Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Enligt lärosätets självvärdering är omvårdnad den vetenskapliga grund som utbildningen vilar på. Genom hela programmet får studenterna möjligheter att utveckla sitt vetenskapliga kunnande inom ambulansspecialistområdet. I den första delkursen i kursen Vetenskaplig teori och metod i omvårdnad deltar studenterna i en digital gruppexamination, där de reflekterar och resonerar om vetenskapliga begrepp och metoder som är relevanta för deras kommande yrkesutövning. Under intervjun förtydligades den digitala gruppexaminationen, där studenterna på ett beskrivande sätt ska teoretisera och problematisera uppgiften utifrån tre givna eller egna framtagna artiklar. I den andra delkursen gör studenterna en forskningsplan som ska ligga till grund för examensarbetet. Den delkursen genomförs i anslutning till examensarbetet. I kursen Omvårdnad och medicinska ämnen inom ambulanssjukvård 2 genomför studenterna en fältstudie där de observerar fem överrapporteringar mellan ambulanspersonal och sjuksköterska på en akutmottagning med fokus på patientsäkerhet och skriver en rapport med svar på tre frågor utifrån relevanta artiklar. Examinationen sker i grupp med diskussion om ett patientfall utifrån fyra frågor och fyra inlägg per fråga. Studenterna refererar till kurslitteratur och artiklar.

I självvärderingen anger lärosätet att eftersom utbildningen är relativt kort försvåras möjligheterna för studenterna att nå både bredd och djup i sina kunskaper och som genom olika lärandeaktiviteter och examinationsformer säkerställer måluppfyllelse. Ett exempel på detta är att lärosätet i självvärderingen skriver att det finns speciella modeller och teorier till stöd för studenterna för hur de ska tillämpa det praktiska arbetet inom ambulanssjukvård, men vid intervjuerna framkom att studenterna inte har ett gemensamt sådant stöd. Lärarna och studenterna utgår från varierande modeller och teorier, men det finns ingen samsyn i vilka som är mest lämpliga. Studenterna motiverar och tar ställning till aktuell forskning inom sitt område i seminarier och under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen anser att den tveksamhet som fanns om måluppfyllelse i självvärderingen tydliggjordes och förklarades i efterföljande intervjuer och att måluppfyllelsen är tillfredställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

I självvärderingen framkommer att det främst är i två teoretiska kurser Omvårdnad och medicinska ämnen inom ambulanssjukvård 1 och 2 som målet uppfylls. Studenterna får den teoretiska grunden för att veta hur bedömning och åtgärder ska utföras genom seminarier och grupparbeten. Den praktiska delen består av simuleringsövningar. Att gå från teori till praktik (tanke till handling) kan vara svårt om inte tillräcklig tid finns för att öva och reflektera över det praktiska genomförandet. I självvärderingen framkommer inte hur stor del av de teoretiska kurserna som kan ägnas till att praktiskt öva upp färdigheter och förmågor. I intervjuerna presenterades exempel på simuleringsövningar under cirka sex simuleringsdagar och hur studenterna upplever den praktiska färdighetsträningen innan den verksamhetsförlagda utbildningen. Simuleringsövningarna har inga kriterier för godkänt, det vill säga examineras inte, vilket bedömargruppen ser som en svaghet. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att fortsätta arbetet med struktur och bedömningskriterier för att ge studenterna återkoppling och för att kunna säkerställa kvalitet och bedöma måluppfyllelsen.

Den teoretiska examinationen, som är individuell och skriftlig, utgår från hur studenterna hanterar ett vårdande möte i ambulanssjukvården. Självvärderingen visar att studenterna ska kunna beskriva den bedömning som görs, resonera om tänkbara sjukdomstillstånd, risker och komplikationer i relation till patientens tillstånd, göra en personcentrerad anpassning och reflektera över hur vårdmiljön påverkar omvårdnaden. Under den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenterna i början av sin praktik under handledning med ett professionellt bemötande av patienter och närstående genomföra kliniska bedömningar och vidta åtgärder, till exempel säkerställande av fri luftväg. Varje lärandemål har kriterier för hur de ska genomföras och bedöms med hjälp med av bland annat bedömningsformuläret BeVut, som är ett stöd vid examinationen. Bedömargruppen rekommenderar fler träningsmoment i simulerad ambulansmiljö som är obligatoriska och bedöms, för att säkerställa att studenterna når färdighetsmålet.

