventuell förlängning av VFU inom barnhälsovård, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på utvecklingsområde.

Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet färdighet och förmåga. Goda exempel på lärandeaktiviteter samt på variation av examinationsformer som täcker målet framkommer i självvärderingen. Ett gott exempel på progression mellan kurserna är de specifika förkunskapskrav som finns mellan kurserna och som bedöms vara ett stöd för att säkerställa progressionen. Studenternas självständiga förmåga att främja psykisk hälsa hos patienter är inte lika tydligt beskrivet i självvärderingen eller specificerat i kursplanerna. Bedömargruppen anser därför att det är ett utvecklingsområde, där lärosätet rekommenderas att vid kursplansrevidering förtydliga innehållet i förhållande till hela examensmålet färdighet och förmåga.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningen som baseras på självvärderingen, kursplanerna och bedömningsinstrumentet är att utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna när examen utfärdas når de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

Ur självvärderingen och kursplanerna framkommer att detta mål finns till delar eller som helhet i programmets alla kurser. Särskilt tydligt framkommer det under den verksamhetsförlagda utbildningen och i de bedömningar av studenternas måluppfyllelse som sker där, anser bedömargruppen. Ett gott exempel är att studenterna under överinseende av handledarna på VFU ska genomföra motiverande samtal, där ett av målen som examineras är att studenterna identifierar sitt behov av ytterligare kunskap inom området. Examinationsformerna varierar, och till exempel i kursen Farmakologi och sjukdomslära examineras målet i en skriftlig rapport liksom vid ett muntligt seminarium. I självvärderingen framkommer också goda exempel på hur både teoretiska och praktiska lärandeaktiviteter först övas på lärosätet, för att sedan tillämpas och examineras i samband med VFU.

Bedömargruppen konstaterar sammanfattningsvis att måluppfyllelsen möjliggörs av examensmålet värderingsförmåga och förhållningssätt. Målet förekommer i programmets alla kurser och särskilt tydligt framkommer det under bedömningen av VFU. Ett gott exempel från VFU är när studenterna under överinseende av handledarna ska genomföra motiverande samtal, där ett av målen som examineras är att studenterna identifierar sitt behov av ytterligare kunskap inom området. Ett annat gott exempel är när både teoretiska och praktiska lärandeaktiviteter först övas på lärosätet, för att sedan tillämpas och examineras i samband med VFU. Examinationsformerna varierar.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utifrån självvärderingen, kursplanerna och intervjuerna anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, vilket är synligt på flera nivåer inom lärosätet. Lärosätet har gett en tydlig beskrivning av dess värdegrund. Tydliga strukturer finns för att hantera diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling som lärosätet har noll tolerans mot. Strukturer finns för hur studenterna och medarbetarna kan få stöd vid utsatthet. Under studenternas VFU råder arbetsplatsens lagstiftning och rutiner, där handledarna på klinikerna och den kursansvariga läraren involveras för att stödja studenten. Det framkommer dock inte tydligt hur detta kommuniceras till studenter.

Goda exempel som bedömargruppen vill lyfta fram på hur jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningen är de lärandeaktiviteter som beskrivs i självvärderingen, där studenterna bland annat får ta del av föreläsningar av en jämställdhetsstrateg om hälsopolitiska organisationer och utvärderingsmetoder samt föreläsning om genusperspektiv. Studenterna planerar därefter parvis ett folkhälsoprojekt där de ska beakta genusvetenskapliga perspektiv. Uppgiften examineras skriftligt som en rapport och muntligt vid ett seminarium, där studenterna kritiskt ska analysera och diskutera faktorer som har betydelse för hälsa och ohälsa för olika grupper i samhället, särskilt utifrån genus, mångfald, etik, socioekonomi, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling på basis av aktuell forskning (Folkhälsoarbete OM214A). I självvärderingen lyfter lärosätet fram bristen på kursmål och kursinnehåll för att möta och skydda människor i utsatthet. Under intervjuerna framkommer att ett utvecklingsarbete pågår för att implementera området i kurser, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Bland personalen är majoriteten kvinnor, liksom studenter på programmet. Däremot är hälften av de externa lärarna män. Detta speglar utbildningarna till specialistsjuksköterska i stort. Vid lärosätet pågår ett arbete för att skapa en jämställd miljö, vilket bland annat innebär granskning av den fysiska miljön och möjlighet till könsneutrala omklädningsrum. Analys av problem som finns följs upp efter ett år. Vid lärosätet finns också den studentstödjande verksamheten FUNKA. Vid intervjuerna framkommer också att de kursansvariga lärarna strävar efter en jämn fördelning av manliga och kvinnliga författare när de reviderar litteraturlistorna.

