Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen framgår att utbildningen ger studenterna förutsättningar att uppnå målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen. I samtliga kurser används yrkesrelevanta vetenskapliga artiklar som studenterna granskar baserat på både metodologisk och innehållslig kvalitet. Artiklarna jämförs även med beprövad erfarenhet, för att träna studenternas uppfattning av evidens. Studenterna tränar på vetenskaplig presentation, för att få en vetenskaplig grund att stå på och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett gott exempel på hur studenterna kopplar ihop vetenskap och beprövad erfarenhet är enligt bedömargruppen att de väljer en modell för klinisk bedömning och söker vetenskaplig litteratur för den valda modellen. I en skriftlig rapport ska studenterna sedan föra ett kritiskt resonemang om bland annat fördelar och nackdelar samt tillförlitlighet. Lärarna bedömer sedan studentens förmåga att integrera vetenskaplig information och genomföra en kritisk reflektion. Det gäller att kunna söka relevant litteratur och omsätta den i ett kliniskt sammanhang. Bedömargruppen anser dock att varken självvärderingen eller svaren vid intervjun gav fullständig klarhet i betygskriterierna för examinationen, och att lärosätet därför bör förtydliga dem så att kraven för måluppfyllelse framgår tydligt för både studenterna och examinatorerna.

Den vetenskapliga skolningen och att studenterna får kunskap och förståelse för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet fortsätter i kursen i vetenskapsteori och forskningmetodik. I kursen fördjupar studenterna sin kunskap om det vetenskapsteoretiska området, samtidigt som den litteratur som ingår har relevans för ambulanssjukvård och är grunden till att kursen avslutas med att studenterna parvis skriver en forskningsplan för det kommande examensarbetet.

I kurserna Omvårdnad inom ambulanssjukvård och Omvårdnad inom ambulanssjukvård med verksamhetsförlagd utbildning fortsätter studenterna söka och granska relevant litteratur för sin kommande yrkesutövning. De får även genom en föreläsning inblick i ett alternativt sätt att teoretiskt se på och förstå ambulanssjukvård ur ett holistiskt och livsvärldsperspektiv. Under den verksamhetsförlagda utbildningen skriver studenterna individuella reflektioner och rapporter som innehåller kritisk reflektion av lästa artiklar. Studenterna tränas att identifiera kliniska situationer för att sedan träna sina teoretiska kunskaper mot den givna situationen. Bedömning av måluppfyllelse sker via bedömningsformuläret för verksamhetsförlagd utbildning BeVut. Under den sista kursen genomförs examensarbetet med inriktning mot ambulanssjukvård, antingen som en litteraturstudie eller en empirisk studie. Den bedöms enligt vanligen förekommande kriterier för magisterarbeten.

Bedömargruppen anser trots vissa oklarheter i bedömningskriterierna att lärosätet tydligt visar hur studenterna får förståelse för områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Det ger också studenterna en insikt i att sambandet har betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen instämmer dock med vad lärosätet tar upp i självvärderingen om att det inte alltid är optimalt att studenterna samläser vissa delar i kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik med andra specialistutbildningar och därför inte blir inriktningsspecifik. Det är enligt bedömargruppen ett område för utveckling.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör till viss del genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Bedömargruppen anser att lärosätet enbart till viss del säkerställer måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga. Det beror på att bedömargruppen anser att praktiska färdigheter inte kan examineras teoretiskt. Simuleringarna som genomförs mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen är inte tillräckligt många och dessutom frivilliga. Bedömargruppen rekommenderar starkt att lärosätet ser över balansen mellan de teoretiska och praktiska momenten i kurserna genom att till exempel införa fler möjligheter till simulering, med till exempel filmade situationer som studenterna kan gå tillbaka till för reflektion och lärande. Bedömargruppen anser också att några av de kliniska momenten bör var obligatoriska och examineras.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur utbildningen inledningsvis fokuserar på examensmålet ur ett teoretiskt perspektiv för att därefter integrera den med praktisk träning. Slutligen examinerar lärosätet målet i sin helhet inom ramen för kursen Omvårdnad inom ambulanssjukvård med verksamhetsförlagd utbildning. Kursen Akut och prehospital medicin examineras med ett fiktivt fallseminarium där studenterna först läser för att sedan göra en bedömning av patientens tillstånd och en klinisk bedömning samt föreslå åtgärder. Aktivt deltagande i fallseminariet är underlag för betyg. I kursen Omvårdnad inom ambulanssjukvård förekommer förutom teoretiska avsnitt även fem dagars praktiska omvårdnadsåtgärder och hantering av utrustning i simulerad miljö relaterat till andning, cirkulation och blödning. Det examineras med en skriftlig rapport, där en vetenskaplig artikel och ett gruppseminarium ingår. Bedömargruppen anser att dessa examinationer fortfarande är på en teoretisk nivå som inte visar på förvärvad praktisk färdighet och förmåga. Vid intervjun framkom att lärarna betraktar förmåga som en tankeverksamhet och inte en praktisk förmåga. Bedömargruppen instämmer inte i det, men med den pedagogiska devis som lärosätet beskriver kan lärosätet argumentera för att de teoretiska examinationerna fyller en viss funktion i relation till det specifika examensmålet.