Den andra delen i kursen Omvårdnad och medicinska ämnen inom ambulanssjukvård fokuserar på omvårdnad vid trauma, katastrofmedicin och samverkan vid särskild händelse samt verksamhetsförlagd utbildning. Bland annat genomförs seminarier, grupparbeten och simuleringar om trauma vid lågenergiskador samt om att stoppa blödningar och klippa fordon. Studenterna ska kunna visa självständighet för att i par kunna omhänderta patienter, sammanlagt fyra till fem fall, inklusive patienter med psykisk sjukdom under handledning av en psykiatrisjuksköterska. Bedömargruppen ser den samverkan mellan olika inriktningar som en styrka.

Bedömargruppen anser att den utveckling som sker i samhället i dag med terrorattacker, krig samt klimatförändringar som medför översvämningar eller ras motiverar att katastrofmedicin får ett större fokus än vad som beskrivs i självvärderingen. Samverkan mellan till exempel blåljuspersonal och olika åtgärder under starkt varierande förhållanden är något som borde ingå i det målet. Stora övningar kan behövas, men är kostsamma för alla inblandade. Därför vill bedömargruppen gärna framhålla komplementet virtuell verklighet, med vars hjälp studenterna vid upprepade tillfällen kan träna och förbättra sina färdigheter i en säker miljö och där det är möjligt att följa upp enskilda studenter. Bedömargruppen ställer sig positiv till att lärosätet i självvärderingen tar upp vikten att följa samhällsutvecklingen med God och nära vård, eftersom den sannolikt kommer att förändra ambulanssjukvårdens uppdrag i framtiden.

Kursen Medicinsk vetenskap inom akutsjukvård har fokus på patofysiologi vid akuta tillstånd. Eftersom kursen genomförs vid en annan institution, kan det medföra svårighet att få kontinuitet i programmets olika delar, beroende på att lärarna inte har kunskap om ambulanssjukvårdens sammanhang. Enligt självvärderingen säkerställs kontinuiteten med hjälp av examinationer som visar att studenterna nått målet med färdighet och förmåga. Föreläsningar, seminarium, diskussionsforum samt att träna färdigheter och självständigt utföra bedömningar och åtgärder föregår examinationerna. Under den verksamhetsförlagda delen av kursen ökar självständighetsgraden och i slutet av den ska studenterna klara av att bedöma patientens tillstånd och utföra adekvata åtgärder utan hjälp av kliniska handledare.

Bedömargruppen anser att målet med att självständigt kunna bedöma patienters tillstånd och behov samt vidta relevanta åtgärder under varierande förhållanden är uppfyllt. Bedömargruppen anser dock att fler obligatoriska träningstillfällen som följs upp och till exempel introduktion av virtuell verklighet i simuleringstillfällen skulle kunna bidra till att måluppfyllelsen når ännu högre. Lärosätet bör prioritera det i den fortsatta utvecklingen av programmet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Genomgående i alla kurser diskuterar studenterna sin målbild av att vara specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård och reflekterar över sin professionella utveckling. På det sättet stimuleras de till kontinuerligt lärande.

