Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Självvärderingen och intervjuerna ger flera relevanta exempel på att utbildningen ger studenterna kunskaper om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen, eftersom de behandlas kontinuerligt i de flesta kurser under utbildningen. Kurserna är utformade med en tydlig progression, och lärosätet erbjuder studenterna en god teoretisk grund inom vårdvetenskap som sedan övas konkret under den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet erbjuder en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen och under intervjuerna beskrivs progressionen för områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Tidigt i utbildningen introduceras områdets vetenskapliga grund genom filmade föreläsningar som bland annat handlar om hälsa och existens, prehospitalt vårdande, innebörden av akut omhändertagande ur ett patientperspektiv liksom vårdvetenskap och ambulanssjukvård. Studenterna visar att de har kunskaperna bland annat genom att i en av kurserna analysera patientperspektivet i vårdandet relaterat till vårdvetenskaplig teori. I en annan kurs ska studenterna kunna redogöra för och integrera vetenskapsteori och vetenskapliga begrepp relaterade till vårdvetenskap, för att slutligen i uppsatskursen kritiskt kunna granska, analysera och värdera relevant vårdvetenskaplig forskning och teori inom ambulanssjukvård. För att få insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete granskar studenterna vetenskaplig litteratur och forskningsresultat relaterat till specialistområdet. Det examineras bland annat genom den forskningsgenomgång till den projektplan studenterna skriver och som är grunden för examensarbetet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur studenterna utmanas, bedöms och examineras i hela forskningsprocessen, inklusive kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Det examineras framför allt genom examensarbetet, där bedömningskriterierna för bakgrund, resultatdiskussionen och slutsatser bland annat ska innehålla kliniska implikationer. Kriterierna anger att bakgrunden ska baseras på en kritisk granskning av aktuell och relevant forskning inom vårdvetenskap och ambulanssjukvård, och resultatet ska diskuteras kritiskt i relation till aktuell och relevant forskning.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

I självvärderingen och under intervjuerna ger lärosätet flera relevanta exempel på hur progressionen i färdighet och förmåga ser ut genom utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda kurser. Lärosätet erbjuder en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen framgår progressionen i färdigheten och förmågan att bedöma, ta beslut och genomföra beslutet. Tidigt i utbildningen får studenterna träna på färdighet och förmåga genom läraktiviteter som klinisk färdighetsträning på kliniskt träningscentrum och ett seminarium som bygger på inspelade föreläsningar. Inför seminariet ska studenterna välja ut ett patientfall eller en situation från en föreläsning och under seminariet reflektera utifrån de frågor som lyfts fram där. Studenterna ska göra en kort reflektion över sina erfarenheter som är kopplad mot någon aspekt av bedömningsflödet och ska slutligen ha med sig en diskussionsfråga om bedömning som lyfts fram under seminariet. Klinisk färdighet och förmåga tränas i praktiska övningar på kliniska träningscentrum och under fältstudieveckorna som en förberedelse inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Färdigheten och förmågan examineras i en klinisk examination. I självvärderingen redogörs för hur fältstudier och verksamhetsförlagd utbildning vid samma basplacering och med målet att ha samma handledare möjliggör bedömning av progression och fördjupning, vilket också framkommer i intervjuerna.

Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram en av lärandeaktiviteterna som beskrivs i självvärderingen och som sker i samverkan med Uppsala universitet. Lärandeaktivitetens syfte är att stödja studenternas lärande i bedömning av patienters psykiska status. Lärandeaktiviteten inleds med en föreläsningsserie i ämnet som följs upp i ett seminarium i samverkan med utbildningen av ambulanssjuksköterskor och specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård vid Uppsala universitet. Som förberedelse inför seminariet arbetar studenterna med att besvara instuderingsfrågor om suicidstegen, riskfaktorer för suicid, epidemiologi, specialistsjuksköterskans möjligheter att förebygga psykisk ohälsa och suicid, samverkan och vårdkedjans betydelse för god och säker vård vid psykisk ohälsa. Utifrån litteraturen, egna erfarenheter och riktade diskussionsfrågor som utgår från verkliga patientfall görs en fördjupning i ämnet. En stor del av seminariet genomförs i mindre grupper där studenter från lärosätena och specialistinriktningarna genom peer-learning fördjupar kunskapen och förståelsen inom ämnet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur studenterna utmanas, bedöms och examineras i färdighet och förmåga genom hela utbildningen. Under första terminen genomförs totalt tre kliniska examinationer som samtliga bedöms utifrån bedömningsprotokollet Observed Structural Clinical Examination (OSCE), som är utformat utifrån kursmålen. I den avslutande kursen genomförs en klinisk slutexamination, där studenterna bedöms och utvärderas om de har uppnått den kliniska kompetens och självständighet som krävs hos en nyutexaminerad ambulanssjuksköterska. För bedömning i slutexaminationen används ett bedömningsunderlag som utgår ifrån examensordningens mål att självständigt kunna bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt genomföra patientåtgärder under starkt varierande förhållanden.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Utbildningen är utformad så att studenterna genom hela utbildningen utmanas i att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens. I självvärderingen och under intervjuerna, ger lärosätet relevanta exempel på hur det går till, både när det gäller studenternas teoretiska och kliniska kunskaper. Lärosätet erbjuder en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen framgår hur studenterna identifierar sitt behov av ytterligare teoretisk och klinisk kunskap och kompetens i programmets olika kurser. Ett exempel som beskrivs gäller examensarbeteskursen, där studenterna tränar sin förmåga att identifiera sitt behov av egen kunskap genom handledning i grupp, där studenterna granskar varandras uppsatser. Examinationen sker i form av opponent- och respondentskap, och handledaren bedömer studenternas värderingsförmåga och förhållningssätt utifrån tre kursmål:

