Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen ger lärosätet flera relevanta exempel på hur de flesta kurser i utbildningen tar upp ämnets vetenskapliga grund och aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen kontinuerligt. Det bekräftas också genom intervjuerna. Kurserna är utformade med tydlig progression och lärosätet erbjuder studenterna en god teoretisk grund inom vårdvetenskap, som sedan övas konkret under de verksamhetsförlagda perioderna. Lärosätet erbjuder en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen framgår studenternas progression i områdets vetenskapliga grund samt deras insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utbildningens första kurs Introduktion till ambulanssjuksköterskans funktion introducerar studenterna till områdets vetenskapliga grund genom föreläsningar om vetenskapsteori, evidens, aktuell forskning och omvårdnadsteorier som är relevanta för sammanhanget. Studenterna visar att de har nått kunskaperna bland annat genom en individuell uppgift, där de ska föra ett resonemang som förenar teori och forskning om föreställningar (förförståelse) och erfarna faktiska förutsättningar (fältstudier) samt hur de möjligen skiljer sig åt. Studenterna ska även beskriva hur ambulanssjukvården generellt, och ambulanssjuksköterskan specifikt, relaterar till mötet med andra aktörer, exempelvis närstående och samverkande blåljusorganisationer.

Lärosätet beskriver i självvärderingen och under intervjuerna, hur studenterna tränas i att förhålla sig kritiskt till vetenskaplig litteratur. De får exempelvis söka, läsa och diskutera vetenskaplig litteratur, reflektera kritiskt och argumentera utifrån vetenskaplig litteratur och klinisk erfarenhet. Inlämningsuppgifter ska knytas till vetenskapliga artiklar med relevans för kliniken och den aktuella uppgiften. I utbildningen ingår också att skriva ett examensarbete, en empirisk studie eller en systematisk litteraturstudie, där studenter får välja problemområde utifrån intresse och uppmuntras att välja ett ämne med relevans för deras kliniska arbete. På så vis stärks också sambandet mellan profession, klinisk verksamhet och vetenskap i utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Utbildningen är utformad för att stödja studenternas förmåga att självständigt bedöma patientens status, besluta om åtgärder och verkställa beslutade åtgärder. I självvärderingen ger lärosätet flera relevanta exempel på hur progressionen ser ut genom utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda kurser. Det finns en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar att nå målet.

I självvärderingen framgår progressionen i färdigheten och förmågan att bedöma, ta ett beslut och genomföra beslutet. Tidigt i utbildningen introduceras det genom lärandeaktiviteter som inspelade föreläsningar och kunskapsinhämtning via kurslitteratur och fältstudier. Progressionen fortsätter genom utbildningen med lärandeaktiviteter som simulering, färdighetsträning, fältstudier och verksamhetsförlagd utbildning. Examination sker genom både verksamhetsförlagd utbildning och obligatoriska individuella praktiska uppgifter enligt bedömningsformuläret Objective Structural Clinical Examination (OSCE), där studenterna individuellt och i par genomför kliniska bedömningar, interventioner och utvärderar flera patientfall.

