Bedömningsgrund: Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Enligt bedömargruppen är utbildningens utformning och genomförande när det gäller arbetsliv och samverkan tillfredsställande. Anställbarheten är hög eftersom många sjuksköterskor inom ambulanssjukvården saknar specialistutbildning inom ambulanssjukvård. Studentgruppen är inte enbart eftertraktad inom civil prehospital vård och akutsjukvård, utan även inom militär akutsjukvård, exempelvis för internationella uppdrag inom FN.

Det finns tydliga exempel i självvärderingen på samverkan mellan lärosätet och arbetslivet, som samverkan med representanter från Region Kronoberg, vilket också bekräftades under intervjuerna. En nära samverkan sker också mellan lärosätet och arbetslivet genom de yrkeslärare som är adjungerade till utbildningen. I självvärderingen framkommer även att den årliga CISA-konferensen skapar möjligheter till samverkan med relevanta aktörer i det omgivande samhället.

Lärosätet har identifierat att ett framtida utvecklingsområde är kvalitetssäkring av kliniska utbildningsplatser utanför regionen, eftersom en stor del av studenterna genomför sin verksamhetsförlagda utbildning i den region de är bosatta i, vilket bedömargruppen stödjer och anser är ett viktigt arbete.

Ett utvecklingsområde som lyfts fram i självvärderingen handlar om att åter starta upp det nationella "Nätverket för utbildning av ambulanssjuksköterskor", vilket skulle möjliggöra ett informationsutbyte med kollegor vid andra lärosäten. Det skulle inte bara gagna det egna lärosätet, utan samtliga lärosäten som ger utbildningen.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän och verksamma yrkeslärare för att utveckla utbildningen, hålla den uppdaterad och säkerställa att utbildningen tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en specialistutbildad sjuksköterska inom ambulanssjukvård. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen anser är viktigt är att hitta former för att kvalitetssäkra kliniska utbildningsplatser utanför regionen. Att återstarta det nationella "Nätverket för utbildning av ambulanssjuksköterskor", vilket föreslås i självvärderingen, kan bidra. Det skulle möjliggöra ett informationsutbyte med kollegor vid andra lärosäten, något som skulle gagna inte bara det egna lärosätet utan samtliga lärosäten som ger utbildningen. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram CISA-konferensen som möjliggör samverkan med relevanta aktörer i det omgivande samhället.