1) granska, analysera och värdera relevant vårdvetenskaplig forskning och teori kritiskt på vetenskaplig grund

2) värdera eget och andras examensarbeten utifrån styrkor och svagheter

3) föra en kritisk och problematiserande vetenskaplig diskussion.

Bedömningen av studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens gäller även för kliniska kunskaper. I självvärderingen och under intervjuerna, beskriver lärosätet hur studenterna i samband med reflektionen efter genomförd klinisk examination, får följdfrågor av examinerande lärare med stöd av bedömningsformuläret Observed Structural Clinical Examination (OSCE). Studenterna får muntligen svara på följdfrågorna som synliggör deras kunskapsstatus och behov av ytterligare kunskap. Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms och examineras studenterna med stöd av bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education (AssCE), bland annat utifrån studenternas självkännedom och målet "visa insikt om egna styrkor och begränsningar" som relateras till AssCe-formulärets bedömningskriterium "visa förmåga att se sig själv med distans och visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap". Inför bedömningssamtalen förbereder sig studenterna genom att göra en självskattning utifrån AssCE-formuläret.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet genomför övergripande åtgärder för att främja jämställdheten, exempelvis inom antagnings- och rekryteringsförfarandet. Studerandeavdelningen arbetar med att främja jämställdheten genom att öka studenternas möjligheter att förena studier och föräldraskap.

Inom utbildningen finns inte jämställdhetsperspektivet explicit i utbildnings- och kursplaner, utan utgångspunkten är mångfaldsperspektivet och livsvärldsperspektivet. I självvärderingen och under intervjuerna, framgår att fokus ligger på jämställdhet i samband med professionellt förhållningssätt. Det exemplifieras genom kursmål om professionellt förhållningssätt och examinationsuppgifter från kurser inom utbildningen. Däremot finns det inte något lärandemål som fokuserar på jämställdhet, vilket innebär att studenterna inte nödvändigtvis fördjupar sig i eller utgår från jämställdhet och människors lika värde. Men de har samtidigt möjlighet att göra det i två av examinationerna inom programmets kurser, där ett professionellt förhållningssätt gentemot patienterna och deras närstående examineras.

Bedömargruppen noterar utifrån självvärderingen att lärosätet har identifierat att jämställdhetsperspektivet inte är synligt och att det är en brist att det är upp till varje student om de väljer att fokusera på det eller inte i de beskrivna examinationsuppgifterna. Det innebär att lärandemålen skulle kunna examineras utan fokus på jämställdhet. Lärosätet redovisar i självvärderingen förslag på hur jämställdhetsperspektivet kan förtydligas i utbildningen, både i förhållande till kursmål och läraktiviteter samt under teoretiska moment och verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen ställer sig positiv till de föreslagna åtgärderna som gör att jämställdhetsperspektivet kommer att vara förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen vill betona att bedömningen utgår ifrån att lärosätet genomför de åtgärder som redovisats för att komma till rätta med de brister som lärosätet har identifierat.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna, konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett väl utvecklat system för att systematiskt följa upp utbildningen och studenter inom utbildningsprogrammet. Det finns en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet vid lärosätet, och kurser och program följs upp kontinuerligt med hjälp av standardiserade enkäter som analyseras. Återkoppling till studenter som avslutat kursen görs genom att resultatet publiceras på lärplattformen MyMoodle. Resultatet tillgängliggörs även för nästkommande studentgrupp. De förbättringsförslag som framkommer i kursvärderingsrapporten, diskuteras mellan den kursansvariga och den programansvariga innan eventuella förändringar genomförs.

De kliniska utbildningsplatserna kvalitetssäkras utifrån krav som är uppställda av lärosätet. Lärosätet har identifierat att ett framtida utvecklingsområde är kvalitetssäkring av kliniska utbildningsplatser utanför regionen, vilket bedömargruppen stödjer och ser som ett viktigt arbete.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Av självvärderingen framgår att lärosätet uppmärksammat att genomströmningen av studenter sjunkit. Det är dock oklart om den sjunkande genomströmningen gällde lärosätets utbildningsprogram generellt eller specifikt för ambulansprogrammet. För att motverka sjunkande genomströmning startade lärosätet projekten Supplemental Instructions (SI) och Early Alert. Båda dessa system ska underlätta för lärosätet att identifiera studenter i behov av stödåtgärder. I självvärderingen framgår att Early Alert riktar sig till förstaårsstudenter och beskrivningen av SI och Early Alert gäller för lärosätet generellt. Det är därför oklart i vilken omfattning SI och Earfly Alert används och har varit till hjälp för studenter inom ambulansprogrammet eftersom utbildningen är ettårig. Dock framkommer det under intervjuerna att universitetets övergripande system är ett komplement till lärarnas arbete med genomströmning på programnivå. Studenterna följs av lärarna genom programmet för att lärarna ska kunna identifiera studenternas behov av stöd eller risk för underkännande, för att säkerställa genomströmningen.

