Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet.

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Lärosätets förutsättningar för personal och utbildningsmiljö är tillfredställande. Antalet lärare och deras vetenskapliga och professionsrelaterade kompetens är hög samt står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Lärosätet visar upp ett gott exempel på en plan för rekrytering av lektorer och adjunkter med adekvat bakgrund, samt samverkar med Region Örebro om doktorander som kan bidra till utbildningens möjlighet till genomförande på lång sikt. Den pedagogiska utbildningen för lärare är tillfredställande, men bedömargruppen anser att det är en svaghet att inte alla kliniska handledare har en pedagogisk handledarutbildning och att inte alla handledare är specialistutbildade ambulanssjuksköterskor.

Av självvärderingen framgår att det finns en utbildningsmiljö som är både vetenskaplig och professionsinriktad. Ett stort antal forskare och lärare är involverade i utbildningen och de medverkar i den vetenskapliga skolningen av studenterna. De bidrar även med kunskap för studenternas professionsutveckling. Bedömargruppen anser att det trots vissa svagheter finns en tillfredställande professioninriktad miljö. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen lärosätet att inte godkänna tillgodoräknanden av självständigt arbete från en annan specialistutbildning samt att arbeta för att få en ambulanshytt.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Tillfredsställande

Av självvärderingen framgår att utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen. I samtliga kurser används yrkesrelevanta vetenskapliga artiklar som studenterna granskar. Studenterna tränar på vetenskaplig presentation för att få en vetenskaplig grund att stå på och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett gott exempel på hur studenterna kopplar ihop vetenskap och beprövad erfarenhet är att de väljer en modell för klinisk bedömning och söker vetenskaplig litteratur för den valda modellen. Studenternas förmåga att integrera vetenskaplig information och genomföra en kritisk reflektion bedöms utifrån en skriftlig rapport. Dock kan betygskriterierna för examinationen behöva förtydligas, så att kraven för måluppfyllelse tydligt framgår för både studenterna och examinatorerna.

I den vetenskapsteori- och forskningmetodikkurs som ges fördjupar studenterna kunskapen om det vetenskapsteoretiska området. Kursen har också litteratur med relevans för ambulanssjukvård och avslutas med att studenterna skriver en forskningsplan för det kommande examensarbetet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen skriver de individuella reflektioner och rapporter som innehåller kritisk reflektion av lästa artiklar. De tränas att identifiera kliniska situationer för att sedan träna sina teoretiska kunskaper mot den givna situationen. Bedömning av måluppfyllelse sker via bedömningsformuläret för verksamhetsförlagd utbildning BeVut. Under den sista kursen genomförs examensarbetet med inriktning mot ambulanssjukvård. Bedömargruppen anser, trots vissa oklarheter i bedömningskriterierna, att lärosätet tydligt visar på hur studenterna får förståelse för områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Det ger också studenterna en insikt i att sambandet har betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen instämmer med lärosätet att det inte alltid är optimalt att vissa delar i kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik samläses med andra specialistutbildningar och därav inte blir inriktningsspecifik. Detta är ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen anser att lärosätet enbart till viss del säkerställer måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga. Detta beror på att bedömargruppen inte anser att praktiska färdigheter kan examineras teoretiskt. Simuleringarna som genomförs mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen inte är tillräckligt många och dessutom frivilliga. Bedömargruppen rekommenderar starkt lärosätet att se över balansen mellan de teoretiska och praktiska momenten i kurserna genom att till exempel införa fler möjligheter till simulering, liksom övning med till exempel filmade stuationer som studenterna kan gå tillbaka till för reflektion och lärande. Bedömarguppen anser också att några av de kliniska momenten bör var obligatoriska och examineras. Det framkommer att lärarna betraktar förmåga som en tankeverksamhet och inte en praktisk förmåga. Bedömargruppen instämmer inte med det, men det kan ändå vara ett argument för att de teoretiska examinationerna fyller en viss funktion i relation till det specifika examensmålet.