Självvärderingen beskriver att det är i kursen Omvårdnad inom ambulanssjukvård med verksamhetsförlagd utbildning som teori ska omsättas i praktik samt att bedömningsförmåga och åtgärder tränas för att uppnå självständighet. Den verksamhetsförlagda kursen genomförs inom ambulanssjukvård under åtta veckor och inkluderar även en kort klinisk utbildning på en anestesiavdelning, för att träna studenterna i att upprätthålla fri luftväg och ventilera. Självvärderingen beskriver också att studenterna i samband med kursen går från träning i simulerad miljö till verkliga situationer i den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen ser en risk i att den simulerade träningen inte är tillräcklig och inte heller har examinerats utifrån praktisk förmåga. Av självvärderingen framkommer att examinationen av den kliniska delen av utbildningen bland annat sker med hjälp av bedömningsinstrumentet BeVut. BeVut är för handledare, studenter, kliniska adjunkter och lärare tillsammans ett underlag vid halvtids- och slutseminarierna, samt ger även ett underlag till examinatorn som kan följa studenternas utveckling innan den slutliga examinationen.

I lärosätets komplettering framkom att efter den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs en klinisk examination på ett kliniskt träningscenter där studenterna ska integrera teori och praktik. Den genomförs med skådespelare som simulerar patienter. Studenterna ska visa att de kan göra en adekvat bedömning och omhändertagande och självständigt kunna fatta beslut och motivera åtgärder. För bedömningen använder lärarna ett utvecklat instrument för betygsättning. Kompletteringen ger enligt bedömargruppen en tydligare bild av hur examinationen genomförs. Under intervjun framkom att simuleringen ska ses som ett lärtillfälle och att de även ska examineras om de är obligatoriska. I självvärderingen beskriver lärosätet att de överväger att göra vissa kliniska träningsmoment obligatoriska. Bedömargruppen anser att det vore positivt med fler och obligatoriska träningsmoment i simulerad ambulansmiljö. Bedömargruppen anser att det skulle öka studenternas förmåga att nå examensmålet att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status samt omedelbara behov, samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna uppnår det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet ger i självvärderingen flera exempel på delar i utbildningens kurser som visar att studenterna tränas i förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens. Ett exempel är det fallseminarium som studenterna arbetar med och som tränar förmågan att söka relevant litteratur och reflektera över kunskapsbehovet. Ett annat exempel är att studenterna vid simuleringstillfällena får möjlighet att analysera sin egen insats och reflektera över kommentarer från lärare och medstudenter.

Inom kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik och examensarbetet fördjupar och utvecklar studenterna sin vetenskapliga kompetens och sin vetskap om vad som behöver utvecklas ytterligare. Vid intervjun framkom att delar i vetenskapsteori och metod samläses, till exempel statistik, men att lärare med koppling till inriktningen mot ambulanssjukvård ser till att studenterna använder relevanta artiklar.

Lärosätet beskriver i självvärderingen en studentprofil som är ett dokument där studenterna identifierar sin nuvarande kunskapsnivå och sina behov av ytterligare kunskapsutveckling för att nå utbildningens kunskapsmål, särskilt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Studentprofilen används tillsammans med bedömningsformuläret BeVut vid halvtids- och slutbedömning, för att tydliggöra den kunskapsutveckling som behövs för att bli godkänd på examinationen. Fördjupning och progression säkerställs enligt självvärderingen genom att studenterna under utbildningen utvecklar förmågan att identifiera ytterligare kunskapsbehov för sin specialistkompetens.

