Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

De verksamma lärarna har en hög vetenskaplig kompetens. Forskningsnätverket CISA bidrar till att både den vetenskapliga och den professionsrelaterade kompetensen är hög och majoriteten av lärosätets lärare på programmet är aktiva inom forskningsnätverket, vilket bedömargruppen ser positivt på. Den sammantagna professionskompetensen bedöms vara tillfredsställande. Samtliga adjunkter på programmet är specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård liksom de flesta av docenterna. Specialistkompetens anlitas vid simulering och övning vid kliniska träningscentrum och Räddningstjänstens övningsområde. För att handleda examensarbeten på magisternivå krävs doktorsexamen och för att vara examinator krävs docent- eller professorskompetens.

Den pedagogiska kompetensen är adekvat. Lektorer och adjunkter har behörighetsgrundande högskolepedagogisk utbildning samt utbildning i distanspedagogik, vilket bedömargruppen ser positivt på eftersom ambulansutbildningen bedrivs som en distansutbildning. Adjunkterna har också utbildning inom simulering och inom gruppen finns även instruktörer för de olika konceptutbildningar som ges inom utbildningsprogrammet.

Sammantaget är lärarnas kompetens mycket god och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på såväl kort som lång sikt.

Utbildningen genomförs i samverkan med institutionens vetenskapliga miljöer, där CISA är en mycket viktig del. För studenterna innebär närheten till CISA, unika möjligheter att ta del av nya forskningsresultat. CISA bidrar också med förslag på uppsatsämnen med hög samhällsrelevans. Studenterna vid lärosätet får dessutom möjlighet att kostnadsfritt delta på den konferens som CISA anordnar varje år. Den professionsinriktade miljön bedöms som god. Det finns ett aktivt samarbete med flera kliniska verksamheter, och professionsanknytningen stärks genom att utbildningen använder kliniska träningscentrum samt Räddningstjänstens och polisutbildningens övningsområden.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression i kunskap och förståelse, och kunskapsområdet tas kontinuerligt upp och behandlas genom hela utbildningen. Studenterna examineras framför allt genom det examensarbete de skriver, där de ska inkludera kliniska implikationer. Bakgrunden ska baseras på en kritisk granskning av aktuell och relevant forskning inom vårdvetenskap och ambulanssjukvård och resultatet ska diskuteras kritiskt i relation till aktuell och relevant forskning. Studenterna erbjuds en variation av undervisnings- och examinationsformer som ger goda förutsättningar till reflektion och lärande.

Utbildningen uppfyller examensmålet färdighet och förmåga genom en tydlig progression mellan kurserna med alltmer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur studenterna utmanas, bedöms och examineras i färdighet och förmåga genom hela utbildningen. Teoretiskt tränar och bedöms de under ett seminarium. På ett kliniskt träningscentrum genomförs praktiska övningar, och i kombination med fältstudieveckor förbereds studenterna för den verksamhetsförlagda utbildningen. Färdigheten och förmågan examineras senare i en klinisk examination. Under första terminen genomförs totalt tre kliniska examinationer som samtliga bedöms utifrån ett OSCE-protokoll utformat utifrån kursmålen. I den avslutande kursen genomförs en klinisk slutexamination där studenterna bedöms och utvärderas om de har uppnått den färdighet och förmåga som krävs av en nyutexaminerad ambulanssjuksköterska. För bedömning i slutexaminationen används ett bedömningsunderlag som utgår ifrån examensordningens mål att självständigt kunna bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt genomföra de patientåtgärder som krävs under starkt varierande förhållanden.

Måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna får flera möjligheter till reflektion över sitt lärande och kunnande genom utbildningen. Lärarna bedömer studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens för både teoretiska och kliniska kunskaper. Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms och examineras studenten med stöd av AssCE, bland annat utifrån studenternas självkännedom och målen "visa insikt om egna styrkor och begränsningar", "visa förmåga att se sig själv med distans, identifiera delar som behöver utvecklas och aktivt arbeta med den egna professionella utvecklingen" och "visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap." Studenterna får även tillfälle att reflektera över och kommunicera sin egen professionsutveckling och framtida behov av utveckling.

Inom utbildningen finns inte jämställdhetsperspektivet explicit i utbildnings- och kursplanerna, utan utgångspunkten är mångfaldsperspektivet och livsvärldsperspektivet. Det framgår att fokus ligger på jämställdhet i samband med professionellt förhållningssätt, vilket exemplifieras genom kursmål om professionellt förhållningssätt och beskrivning av examinationsuppgift från kurser inom utbildningen. Däremot finns inget lärandemål som fokuserar på jämställdhet, vilket innebär att studenterna inte nödvändigtvis fördjupar sig i eller utgår från jämställdhet och människors lika värde, men att möjligheten finns i två av examinationerna inom programmets kurser där ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående examineras. Dock kan lärandemålen examineras utan fokus på jämställdhet. Lärosätet redovisar i självvärderingen förslag på hur jämställdhetsperspektivet kan förtydligas i utbildningen, både i förhållande till kursmål och läraktiviteter samt under teoretiska moment och verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen ställer sig positiv till de föreslagna åtgärderna som gör att jämställdhetsperspektivet kommer att vara förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen vill betona att bedömningen utgår ifrån att lärosätet genomför de åtgärder som redovisats, för att komma till rätta med de brister som lärosätet identifierat.

När det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå, och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Det finns ett välutvecklat system för kurs- och programvärderingar, och återkoppling sker till relevanta intressenter. De kliniska utbildningsplatserna kvalitetssäkras utifrån krav som är uppställda av lärosätet. Lärosätet har identifierat att ett framtida utvecklingsområde är kvalitetssäkring av kliniska utbildningsplatser utanför regionen, vilket bedömargruppen stödjer och ser som ett viktigt arbete. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden genom att kontinuerligt arbeta med att identifiera studenternas behov av stöd för att säkerställa genomströmningen.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Vid lärosätet får studenterna möjlighet att ta en aktiv roll, formellt och informellt. Det formella studentinflytandet innebär en möjlighet för studenterna att bli invalda i beslutande och beredande organ. Studenterna kan också ha en aktiv roll i kursutvecklingen med hjälp av kursvärderingar. Det informella studentinflytandet sker i form av muntlig återkoppling under pågående kurs med den kursansvariga eller undervisande läraren. Bedömargruppen gör den sammantagna bedömningen att lärosätet därmed säkerställer studenternas möjlighet till medverkan och inflytande.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän och verksamma yrkeslärare för att utveckla utbildningen, hålla den uppdaterad och säkerställa att utbildningen tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en specialistutbildad sjuksköterska inom ambulanssjukvård. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen anser är viktigt är att hitta former för att kvalitetssäkra kliniska utbildningsplatser utanför regionen. Att återstarta det nationella "Nätverket för utbildning av ambulanssjuksköterskor", vilket föreslås i självvärderingen, kan bidra. Det skulle möjliggöra ett informationsutbyte med kollegor vid andra lärosäten, något som skulle gagna inte bara det egna lärosätet utan samtliga lärosäten som ger utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram CISA-konferensen som möjliggör samverkan med relevanta aktörer i det omgivande samhället.