Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen är tillfredsställande. Det är två lektorer som är ambulanssjuksköterskor, vilket enligt bedömargruppen är en styrka när det gäller att säkerställa studenternas vetenskapliga grund inom huvudområdet. Dessutom visade intervjun att en professor med ambulansinriktning har rekryterats sedan självvärderingen skrevs. Av de totalt 13 lärarna som är verksamma inom utbildningen är 10 disputerade inom medicinsk vetenskap, vilket bedömargruppen anser är positivt och har stor betydelse för forskningsanknytningen i utbildningens olika moment.

När det gäller den professionsrelaterade kompetensen anser bedömargruppen att det är värdefullt med förenad anställning, vilket tre lärare har. Det finns goda möjligheter för en stabil lärargrupp med erfarenhetsutbyte, eftersom erfarenheten hos lärarna varierar. Bedömargruppen anser därför att den professionsrelaterade kompetensen är god. Bedömargruppen anser att den pedagogiska kompetensen är adekvat. Det är en styrka att det krävs högskolepedagogisk meritering för läraranställning, och att hela lärargruppen är tillsvidareanställd eftersom det möjliggör långsiktighet och stabilitet. Att en lärare bedöms som meriterad lärare visar att lärosätet värdesätter pedagogik som merit. Bedömargruppen uppmuntrar till fortsatt pedagogisk utveckling, för att möta de nya pedagogiska arbetsformerna med distanspedagogik, normkritik och portfolio.

I utbildningsmiljön finns enligt bedömargruppen en god och nära samverkan mellan forskning och utbildning, vilket visar sig på flera olika sätt. Lärarna är forskningsaktiva samt aktiva i nationella och internationella forskningsnätverk. Vid den årliga programanalysen beskriver och utvärderar lärosätet även hur utbildningen arbetar med integrering mellan forskning och undervisning. Bedömargruppen anser att det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Det finns goda övergripande stödresurser samt en ambulanshytt på träningscentret, vilket enligt bedömargruppen är värdefullt vid simuleringar. Det finns ett etablerat samarbete mellan lärosätet och Centrum för katastrofmedicin, vilket bedömargruppen anser är värdefullt för studenternas lärande inom det särskilda området och starkt bidrar till den professionsinriktade miljön. Det pågår forskning om att utveckla undervisningen inom katastrofsjukvård, vilket visar på lärosätets intresse för att ytterligare utveckla undervisningen inom katastrofsjukvård inom utbildningen.

Upplägget med en lärare som är specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård som också har det största ansvaret för utbildningens kurser borgar för kontinuitet och utveckling, enligt bedömargruppen. Fyra av lärarna har själva ambulanssjuksköterskeexamen, vilket enligt bedömargruppen är värdefullt för att ge studenterna ambulansanknytning i forskningsrelaterade uppgifter. Den kompetensen bör tas tillvara tidigt i utbildningen, för att säkerställa att studenterna får ambulansinriktning även i de kurser som samläses med andra utbildningar. Vid intervjun framkom att lärosätet säkerställer ambulansinriktningen genom inlämningsuppgifterna i de samlästa kurserna som är anpassade till respektive inriktning, vilket gör att ambulansinriktningen blir tydlig från första kursen i utbildningen. Bedömargruppen anser att den professionsrelaterade kompetensen är tillräcklig, men rekommenderar anpassad litteratur med fokus mot inriktningen från utbildningens start.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Tillfredsställande

Utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Studenterna får kunskap inom de områden som är relevanta för ambulanssjuksköterskor. Kärnkompetenserna tas upp vid flera tillfällen under utbildningen. Det är en styrka, menar bedömargruppen, att vetenskaplig litteratur används i många examinationer och situationer. Utbildningen möjliggör att studenterna tidigt får kunskap om områdets vetenskapliga grund som sedan successivt fördjupas. Genomgående fokuserar utbildningen på sambandet mellan forskning och beprövad erfarenhet. Det finns enligt bedömargruppen en tydlig konstruktiv länkning och studenterna får genom utbildningens kurser en god inblick i områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. De får även kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen bland annat under den verksamhetsförlagda kursen. Det är en styrka att det pågår en översyn av den vetenskapliga strimmans lärandemål och examination vid lärosätet.

Måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga uppnås bland annat genom att utbildningen är utformad för att studenterna självständigt ska kunna identifiera, bedöma, analysera och åtgärda patienternas omvårdnadsbehov. Lärosätet visar att det här examensmålet behandlas i flera olika kurser, både i de teoretiska kurserna och dem med inslag av verksamhetsförlagd utbildning. Exemplen i självvärderingen vittnar om en god progression, där patienterna har olika grad av komplex ohälsa och där studenterna bedöms utifrån ett OSCE-formulär. Under VFU:n används olika bedömningsformulär vid mitt- och slutbedömningen, vilket enligt bedömargruppen kan göra det svårt för lärarna att bedöma studenternas progression. Bedömargruppen rekommenderar en förnyad genomgång av vilket bedömningsinstrument som ger studenterna bäst möjlighet till formativ bedömning, samt vad som passar kursens mål bäst. Utbildningen möjliggör genom sin utformning att studenterna utvecklar sin färdighet och förmåga att genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden. Det är en styrka att använda en teori som utgångspunkt i detta, vilket bidrar till teoretisk samsyn på den pedagogiska ingången till de praktiska momenten. Färdigheten och förmågan examineras både genom skriftliga och praktiska examinationer under utbildningens gång. Bedömargruppen ser positivt på studenternas möjlighet att träna i verklighetstrogen miljö på det kliniska träningscentrumet.

Sammantaget möjliggör utbildningen måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Självvärderingen visar att utbildningen erbjuder studenterna möjlighet till reflektion över sitt behov av kunskap och fortsatt utveckling genom flera kurser, enligt bedömargruppen. Framför allt är det under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som målet uppnås. Seminarier genomförs i anslutning till många moment, vilket ger studenterna möjlighet att reflektera tillsammans. Det är värdefullt att reflektionerna och förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap ingår som moment i några av examinationerna, så att det går att avgöra vad som krävs för att klara examinationen och vad som är studenternas egen identifiering av sina egna behov. Studenterna får successivt träna sig i att värdera och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och därigenom utveckla sin kompetens. Det finns också en strävan att studenterna ska kunna applicera ett kritiskt förhållningssätt och reflektera över sin kunskap, enligt självvärderingen.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. Utifrån självvärderingen anser bedömargruppen att det finns en medvetenhet om betydelsen av att ha med jämställdhetsperspektivet i de flesta delarna av utbildningen. Undervisningen bedrivs enligt självvärderingen normkritiskt, exempelvis när man tolkar symptom eller ger behandlingar. Ett övergripande arbete har genomförts med att granska samtliga fall i utbildningen ur ett normkritiskt perspektiv. För att lärarna ska kunna bedöma att studenterna tillämpar sina kunskaper i utbildningen, ska deras examensarbeten behandla intersektionalitet. Det syns inte i kursplanen, men tas upp i examinationen, enligt intervjun. Jämställdhet tas upp i majoriteten av kursplanerna och progressionen säkerställs genom att svårighetsgraden ökar från kurs till kurs.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen på en god struktur som möjliggör regelbunden uppföljning på flera olika nivåer vid lärosätet och utbildningen, som nybörjarenkät, studentbarometer, kollegial extern granskning och programdialog. Lärosätet har en kvalitetsprocess för att säkerställa och följa upp kvaliteten på utbildningarna genom bland annat kursvärderingar och en årlig programanalys. Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs enligt bedömargruppen systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts sedan vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker. Lärosätet arbetar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att återkommande analysera genomströmning och studieavbrott. Om lärosätet identifierar en student som inte håller tempot, erbjuder man studenten kontakt med studievägledare för vidare analys och stöd.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen att studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det sker med hjälp av kursutvärderingsenkäter och inbjudan till att medverka i studentkåren och i programrådet. Lärosätet beskriver i sin självvärdering förändringar som gjorts utifrån studenternas kursvärderingar, vilket tyder på att studenterna har inflytande. Studenterna bjuds också in att delta i programdialogen, där programanalysen diskuteras med de programansvariga och fakultetsledningen. Vid lärosätet är studentkårerna engagerade och representerade, men på utbildningsnivå är det färre engagerade studentrepresentanter. Det är också svårt att få studenter på avancerad nivå att delta i arbetet, något som lärosätet tar upp som en svaghet i självvärderingen. Bedömargruppen instämmer i det.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Utbildningens utformning och genomförande när det gäller arbetsliv och samverkan är tillfredsställande. Diskussioner som anpassas efter arbetslivet sker med det omgivande samhället. Anställningsbarheten är hög eftersom många verksamheter saknar ambulanssjuksköterskor. Kompetensförsörjningen i Sveriges norra regioner är ett angeläget område för både verksamhet och lärosäte. En tydlig och värdefull samverkan finns enligt bedömargruppen med arbetslivet. Två av lärarna inom utbildningen arbetar kliniskt, vilket enligt bedömargruppen positivt påverkar samarbetet mellan lärosäte och ambulanssjukvård. Det finns ett nära samarbete om VFU-platser i Region Västerbotten och Region Jämtland, men eftersom få studenter gör VFU där är det många studenter som inte omfattas av det samarbetet. De har då ofta handledare som saknar handledarutbildning, vilket bedömargruppen ser som en svaghet, och rekommenderar lärosätet att formalisera samarbetet med samtliga verksamheter där VFU sker. Det anser bedömargruppen krävs för att behålla kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen anser att forskningssamarbetet med andra lärosäten som framkommer i självvärderingen är ett gott exempel.