I självvärderingen beskrivs ett förslag för att utveckla studenternas kompetens där arbete med filmupptagning av kliniska träningar kan leda till ökad medvetenhet om den egna och även medstudenternas insatser, förmågor och framträdanden. Bedömargruppen ser positivt på det för att ge möjlighet till reflektion, framför allt över det som inte gick bra men även det som fungerade bra. Detta är enligt bedömargruppen ett utomordentligt verktyg för repetitiv inlärning och utveckling av kompetensen.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de har en värdegrund och ett förhållningssätt som bygger på jämställdhet, öppenhet och respekt. I utbildningen beaktas, kommuniceras och förankras jämställdhet i både innehåll samt utformning och genomförande. Det sker till exempel genom att studenterna ska vara uppmärksamma på att bevara integritet och värdighet vid förflyttningar av sjuka och skadade. Dessutom ska de bli medvetna om att vissa sjukdomstillstånd kan te sig olika beroende på kön. En annan aspekt av jämställdhet som kommuniceras i utbildningen är hur man bemöter situationer med våld i nära relationer, inklusive våld mot barn. Programmet har introducerat en webbkurs från Nationellt centrum för kvinnofrid som examineras vid ett seminarium, där studenterna aktivt ska reflektera och diskutera det som kommit fram i webbkursen och genom inläst litteratur. I självvärderingen och vid intervjun framkom att studenterna i den kliniska kursen ska utveckla förmågan att se hela människan i sitt sammanhang ur bland annat ett jämställdhetsperspektiv. Studenterna ska identifiera särskilda omvårdnadsbehov som förekommer, till exempel vid våld i nära relationer och i seminarier kunna reflektera om specifika och komplexa situationer där jämställdhet diskuteras utifrån etiska principer och omvårdnadsvetenskap. Dessa två seminarier utgör examination av två lärandemål med jämställdhet i fokus och är enligt bedömargruppen viktiga för att medvetandegöra studenterna om människors utsatthet och sårbarhet.

Bedömargruppen anser att lärosätet på flera sätt beaktar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen, men att det finns utrymme för utveckling. Bedömargruppen anser att lärosätet kan synliggöra jämställdhet ytterligare i lärandemål, fallbeskrivningar med uppgifter om förhållningssätt och åtgärder att lösa samt utveckla betygskriterierna. Dessa åtgärder har även lärosätet beskrivit i sin självvärdering, för att synliggöra och finna metoder för att möta och skydda människor som är i särskilt utsatta situationer.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet att man genomför ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete. I det ingår kurs- och programvärderingar för utformning, genomförande och examination. Studenterna gör program- och kursvärdering och de kursansvarig lärarna sammanställer och kommenterar. Resultatet presenteras för lärare, verksamhetsföreträdare och studenter. Relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt, men det finns även åtgärder som det tar längre tid att genomföra.

De kursvärderingar som genomförs har en låg svarsfrekvens på 25 till 50 procent och de som svarar är oftast positiva till utbildningen. Bedömargruppen anser att ett sådant resultat inte säger så mycket om hela studentgruppens åsikter. I självvärderingen och vid intervjun framgår att det också finns möjlighet att framföra muntlig återkoppling direkt till lärarna.

När den slutliga programutvärderingen ska göras är det bara ett fåtal som svarar och här är det, till skillnad mot kursvärderingarna, mest studenter som är missnöjda med utbildningen som svarar. Den utvärdering som ges till studenterna efter att de slutat sin utbildning svarar få studenter på. Ett förslag från lärosätet för att stimulera fler att besvara en enkät skulle vara en mer tydlig publicering av resultaten även till kommande kurser än vad som sker i dag, något som bedömargruppen ser positivt på. Bedömargruppen anser att det är möjligt att höja svarsfrekvensen med olika medel. Ett sätt skulle kunna vara att skapa en kultur om att studenterna som snart är färdig ambulanssjuksköterska ser det som en form av delaktighet i att kommande arbetskamrater får en så bra utbildning som möjligt, samt att deras kommande kollegor har den kompetens som behövs. Vid intervjun framkom att det inte förekommer någon särskild alumnuppföljning.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen ger underlag för att genomströmningen är god och att de flesta studenterna genomför utbildningen inom planerad tid, men tar även upp studenter som inte genomför utbildningen inom planerad tid. Studenter begär studieuppehåll under den verksamhetsförlagda utbildningen av olika anledningar, till exempel graviditet, och det förekommer också att studenter inte får ledigt för att göra sin verksamhetsförlagda utbildning. Det finns å andra sidan ett antal studenter med betald utbildning, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel och som skulle kunna vara ett sätt att få fler att genomföra sin utbildning. Bedömargruppen anser att förslaget från lärosätet att tillsammans med studentens arbetsgivare inrätta betald utbildning för fler är positivt.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Av självvärderingen framgår att utbildningen ger studenterna förutsättningar att nå målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen. I samtliga kurser används yrkesrelevanta vetenskapliga artiklar som studenterna granskar. Studenterna tränar på vetenskaplig presentation för att få en vetenskaplig grund att stå på och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett gott exempel på hur studenterna kopplar ihop vetenskap och beprövad erfarenhet är att de väljer en modell för klinisk bedömning och söker vetenskaplig litteratur för den valda modellen. Studenternas förmåga att integrera vetenskaplig information och genomföra en kritisk reflektion bedöms utifrån en skriftlig rapport. Dock kan betygskriterierna för examinationen behöva förtydligas, så att kraven för måluppfyllelse tydligt framgår för både studenterna och examinatorerna.