Sammantaget anser bedömargruppen att ett jämställdhetsperspektiv beaktas och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Vid lärosätet finns tydliga strukturer för att hantera alla former av ojämställd eller ojämlik och kränkande behandling. Den studentstödjande verksamheten FUNKA är ett gott exempel. Goda exempel från lärandeaktiviteter är föreläsningar om genusperspektiv, som sedan beaktas i ett folkhälsoprojekt som examineras i rapportform och diskuteras under ett seminarium. Lärosätet arbetar med att införa kursmål och innehåll relaterat till människor i utsatthet, vilket bedömargruppen konstaterar är positivt.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Baserat på självvärderingen och intervjuerna anser bedömargruppen att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utbildningen följer lärosätets övergripande kvalitetssystem för utbildning och forskning. Bedömargruppen ser positivt på att studenterna för varje kurs får möjlighet att svara på en kursvärdering, som administreras centralt. Resultaten sammanställs och delges av den kursansvariga läraren till övriga medverkande lärare och föreläsare samt studenter. De får också veta vilka eventuella åtgärder som lärosätet har genomfört baserat på resultatet från kursvärderingarna. Svarsfrekvensen bedöms vara låg (36-63 procent), vilket lärosätet beskriver är en utmaning som de delar med många andra. Från självvärderingen framkommer exempel på kurser som studenterna särskilt uppskattat, men också de där kritik framkommit om för hög arbetsbelastning. För dem har lärosätet genomfört åtgärder för kommande kurser, vilket bedömargruppen ser positivt på. Under pandemin lade lärosätet kurser som normalt ges på campus till distansbaserad undervisning. Av självvärderingen framkommer att studenterna har framfört önskemål om att kunna träffas på campus, samtidigt som det framkommer att studenter i större utsträckning vill ha distansbaserad undervisning.

Bedömargruppen ser positivt på den samverkan som sker mellan lärosätet och Region Örebro län och Örebro läns kommuner när det gäller VFU-placeringarnas kvalitet. För att utvärdera dem genomförs särskilda VFU-enkäter, där avnämarna får ta del av resultaten. Det framkommer dock inte tydligt hur och när enkäterna genomförs eller hur svarsfrekvensen ser ut.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har tydliga strukturer och rutiner vid VFU. Goda exempel är att man använder bedömningsinstrumentet BeVut, som studenter, kliniska handledare och adjungerade kliniska adjunkter anser har ökat tydligheten i vilka mål som studenterna ska uppnå. Vid VFU utanför avtalsområdet bedömer och godkänner examinatorn placeringen efter att ha bedömt om den uppfyller kvalitetskravet. Bedömningar genomförs i trepartssamtal med lärarna på programmet, de kliniska handledarna och studenterna, vilket av bedömargruppen ses som en styrka.

