Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna när examen utfärdas uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

Utbildningen ger enligt bedömargruppen studenterna kunskap inom de områden som är relevanta för ambulanssjuksköterskor, som omvårdnad, patofysiologi, vetenskapsteori, medicinsk vetenskap och katastrofmedicin. Under de första kurserna som samläses är ambulansinriktningen enligt bedömargruppen mindre tydlig, både i kursplan och litteratur. Bedömargruppen anser att det vore positivt med en tidigare inriktning mot ambulanssjukvård för utbildningens studenter, för att säkerställa det prehospitala perspektivet. Det framkom i intervjun att lärosätet arbetar med det genom att personer med ambulanskompetens examinerar inriktningens arbeten. För att säkerställa det anser bedömargruppen att det är värdefullt om kursmålen är mer preciserade mot den aktuella specialistinriktningen.

Kärnkompetenserna tas upp vid flera tillfällen under utbildningen. Studenterna ska till exempel ge exempel på förbättringsprojekt. Det är en styrka, menar bedömargruppen, att vetenskaplig litteratur används i många examinationer och situationer. Utbildningen möjliggör genom kurserna att studenterna tidigt får kunskap om områdets vetenskapliga grund som sedan successivt fördjupas genom utbildningen. Utbildningen fokuserar genomgående på sambandet mellan forskning och beprövad erfarenhet. Det finns enligt bedömargruppen en tydlig koppling mellan lärandemål, lärandeaktiviteter och examinationer, och studenterna får genom utbildningens kurser en god inblick i områdets vetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. De får vidare även kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen bland annat under den verksamhetsförlagda kursen. Det ingår att söka, läsa och diskutera vetenskaplig litteratur, reflektera kritiskt samt argumentera utifrån vetenskaplig litteratur i flera kurser, baserat på situationer och referenser som är relevanta för inriktningen. Utbildningen avslutas enligt intervjun med att den kunskap och förståelse som studenternas har fått genom utbildningen examineras i ett examensarbete.

Utifrån självvärderingen, kursplaner, utbildningsplan och exempel på praktisk examination som beskrevs under intervjun framgår det enligt bedömargruppen att det finns en progression av olika tillstånds komplexitet. Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna, när examen utfärdas, når det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen. Bedömargruppen anser att det är en styrka att lärosätet gör en översyn av den vetenskapliga strimmans lärandemål och examination. I intervju framkom att alla kurser bygger på vetenskap och att vetenskapliga artiklar används genom hela utbildningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Utbildningen som den är beskriven i självvärderingen är utformad för att studenterna självständigt ska kunna identifiera, bedöma, analysera och åtgärda omvårdnadsbehov. Lärosätet visar i självvärderingen att det här examensmålet behandlas i flera olika kurser, både i de teoretiska kurserna och dem med inslag av verksamhetsförlagd utbildning. Exemplen i självvärderingen vittnar enligt bedömargruppen om en god progression, där patienterna har olika grad av komplex ohälsa beroende på kurs och där studenterna bedöms utifrån ett OSCE-formulär. Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna, när examen utfärdas, når det utvalda målet inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

Inom kursen Omvårdnad med inriktning mot akutsjukvård används ett specifikt protokoll för att bedöma studenternas insatser. Simuleringarna som genomförs inom kursen Omvårdnad med inriktning mot ambulanssjukvård är en viktig del i examinationerna, för att kunna säkerställa kopplingen mellan vetenskap, beprövad erfarenhet och studenternas praktiska färdigheter. Bedömningsformuläret innehåller betygskriterier för att bli godkänd. Vid mittbedömningen under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) träffas handledaren, studenten och den kliniska läraren online. Under VFU:n används olika bedömningsformulär vid mitt- och slutbedömningen, vilket dock enligt bedömargruppen kan göra det svårt för läraren att bedöma studentens progression. Bedömargruppen rekommenderar en förnyad genomgång av vilket bedömningsinstrument som ger studenterna bäst möjlighet till formativ bedömning, samt vad som passar kursens mål bäst. I intervjuerna framkom en utmaning i att bedöma de mer komplexa aspekterna av simuleringen, som bemötande.

Utbildningen möjliggör genom sin utformning att studenterna utvecklar sin färdighet och förmåga att genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden genom utbildningens kurser. Det är enligt bedömargruppen en styrka att använda en teori som utgångspunkt i detta, vilket bidrar till en teoretisk samsyn på den pedagogiska ingången till de praktiska momenten. Färdigheten och förmågan examineras både genom skriftliga examinationer och genom praktiska examinationer under utbildningens gång. Självvärderingen beskriver de moment som krävs för att studenterna ska bli godkända i en simulering. Bedömargruppen ser positivt på studenternas möjlighet att träna i verklighetstrogen miljö på det kliniska träningscentrumet. Dessutom säkerställer lärosätet att studenterna når examensmålet genom bredden på de patientfall som används. Den variation som visas både genom lärandeaktiviteter och examinationsformer borgar för att studenterna når det uppsatta examensmålet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen att utbildningen erbjuder studenterna möjlighet till reflektion över sitt behov av kunskap och fortsatt utveckling genom flera kurser. Framför allt är det under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som studenterna når målet. Den största delen av examensmålet syns enligt bedömargruppen under VFU:n och simuleringen, där studenterna ska reflektera över omhändertagandet, hur patienten kan ha upplevt det och hur de borde ha gjort. Seminarier genomförs i anslutning till många moment, vilket ger studenterna möjlighet att reflektera tillsammans. Det är enligt bedömargruppen värdefullt att reflektionerna och förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap ingår som moment i några av examinationerna, så att det går att avgöra vad som krävs för att klara examinationen och vad som är studentens egen identifiering av sina egna behov.