Enligt självvärderingen används kamratgranskning som en metod i kursen Vetenskaplig teori och metod, för att kritiskt granska vetenskapliga arbeten och identifiera egna kunskapsbehov genom att tillsammans med andra vara ett stöd kring samverkan, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. På det sättet reflekterar studenterna över sin professionella utveckling och kan planera sin vidare kompetensutveckling. Två obligatoriska kamratgranskningar examineras enligt en bedömningsmatris. Utvärdering och reflektion ger enligt självvärderingen stimulans till fortsatt utbildning, men vid intervjun med lärarna framkommer att det är svårt att examinera den delen av kamratgranskningen. Det ses mer som en möjlighet till utveckling för studenterna. Studenterna får en chans att reflektera över sin prestation innan de bedöms och får återkoppling vid simulering.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning att även om målet är svårt att examinera, kan måluppfyllelsen stärkas genom att lärosätet tydliggör hur målet värderingsförmåga och förhållningssätt tillgodoses och examineras genom hela programmet. Ett förslag som finns i självvärderingen och som bedömargruppen ställer sig bakom är att använda en e-portfolio för en enklare återkoppling. Studenterna kan genom att spara skriftliga inlämningsuppgifter bli uppmärksammade på sitt behov av att utveckla sin kunskap och kompetens samt få incitament för självstyrt och kontinuerligt lärande.

Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att måluppfyllelsen är relativt god.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Det framgår inte tydligt i självvärderingen eller kursplanerna att lärosätet beaktar, kommunicerar eller förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Av självvärderingen framgår att lärosätet behöver intensifiera arbetet med att få in jämställdhet i utbildningen, vilket bedömargruppen uppfattar som att lärosätet är medvetet om att jämställdhetsperspektivet i stor utsträckning saknas i utbildningen.

I självvärderingen ligger fokus på hela lärosätets perspektiv. Lärosätet arbetar för att alla specialistutbildningar ska ha gemensamma dagar som bland annat handlar om jämställdhet och etik. Det ska erbjudas men inte vara obligatoriskt. Det framgår också av självvärderingen att studenterna ska få förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap om till exempel makt, kön och jämlik vård genom att det kommuniceras i mötet med studenterna. Dock saknas konkreta exempel på hur den kommunikationen ska gå till. Det nämns inte heller något om hur förutsättningar för jämlik vård ska beaktas i till exempel lärandemålen i kurserna. Av självvärderingen framgår att våld i nära relationer, barnmisshandel och hedersrelaterat våld ingår i utbildningen. Studenterna läser litteratur som relateras till ambulanssjukvårdens sammanhang och examineras i en gruppuppgift.

Bedömargruppen anser att lärosätet lyfter fram relevanta aktiviteter och utvecklingsmöjligheter, där det finns utrymme att utveckla svaga områden. Jämställdhetsperspektivet kan tydligare lyftas fram i obligatoriska moment, lärandemål och lärandeaktiviteter och då särskilt hur det ska hanteras i ambulansmiljö, eftersom det inom ambulanssjuksköterskans ansvarsområde är särskilt viktigt att synliggöra och finna metoder för att möta och skydda människor som är i särskilt utsatta situationer. Bedömargruppen anser att lärosätet bara i begränsad utsträckning beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i ambulansspecialitetutbildningen. Bedömargruppens starka rekommendation är att lärosätet behöver utveckla jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att lärosätet genomför ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete. Det inkluderar kurs- och programvärderingar om utformning, genomförande och examination. Studenterna gör program- och kursvärderingar, men svarsfrekvenserna är varierande. Den kursansvariga läraren sammanställer, kommenterar och presenterar resultatet för studenterna. Relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt enligt en kvalitetsplan utifrån studenternas värderingar och önskemål, till exempel fler mikrosimuleringar (träning på kliniska bedömningar under handledning). En annan förändring som genomförts är simulering med bemötande av patienter med psykiska sjukdomstillstånd under handledning av en specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad. Vart fjärde år genomförs en studentbarometer (fokusgrupper), en alumnundersökning och en avnämarundersökning, för att se om utbildningen motsvarar verksamheternas behov. Lärosätet framför att det är en brist att man inte gör utvärderingar från placeringar i den verksamhetsförlagda utbildningen utanför Region Stockholm. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att det behöver ses över och att samtliga platser ska utvärderas.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen beskriver att lärosätet med olika medel verkar för en bra genomströmning av studenter inom planerad studietid. Det sker genom att lärosätet har ett pedagogiskt stöd med lättillgänglig information om spärrar mellan kurser, en språkverkstad för akademiskt skrivande och stöd för studenter med funktionsvariationer. Tabeller i självvärderingen visar på en genomströmning av cirka 20 studenter av de 30-35 som påbörjade utbildningen. Det framkom i lärosätets analys att det kan vara svårt att se i till exempel informationsmaterial om utbildningen är på distans, eftersom den även innefattar campusutbildning. Bedömargruppen håller med lärosätet om att se över hur utbildningen ska benämnas.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat är tillfredställande, men bedömningsgrunden Jämställdhet brister.