I självvärderingen finns också en tydlig beskrivning av programvärderingarna (med utvecklingsmöjligheter) samt av lärarlagsmöten och programråd. Lärarlagsmöten och programråd genomförs för att arbeta med kurs- och programutveckling, vilket av bedömargruppen ses som positivt. Studenterna får dessutom möjlighet att medverka som studentrepresentanter vid lärarlags- och programrådsmöten, utöver andra medverkande som lärarlag, avnämare, studievägledare och ämnesansvariga lärare. Det är goda exempel på hur arbetet bedrivs trots att det är svårt att få studenter från distriktssköterskeprogrammet att vara aktiva, menar bedömargruppen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen har ett högt antal förstahandssökande och en hög genomströmning. I självvärderingen framkommer att studenter som av olika anledningar tar studieuppehåll bereds plats på programmet så snart de vill återuppta studierna. Aktiv samverkan sker då mellan studenter, studievägledare och kursansvariga lärare. Tentamen och omtentamen erbjuds under varje kurs, därefter har studenterna möjlighet till omtentamen vid universitetsgemensamma omtentamensperioder. Sammantaget anser bedömargruppen att det främjar studenternas möjligheter att genomföra utbildningen inom planerad tid, menar bedömargruppen.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att det vid lärosätet finns en tydlig planering och samverkan om uppföljning och utvärdering av utbildningen. Goda exempel är de sammankomster som genomförs med lärarlag, representanter från huvudmännen i den verksamhetsförlagda utbildningen (studierektor och adjungerad klinisk adjunkt), studievägledare, ämnesansvariga samt studentrepresentanter. Ett annat gott exempel är att resultaten av uppföljningarna vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och att lärosätet återkopplar till relevanta intressenter. Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på lärandeaktiviteter och examinationer där kunskapsformen diskuteras och behandlas, och där studenterna får visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i relation till distriktssköterskans specialistområde. Undervisningen är förankrad i aktuell forskning, och det krävs att studenterna i hög grad självständigt söker kunskaper för att i examinationer visa på fördjupad förståelse inom valda områden. Lärosätet lyfter också fram utvecklingsområden, samt hur de arbetar med dem.

Utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet färdighet och förmåga enligt bedömargruppen. Självvärderingen ger flera goda exempel dels på lärandeaktiviteter, dels på variation av examinationsformer som täcker målet. Det finns en tydlig beskrivning av progression mellan kurserna där specifika förkunskapskrav mellan kurserna är ett stöd för att säkerställa progressionen. Relaterat till studenternas självständiga förmåga att främja psykisk hälsa hos patienter är det inte lika tydligt beskrivet i självvärderingen och inte heller specificerat i kursplanerna. Under intervjuerna framkom dock att målet i sin helhet och delmålen finns integrerade i kurserna. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att förtydliga innehållet i förhållande till hela examensmålet färdighet och förmåga vid revidering av kursplanerna.

När det gäller måluppfyllelsen av examensmålet värderingsförmåga och förhållningssätt anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör det. Ur självvärderingen och kursplanerna framkommer att målet finns till delar eller som helhet i programmets alla kurser. Särskilt tydligt framkommer det under den verksamhetsförlagda utbildningen och i de bedömningar av studenternas måluppfyllelse som sker där. Ett gott exempel är att studenterna under VFU under överinseende av handledare ska genomföra motiverande samtal, där ett av målen som examineras är att studenterna identifierar sitt behov av ytterligare kunskap inom området. I självvärderingen framkommer goda exempel på hur teoretiska och praktiska lärandeaktiviteter först övas på lärosätet, för att sedan tillämpas och examineras i samband med VFU. Examinationsformerna varierar.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, vilket framkommer i de goda exempel som självvärderingen beskriver. Bedömargruppen konstaterar att jämställdhetsperspektivet nog kommuniceras, trots att det inte beskrivs så uttryckligt i självvärderingen.

Det finns en tydlig planering och samverkan för uppföljning och utvärdering av utbildningen. Sammankomster genomförs med lärarlag, representanter från huvudmännen i den verksamhetsförlagda utbildningen (studierektor och adjungerad klinisk adjunkt) samt studievägledare, ämnesansvariga och studentrepresentanter. Resultaten av uppföljningar omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.