Lärosätet lyfter fram att deras utvärdering av de stödåtgärder som utnyttjas av studenterna är positiv, men att kunskapen om att stödåtgärderna finns behöver öka så att alla studenter kan utnyttja dem. I studentnöjdhetsenkäten framkom att studenterna ville ha utökad digital information, vilket har lett till att det i dag finns digital information om studenthälsan samt studie- och karriärvägledning.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression i kunskap och förståelse, och kunskapsområdet tas kontinuerligt upp och behandlas genom hela utbildningen. Studenterna examineras framför allt genom det examensarbete de skriver, där de ska inkludera kliniska implikationer. Bakgrunden ska baseras på en kritisk granskning av aktuell och relevant forskning inom vårdvetenskap och ambulanssjukvård och resultatet ska diskuteras kritiskt i relation till aktuell och relevant forskning. Studenterna erbjuds en variation av undervisnings- och examinationsformer som ger goda förutsättningar till reflektion och lärande.

Utbildningen uppfyller examensmålet färdighet och förmåga genom en tydlig progression mellan kurserna med alltmer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Lärosätet beskriver i självvärderingen hur studenterna utmanas, bedöms och examineras i färdighet och förmåga genom hela utbildningen. Teoretiskt tränar och bedöms de under ett seminarium. På ett kliniskt träningscentrum genomförs praktiska övningar, och i kombination med fältstudieveckor förbereds studenterna för den verksamhetsförlagda utbildningen. Färdigheten och förmågan examineras senare i en klinisk examination. Under första terminen genomförs totalt tre kliniska examinationer som samtliga bedöms utifrån ett OSCE-protokoll utformat utifrån kursmålen. I den avslutande kursen genomförs en klinisk slutexamination där studenterna bedöms och utvärderas om de har uppnått den färdighet och förmåga som krävs av en nyutexaminerad ambulanssjuksköterska. För bedömning i slutexaminationen används ett bedömningsunderlag som utgår ifrån examensordningens mål att självständigt kunna bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt genomföra de patientåtgärder som krävs under starkt varierande förhållanden.

Måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna får flera möjligheter till reflektion över sitt lärande och kunnande genom utbildningen. Lärarna bedömer studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens för både teoretiska och kliniska kunskaper. Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms och examineras studenten med stöd av AssCE, bland annat utifrån studenternas självkännedom och målen "visa insikt om egna styrkor och begränsningar", "visa förmåga att se sig själv med distans, identifiera delar som behöver utvecklas och aktivt arbeta med den egna professionella utvecklingen" och "visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap." Studenterna får även tillfälle att reflektera över och kommunicera sin egen professionsutveckling och framtida behov av utveckling.

Inom utbildningen finns inte jämställdhetsperspektivet explicit i utbildnings- och kursplanerna, utan utgångspunkten är mångfaldsperspektivet och livsvärldsperspektivet. Det framgår att fokus ligger på jämställdhet i samband med professionellt förhållningssätt, vilket exemplifieras genom kursmål om professionellt förhållningssätt och beskrivning av examinationsuppgift från kurser inom utbildningen. Däremot finns inget lärandemål som fokuserar på jämställdhet, vilket innebär att studenterna inte nödvändigtvis fördjupar sig i eller utgår från jämställdhet och människors lika värde, men att möjligheten finns i två av examinationerna inom programmets kurser där ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående examineras. Dock kan lärandemålen examineras utan fokus på jämställdhet. Lärosätet redovisar i självvärderingen förslag på hur jämställdhetsperspektivet kan förtydligas i utbildningen, både i förhållande till kursmål och läraktiviteter samt under teoretiska moment och verksamhetsförlagd utbildning. Bedömargruppen ställer sig positiv till de föreslagna åtgärderna som gör att jämställdhetsperspektivet kommer att vara förankrat i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen vill betona att bedömningen utgår ifrån att lärosätet genomför de åtgärder som redovisats, för att komma till rätta med de brister som lärosätet identifierat.

När det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå, och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Det finns ett välutvecklat system för kurs- och programvärderingar, och återkoppling sker till relevanta intressenter. De kliniska utbildningsplatserna kvalitetssäkras utifrån krav som är uppställda av lärosätet. Lärosätet har identifierat att ett framtida utvecklingsområde är kvalitetssäkring av kliniska utbildningsplatser utanför regionen, vilket bedömargruppen stödjer och ser som ett viktigt arbete. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden genom att kontinuerligt arbeta med att identifiera studenternas behov av stöd för att säkerställa genomströmningen.