När det gäller examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse anger lärosätet att omvårdnad är den vetenskapliga grund som utbildningen vilar på och genom hela programmet får studenterna möjlighet att utveckla sitt vetenskapliga kunnande inom ambulansspecialistområdet. I den första delkursen reflekterar och resonerar studenterna om vetenskapliga begrepp och metoder som är relevanta för deras kommande yrkesutövning och sen gör studenterna en forskningsplan som ska ligga till grund för examensarbetet. I nästa kurs genomför studenterna en fältstudie där de skriver en rapport med vetenskaplig ansats och med relevanta artiklar. Studenterna gör en gruppexamination med diskussion om ett patientfall samt refererar kurslitteratur och artiklar. Lärosätet anger att eftersom utbildningen är relativt kort försvåras möjligheterna för studenterna att nå både bredd och djup i sina kunskaper. Bland annat kan lärarna och studenterna utgå från olika modeller och teorier, men saknar samsyn om vilken som är mest lämplig.

Sammantaget anser bedömargruppen att studenterna får förutsättningar att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

När det gäller examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga framkommer att det främst är i två teoretiska kurser som målet uppfylls. Studenterna får den teoretiska grunden för att de ska veta hur de ska bedöma patienter och utföra åtgärder. Undervisningen genomförs via seminarier och grupparbeten. Den praktiska delen består av simuleringsövningar som utgör den praktiska färdighetsträningen innan den verksamhetsförlagda utbildningen. Simuleringarna examineras inte, vilket bedömargruppen anser är en svaghet. Den teoretiska examinationen är individuell och skriftlig och utgår från hur studenterna hanterar ett vårdande möte i ambulanssjukvården.

I den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenterna genomföra kliniska bedömningar och vidta åtgärder i början av sin praktik under handledning, med ett professionellt bemötande av patienter och närstående. Bedömningsformuläret för verksamhetsförlagd utbildning BeVut är ett stöd vid examinationen. Bedömargruppen rekommenderar fler träningsmoment i simulerad ambulansmiljö som är obligatoriska och bedöms, för att säkerställa att studenterna når färdighetsmålet.

En del av en kurs fokuserar på omvårdnad vid trauma, katastrofmedicin och samverkan vid särskild händelse samt verksamhetsförlagd utbildning. Bland annat genomförs seminarier, grupparbeten och simuleringar om trauma vid lågenergiskador samt för att stoppa blödningar och klippa fordon. Studenterna ska kunna visa självständighet för att i par kunna omhänderta patienter inklusive patienter med psykisk sjukdom under handledning av en psykiatrisjuksköterska. Bedömargruppen anser att den typen av samverkan mellan olika inriktningar är en styrka.

Bedömargruppen anser att den utveckling som sker i samhället i dag med terrorattacker, krig och klimatförändringar motiverar att katastrofmedicin får ett större fokus än vad som beskrivs i självvärderingen. Samverkan mellan till exempel blåljuspersonal och olika åtgärder under starkt varierande förhållanden är något som borde ingå under det målet. Bedömargruppen vill framhålla möjligheten att använda virtuell verklighet, med vars hjälp studenterna vid upprepade tillfällen kan träna och förbättra sina färdigheter i en säker miljö. Det möjliggör också en uppföljning av enskilda studenter.