I den verksamhetsförlagda kursen ska teori ska omsättas i praktik samt bedömningsförmåga och åtgärder tränas för att uppnå självständighet. Bedömargruppen ser en risk i att den simulerade träningen inte varit tillräcklig och inte heller examinerats utifrån praktisk förmåga. Bedömningsinstrumentet BeVut tillsammans med dokumentationsverktyget Studentprofilen är för handledaren, studenterna, de kliniska adjunkterna och lärarna tillsammans ett underlag vid halvtids- och slutseminarium och ger även ett underlag till examinatorn som kan följa studenternas utveckling innan den slutliga examinationen. Efter den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs en klinisk examination på ett kliniskt träningscentrum, för att visa på integrering av teori och praktik. Den genomförs med skådespelare som simulerar patienter. Studenterna ska visa på adekvat bedömning och omhändertagande och självständigt kunna fatta beslut och motivera åtgärder. För bedömning av detta finns ett utvecklat instrument för betygsättning. Bedömargruppen anser dock att det kan finnas en risk att den kliniska träningen under den verksamhetsförlagda utbildningen inte ger tillräckligt underlag när det gäller antalet patienter med varierande tillstånd och i varierande förhållanden. Lärosätet överväger att göra vissa kliniska träningsmoment obligatoriska. Bedömargruppen anser att det vore positivt med fler och obligatoriska träningsmoment i simulerad ambulansmiljö. Bedömargruppen anser att det skulle öka studenternas möjlighet att nå examensmålet att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov, samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna når det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet beskriver i självvärderingen flera exempel på delar i utbildningens kurser som visar på att studenterna tränas i förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens. Inom kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik samt examensarbetet fördjupar och utvecklar studenten sin vetenskapliga kompetens och sin vetskap om vad som behöver utvecklas ytterligare. Delar av kursen samläses, men det finns lärare med koppling till inriktningen mot ambulanssjukvård tillhands som ser till att relevanta artiklar används. En studentprofil används tillsammans med BeVut vid halvtids- och slutbedömning för att tydliggöra den kunskapsutveckling som behövs för att bli godkänd på examinationen. Studentprofilen är ett dokument där studenterna identifierar sin nuvarande kunskapsnivå och sina behov av ytterligare kunskapsutveckling för att nå utbildningens kunskapsmål, särskilt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet föreslår att utveckla studenternas kompetens genom filmupptagning av kliniska träningar, vilket skulle kunna leda till ökad medvetenhet om den egna och även medstudenternas insatser, förmågor och framträdanden. Bedömargruppen anser att det kan bli ett utomordentligt verktyg för repetetiv inlärning och utveckling av kompetensen.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen ger studenterna goda möjligheter att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lärosätet beskriver att de har en värdegrund och ett förhållningssätt som bygger på jämställdhet, öppenhet och respekt. I utbildningen beaktas, kommuniceras och förankras jämställdhet i både innehåll samt utformning och genomförande. Det sker till exempel genom att studenterna ska bli medvetna om att vissa sjukdomstillstånd kan te sig olika beroende på kön. En annan aspekt av jämställdhet som kommuniceras i utbildningen är hur man bemöter situationer med våld i nära relationer. Programmet har introducerat en webbkurs från Nationellt centrum för kvinnofrid som examineras vid ett seminarieum. I den kliniska kursen ska studenterna utveckla förmåga att se hela människan i sitt sammanhang med bland annat ett jämställdhetsperspektiv i fokus.

Lärosätet beskriver att ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete genomförs. Det inkluderar kurs- och programvärderingar av utformning, genomförande och examination. Resultaten leder till att relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt, men det finns även åtgärder som kräver längre tid att genomföra. De kursvärderingar som genomförs har en låg svarsfrekvens, men det finns också möjlighet att framföra muntlig återkoppling.

Genomströmningen är god och att de flesta studenterna genomför utbildningen inom planerad tid.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Bedömargruppens uppfattning är att studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll och ha stort inflytande i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande. Det är dock svårt att rekrytera studenter och lärosätet bjuder därför in till muntlig dialog. Utmaningen är att få studenterna att ta tillvara sina rättigheter till inflytande.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Utbildningen som ofta blandas med yrkesverksamhet, eftersom studierna bedrivs på halvfart är användbar och utvecklar studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Samverkan sker med den kliniska verksamheten där studenterna gör sin verksamhetsförlagda utbildning och lärarna kombinerar teoretisk undervisning med klinisk tjänstgöring. Samverkan med blåljuspersonal skapar förståelse för olika uppgifter vid en skadehändelse och beredskap inför att möta förändringar i arbetslivet. En utmaning är att studenternas kunskaper och kompetens i form av vetenskaplig skolning inte alltid uppskattas eller efterfrågas i vårdverksamheten.