Utbildningen möjliggör att studenterna utvecklar ett kritiskt förhållningssätt samt värderar och reflekterar över sin egen kunskap genom utbildningens olika kurser. Studenterna får successivt träna sig i att värdera och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och därigenom utveckla sin kompetens. Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna, när examen utfärdas, når det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen. Självvärderingen visar också att det finns en strävan att studenterna ska kunna applicera ett kritiskt förhållningssätt och reflektera över sin kunskap. Under VFU:n skriver studenterna veckobrev där de beskriver vad de lärt sig, och diskuterar det med handledare, och kursens lärare. En aspekt i bedömningen under VFU (AssCE) rör självinsikt, vilket är värdefullt för att studenterna ska nå målet om egen värdering av sitt behov av utveckling. Bedömargruppen anser att det utvalda målet examineras under utbildningen, utifrån de exempel som nämnts ovan.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utifrån självvärderingen anser bedömargruppen att det finns en medvetenhet om betydelsen av att ha med jämställdhetsperspektivet i de flesta delarna av utbildningen. Självvärderingen beskriver områden som kan förbättras, vilket är värdefullt inför en vidare utveckling av utbildningen. Det finns en struktur för jämställdhetsarbete på lärosätet i stort, där lärosätet inkluderar jämställdhet som ett av sex perspektiv som ska genomsyra alla utbildningar vid lärosätet. Studenterna ska ha lika rättigheter och möjligheter, enligt självvärderingen. Lärosätet arbetar med att motverka diskriminering kopplat till kön, könsidentitet och könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion och trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning samt ålder, vilket bedömargruppen anser är tillfredsställande ur ett jämställdhetsperspektiv. Undervisningen bedrivs enligt självvärderingen normkritiskt, exempelvis när man tolkar symptom eller ger behandlingar. Kursplanen visar att litteraturen om genus är från 2004, och utbildningen skulle enligt bedömargruppen gynnas av en revidering.

Maktordningsperspektivet lyfts fram i utbildningen. Ett övergripande arbete har genomförts där lärosätet har granskat samtliga fall i utbildningen ur ett normkritiskt perspektiv. För att bedöma att studenterna tillämpar sina kunskaper i utbildningen, ska studenternas examensarbeten behandla intersektionalitet. Däremot syns det inte i kursplanen, men tas upp i examinationen, enligt intervjun. Jämställdhet nämns i 4 av 6 kursplaner i utbildningen och progressionen säkerställs genom att svårighetsgraden ökar från kurs till kurs. I utbildningen är majoriteten av lärarna och handledarna män. I självvärderingen beskriver lärosätet att begreppet "jämställdhet" inte finns med, utan synonyma begrepp används i dokument, och att det under 2022 ska vara fokus på detta. Bedömargruppen anser att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen på en god struktur som möjliggör regelbunden uppföljning på flera olika nivåer vid lärosätet och utbildningen, som nybörjarenkät, studentbarometer, kollegial extern granskning och programdialog. Lärosätet har en kvalitetsprocess för att säkerställa och följa upp kvaliteten på utbildningarna genom bland annat kursvärderingar och en årlig programanalys. Programanalysen beskrevs i intervjun som omfattande, med senast fokus på verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Ett område som lärosätet ska arbeta med är kompetensen hos handledarna i VFU, vilket lärosätet kompenserar för genom att ha flera scenarioträningar med patientsimulator, vilket framkom både i självvärderingen och intervjun. Att säkerställa kvaliteten på VFU-platser är en särskild utmaning när det finns studenter som gör sin VFU utanför de regioner som lärosätet samarbetar med. Det framkom i intervjun att det inte finns någon struktur för detta, utan att det är beroende av relationen mellan lärare och aktuell verksamhet, vilket bedömargruppen anser är en svaghet och föreslår en formalisering med avtal, på samma sätt som med Region Västerbotten och Region Jämtland.