Bedömargruppen är positiv till att lärosätet i självvärderingen tar upp vikten av att följa samhällsutvecklingen med god och nära vård, eftersom den sannolikt kommer att förändra ambulanssjukvårdens uppdrag i framtiden. En kurs har fokus på patofysiologi vid akuta tillstånd. Eftersom kursen genomförs vid en annan institution kan det medföra svårigheter att få kontinuitet i programmets olika delar, beroende på att lärarna inte har kunskap om ambulanssjukvårdens sammanhang. Enligt självvärderingen säkerställs kontinuiteten med hjälp av examinationer som visar att målet för färdighet och förmåga uppnåtts. Före examinationerna deltar studenterna i föreläsningar, seminarier och diskussionsforum samt får träna färdigheter och att självständigt göra bedömningar och utföra åtgärder. Under den verksamhetsförlagda delen av kursen ökar självständighetsgraden och i slutet av den delen ska studenterna klara av att bedöma patientens tillstånd och utföra adekvata åtgärder utan hjälp av kliniska handledare.

När det gäller examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt används kamratgranskning som en metod för att kritiskt granska vetenskapliga arbeten och identifiera egna kunskapsbehov genom att tillsammans med andra vara ett stöd kring samverkan, reflektion, kritiskt tänkande och återkoppling. Ett förslag som finns i självvärderingen och som bedömargruppen ställer sig bakom är att använda en e-portfolio för en enklare återkoppling. Studenterna kan genom att spara skriftliga inlämningsuppgifter se sitt behov att utveckla sin kunskap och kompetens och få incitament för självstyrt och kontinuerligt lärande. Bedömargruppen delar lärosätets uppfattning om att måluppfyllelsen är relativt god.

Bedömningsgrunden Jämställdhet brister då det inte tydligt framgår att lärosätet beaktar, kommunicerar eller förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Det framgår att arbetet med att få in jämställdhet i utbildningen behöver intensifieras, vilket bedömargruppen uppfattar som att lärosätet är medvetet om att jämställdhetsperspektivet i stor utsträckning saknas i utbildningen. I självvärderingen ligger fokus på hela lärosätets perspektiv. Lärosätet arbetar för att alla specialistutbildningar ska ha gemensamma dagar som bland annat handlar om jämställdhet och etik. Det ska erbjudas, men inte vara obligatoriskt. Det framgår däremot att våld i nära relationer, barnmisshandel och hedersrelaterat våld ingår i utbildningen. Studenterna läser litteratur som relateras till ambulanssjukvårdens sammanhang och examineras i en gruppuppgift. Bedömargruppen anser att lärosätet lyfter fram relevanta aktiviteter och utvecklingsmöjligheter, där det finns utrymme för utveckling av svaga områden. Jämställdhetsperspektivet kan tydligare lyftas fram i obligatoriska moment och då särskilt hur det ska hanteras i ambulansmiljö, eftersom det inom ambulanssjuksköterskans ansvarsområde är särskilt viktigt att synliggöra och finna metoder för att möta och skydda människor som är i särskilt utsatta situationer. Bedömargruppen anser att lärosätet bara i begränsad utsträckning beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Bedömargruppens starka rekommendation är att jämställdhetsperspektivet behöver utvecklas i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen anser bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling är tillfredställande och att lärosätet visar på att ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete genomförs. Det inkluderar kurs- och programvärderingar av utformning, genomförande och examination. Svarsfrekvenserna varierar. Studenterna gör program- och kursvärderingar och den kursansvariga läraren sammanställer och kommenterar. Relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt. Vart fjärde år genomförs en studentbarometer, en alumnundersökning och en avnämarundersökning. Bedömargruppen rekommenderar att studenterna också får utvärdera verksamhetsförlagd utbildning som genomförs utanför Region Stockholm med samma krav på kvalitet hos handledarna.

Självvärderingen beskriver att lärosätet på olika sätt verkar för en bra genomströmning av studenter inom planerad studietid, till exempel genom att ge pedagogiskt stöd och en språkverkstad för akademiskt skrivande.