Självvärderingen beskriver hur lärosätet utmanar, bedömer och examinerar studenternas färdighet och förmåga genom hela utbildningen. Initialt sker det teoretiskt med en skriftlig uppgift och därefter följer klinisk färdighetsträning och simulering. För att bedöma moment under den verksamhetsförlagda utbildningen använder lärosätet bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education (AssCE), och bedömningen utgår ifrån relevanta och på förhand bestämda färdighetsmål. Under intervjuerna framkommer att de nu också arbetar aktivt med att säkerställa bedömningarna under den verksamhetsförlagda utbildningen genom att ha seminarier med studenterna som fokuserar på de kursmål som ska bedömas.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Utbildningen är utformad så att studenterna genom hela utbildningen utmanas i att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens. I självvärderingen ger lärosätet relevanta exempel på hur det sker, både när det gäller studenternas teoretiska och kliniska kunskaper. Lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter varierar och ger enligt bedömargruppen studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen och under intervjuerna framgår hur studenterna identifierar sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens i programmets olika kurser, både teoretiskt och kliniskt. Ett exempel som beskrivs gäller examensarbeteskursen, där studenterna uppmuntras till att välja ett uppsatsämne med värde för den fortsatta kliniska yrkesverksamheten. Här får studenterna träna på att identifiera vetenskapliga och kliniska kunskapsluckor samt behov av egen kompetensutveckling, för att därefter beakta hur de kan integrera och införa den nyvunna kunskapen i professionen. Vetenskapliga, refereebedömda originalartiklar ska knytas till resonemang och ingå i studenternas arbeten och inlämningsuppgifter. Bedömningen görs dels utifrån en individuell skriftlig loggbok som studenterna skriver under kursens gång, dels genom examination av en projektplan och en magisteruppsats.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar med övergripande åtgärder för att främja jämställdheten, exempelvis genom rådet för jämställdhet och lika villkor. Universitetets arbete om jämställdhet faller inom hållbar utveckling, Agenda 2030. Utbildningsprogrammet följer universitetets "Studenters rättigheter och ansvar, där likabehandling, jämställdhet och lika villkor ingår.

Inom utbildningen finns hållbar utveckling i utbildningsplanen och i kursplanerna. I självvärderingen framgår att det framför allt är begreppet intersektionalitet och jämställdhet som återspeglas i kursplanerna. I en nyligen genomförd revidering inför vårterminen 2022 har, förutom kursplanerna, även litteraturen genomgått en översyn utifrån ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv. Bland annat har en granskning gjorts av om litteraturen enbart är från västorienterade författare, om könsbalansen är jämn, vem som är i fokus och vem som inte nämns eller skrivs om, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Ett exempel som anges i självvärderingen och under intervjuerna är ett kursmål, där studenterna ska presentera normkritiska analyser av kliniska vårdsituationer. Studenterna ska här identifiera och sätta sig in i vad det innebär att vara privilegierad och hur vi drar nytta av olika privilegier i vardagen. Inledningsvis ska studenterna reflektera över ett privilegium de själva har, som hudfärg, klass, frånvaro av funktionsnedsättning och sexuell läggning, samt hur de upplever sitt privilegium och på vilka sätt det påverkar i vardagen. Studenterna analyserar därefter i grupp ett patientfall som utgår från en klinisk vårdsituation baserat på någon av diskrimineringsfaktorerna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, samt kopplar dem till den evidens som finns i sammanhanget när det gäller behandling och handläggande i ambulanssjukvård och presenterar en normkritisk analys av patientfallet. Analysen följs därefter upp i ett seminarium. För att bli godkänd ska analysen baseras på någon av diskrimineringsfaktorerna, vad det innebär att vara privilegierad och hur vi alla kan dra nytta av olika privilegier i vår vardag, att det finns evidens i form av minst två vetenskapliga artiklar kopplad till den normkritiska analysen samt att den normkritiska analysen är kopplad till någon av de i svensk lagstiftning angivna diskrimineringsfaktorerna.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett välutvecklat system för att systematiskt följa upp utbildningsprogrammet. Kursvärderingar, kursbokslut och programbokslut genomförs och analyseras i olika forum, för att utmynna i en kvalitetsplan med direkt koppling till universitetets kriterier för utbildningskvalitet. Kvalitetsplanen visar hur programmet arbetar för att säkerställa och utveckla kvaliteteten inom utbildningen. Återkoppling till studenterna görs, både med de som gått kursen och de som ska gå kursen. Eftersom svarsfrekvensen är låg på utvärderingarna, förs ständiga samtal mellan lärare och studenter för att kvalitetssäkra kurser och program. I självvärderingen beskrivs också det digitala systemet Quality and Progress System (QPS) som används för att kvalitetssäkra och systematiskt utveckla utbildningarnas kvalitet som ett led i att följa upp studenterna och se om de når kursmål och examensmål. Genom QPS kan studenternas progression följas och det kan hjälpa studenterna att identifiera vilka svaga respektive starka områden de har. Program- och kursansvariga kan genom QPS få hjälp att identifiera områden i en kurs eller program, där studenter som grupp presterar sämre och kan därmed inrikta förbättringsarbetet på rätt område.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Av självvärderingen framgår att lärosätet uppmärksammat att studenter i programmet tillhör någon av följande två grupper: de som genomför utbildningen inom utsatt tid och de som gör avbrott eller försenas en längre tid. Dock har genomströmningen ökat sedan lärosätet införde 2020 års utbildningsplan. Programmet har genomgått en gedigen analys och revidering när utbildningen ställdes om till distansutbildning under pandemin. Utöver att konvertera utbildningen till en distansutbildning, så har lärosätet även identifierat och åtgärdat andra brister. Exempel som beskrivs i självvärderingen är områdets vetenskapliga grund som har förstärkts, liksom ambulanssjuksköterskans professionella roll. När det gäller medicinska sjukdomstillstånd så ingår nu även psykisk ohälsa och fältstudier inom psykiatrisk akutsjukvård.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression, och kunskapsområdet tas kontinuerligt upp och behandlas genom hela utbildningen. Studenterna får söka, läsa och diskutera vetenskaplig litteratur, reflektera kritiskt och argumentera utifrån vetenskaplig litteratur och klinisk erfarenhet. Inlämningsuppgifter ska knytas till vetenskapliga artiklar med relevans för klinik och aktuell uppgift. I examensarbetet får studenterna välja problemområde utifrån intresse. Lärosätet uppmuntrar dem att välja ett ämne med relevans för deras kliniska arbete, för att ytterligare stärka sambandet mellan profession, klinisk verksamhet och vetenskap i utbildningen.