I lärosätets årshjul har efterarbetet som följer av programdialogen, där utbildningens styrkor och svagheter diskuteras, formaliserats för att bli tydligare. I självvärderingen sammanställde lärosätet vilka som ansvarar för och återkopplar de olika kvalitetsaspekterna, samt var de ansvariga personerna finns representerade. De brister som uppmärksammas i programdialogen leder till att en handlingsplan upprättas. Detta är en rutin som infördes under vårterminen 2022. Bedömargruppen anser att det finns en bra och väl utarbetad struktur för kvalitetsarbetet på lärosätets samtliga nivåer. Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs enligt bedömargruppen systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts sedan vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till lärare, annan personal, studenter och avnämare.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet arbetar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att återkommande analysera genomströmning och studieavbrott. Det anser bedömargruppen är tillfredsställande, eftersom lärosätet då kan identifiera möjliga hinder för studenterna att genomföra utbildningen inom planerad studietid. Dock beror många avhopp, enligt intervjun, på att studenterna arbetar heltid och därmed inte har möjlighet att klara av utbildningen, eller att studenterna inte kunnat lösa en situation med VFU på någon annan plats än studentens hemort. När lärosätet identifierar en student som inte håller tempot, erbjud man studenten kontakt med studievägledare för vidare analys och stöd.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Studenterna får kunskap inom de områden som är relevanta för ambulanssjuksköterskor. Kärnkompetenserna tas upp vid flera tillfällen under utbildningen. Det är en styrka, menar bedömargruppen, att vetenskaplig litteratur används i många examinationer och situationer. Utbildningen möjliggör att studenterna tidigt får kunskap om områdets vetenskapliga grund som sedan successivt fördjupas. Genomgående fokuserar utbildningen på sambandet mellan forskning och beprövad erfarenhet. Det finns enligt bedömargruppen en tydlig konstruktiv länkning och studenterna får genom utbildningens kurser en god inblick i områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. De får även kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen bland annat under den verksamhetsförlagda kursen. Det är en styrka att det pågår en översyn av den vetenskapliga strimmans lärandemål och examination vid lärosätet.

Måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga uppnås bland annat genom att utbildningen är utformad för att studenterna självständigt ska kunna identifiera, bedöma, analysera och åtgärda patienternas omvårdnadsbehov. Lärosätet visar att det här examensmålet behandlas i flera olika kurser, både i de teoretiska kurserna och dem med inslag av verksamhetsförlagd utbildning. Exemplen i självvärderingen vittnar om en god progression, där patienterna har olika grad av komplex ohälsa och där studenterna bedöms utifrån ett OSCE-formulär. Under VFU:n används olika bedömningsformulär vid mitt- och slutbedömningen, vilket enligt bedömargruppen kan göra det svårt för lärarna att bedöma studenternas progression. Bedömargruppen rekommenderar en förnyad genomgång av vilket bedömningsinstrument som ger studenterna bäst möjlighet till formativ bedömning, samt vad som passar kursens mål bäst. Utbildningen möjliggör genom sin utformning att studenterna utvecklar sin färdighet och förmåga att genomföra åtgärder under starkt varierande förhållanden. Det är en styrka att använda en teori som utgångspunkt i detta, vilket bidrar till teoretisk samsyn på den pedagogiska ingången till de praktiska momenten. Färdigheten och förmågan examineras både genom skriftliga och praktiska examinationer under utbildningens gång. Bedömargruppen ser positivt på studenternas möjlighet att träna i verklighetstrogen miljö på det kliniska träningscentrumet.

Sammantaget möjliggör utbildningen måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Självvärderingen visar att utbildningen erbjuder studenterna möjlighet till reflektion över sitt behov av kunskap och fortsatt utveckling genom flera kurser, enligt bedömargruppen. Framför allt är det under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) som målet uppnås. Seminarier genomförs i anslutning till många moment, vilket ger studenterna möjlighet att reflektera tillsammans. Det är värdefullt att reflektionerna och förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap ingår som moment i några av examinationerna, så att det går att avgöra vad som krävs för att klara examinationen och vad som är studenternas egen identifiering av sina egna behov. Studenterna får successivt träna sig i att värdera och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och därigenom utveckla sin kompetens. Det finns också en strävan att studenterna ska kunna applicera ett kritiskt förhållningssätt och reflektera över sin kunskap, enligt självvärderingen.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. Utifrån självvärderingen anser bedömargruppen att det finns en medvetenhet om betydelsen av att ha med jämställdhetsperspektivet i de flesta delarna av utbildningen. Undervisningen bedrivs enligt självvärderingen normkritiskt, exempelvis när man tolkar symptom eller ger behandlingar. Ett övergripande arbete har genomförts med att granska samtliga fall i utbildningen ur ett normkritiskt perspektiv. För att lärarna ska kunna bedöma att studenterna tillämpar sina kunskaper i utbildningen, ska deras examensarbeten behandla intersektionalitet. Det syns inte i kursplanen, men tas upp i examinationen, enligt intervjun. Jämställdhet tas upp i majoriteten av kursplanerna och progressionen säkerställs genom att svårighetsgraden ökar från kurs till kurs.

Självvärderingen visar enligt bedömargruppen på en god struktur som möjliggör regelbunden uppföljning på flera olika nivåer vid lärosätet och utbildningen, som nybörjarenkät, studentbarometer, kollegial extern granskning och programdialog. Lärosätet har en kvalitetsprocess för att säkerställa och följa upp kvaliteten på utbildningarna genom bland annat kursvärderingar och en årlig programanalys. Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs enligt bedömargruppen systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts sedan vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker. Lärosätet arbetar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att återkommande analysera genomströmning och studieavbrott. Om lärosätet identifierar en student som inte håller tempot, erbjuder man studenten kontakt med studievägledare för vidare analys och stöd.