Utbildningen uppfyller examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga genom en tydlig progression mellan kurserna med alltmer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Utbildningen är utformad för att stödja studenternas förmåga att självständigt bedöma patientens status, besluta om åtgärder och verkställa beslutade åtgärder. I självvärderingen ger lärosätet flera relevanta exempel på hur progressionen ser ut genom utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda kurser. Det finns en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar att nå målet.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna får flera möjligheter till reflektion över sitt lärande och kunnande genom utbildningen. Lärosätet bedömer studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens för både teoretiska och kliniska kunskaper. I examensarbeteskursen uppmuntras studenterna att välja ett uppsatsämne med värde för den fortsatta kliniska yrkesverksamheten. Här kan studenterna träna på att identifiera vetenskapliga och kliniska kunskapsluckor och behov av egen kompetensutveckling, för att därefter beakta hur den nyvunna kunskapen kan integreras och införas i professionen. Bedömningen görs dels utifrån en individuell skriftlig loggbok som studenterna skriver under kursens gång, dels genom examination av en projektplan och en magisteruppsats.

Jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningen genom begreppet intersektionalitet. Ett exempel är att studenterna presenterar och analyserar kliniska vårdsituationer. Studenterna ska identifiera och sätta sig in i vad det innebär att vara privilegierad, analysera patientfall som utgår från en klinisk vårdsituation baserat på någon av diskrimineringsfaktorerna, koppla dem till den evidens som finns i sammanhanget när det gäller behandling och handläggande i ambulanssjukvård samt presentera en normkritisk analys av patientfallet. Analysen följs därefter upp i ett seminarium.

Lärosätet har ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå för uppföljning, åtgärder och återkoppling som ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Det finns ett välutvecklat system för kurs- och programvärderingar, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden genom att kontinuerligt arbeta med att identifiera studenternas behov av stöd för att säkerställa genomströmningen.