I den vetenskapsteori- och forskningmetodikkurs som ges fördjupar studenterna kunskapen om det vetenskapsteoretiska området. Kursen har också litteratur med relevans för ambulanssjukvård och avslutas med att studenterna skriver en forskningsplan för det kommande examensarbetet. Under den verksamhetsförlagda utbildningen skriver de individuella reflektioner och rapporter som innehåller kritisk reflektion av lästa artiklar. De tränas att identifiera kliniska situationer för att sedan träna sina teoretiska kunskaper mot den givna situationen. Bedömning av måluppfyllelse sker via bedömningsformuläret för verksamhetsförlagd utbildning BeVut. Under den sista kursen genomförs examensarbetet med inriktning mot ambulanssjukvård. Bedömargruppen anser, trots vissa oklarheter i bedömningskriterierna, att lärosätet tydligt visar på hur studenterna får förståelse för områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Det ger också studenterna en insikt i att sambandet har betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen instämmer med lärosätet att det inte alltid är optimalt att vissa delar i kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik samläses med andra specialistutbildningar och därav inte blir inriktningsspecifik. Detta är ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen anser att lärosätet enbart till viss del säkerställer måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga. Detta beror på att bedömargruppen inte anser att praktiska färdigheter kan examineras teoretiskt. Simuleringarna som genomförs mellan de teoretiska delarna av utbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen inte är tillräckligt många och dessutom frivilliga. Bedömargruppen rekommenderar starkt lärosätet att se över balansen mellan de teoretiska och praktiska momenten i kurserna genom att till exempel införa fler möjligheter till simulering, liksom övning med till exempel filmade situationer som studenterna kan gå tillbaka till för reflektion och lärande. Bedömargruppen anser också att några av de kliniska momenten bör var obligatoriska och examineras. Det framkommer att lärarna betraktar förmåga som en tankeverksamhet och inte en praktisk förmåga. Bedömargruppen instämmer inte med det, men det kan ändå vara ett argument för att de teoretiska examinationerna fyller en viss funktion i relation till det specifika examensmålet.

I den verksamhetsförlagda kursen ska teori ska omsättas i praktik samt bedömningsförmåga och åtgärder tränas för att uppnå självständighet. Bedömargruppen ser en risk i att den simulerade träningen inte varit tillräcklig och inte heller examinerats utifrån praktisk förmåga. Bedömningsinstrumentet BeVut tillsammans med dokumentationsverktyget Studentprofilen är för handledaren, studenterna, de kliniska adjunkterna och lärarna tillsammans ett underlag vid halvtids- och slutseminarium och ger även ett underlag till examinatorn som kan följa studenternas utveckling innan den slutliga examinationen. Efter den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs en klinisk examination på ett kliniskt träningscentrum, för att visa på integrering av teori och praktik. Den genomförs med skådespelare som simulerar patienter. Studenterna ska visa på adekvat bedömning och omhändertagande och självständigt kunna fatta beslut och motivera åtgärder. För bedömning av detta finns ett utvecklat instrument för betygsättning. Bedömargruppen anser dock att det kan finnas en risk att den kliniska träningen under den verksamhetsförlagda utbildningen inte ger tillräckligt underlag när det gäller antalet patienter med varierande tillstånd och i varierande förhållanden. Lärosätet överväger att göra vissa kliniska träningsmoment obligatoriska. Bedömargruppen anser att det vore positivt med fler och obligatoriska träningsmoment i simulerad ambulansmiljö. Bedömargruppen anser att det skulle öka studenternas möjlighet att nå examensmålet att självständigt bedöma den sjukes eller skadades somatiska och psykiska status och omedelbara behov, samt visa förmåga att genomföra de åtgärder som krävs för patienter under starkt varierande förhållanden.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna når det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Lärosätet beskriver i självvärderingen flera exempel på delar i utbildningens kurser som visar på att studenterna tränas i förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling av sin kompetens. Inom kursen om vetenskapsteori och forskningsmetodik samt examensarbetet fördjupar och utvecklar studenten sin vetenskapliga kompetens och sin vetskap om vad som behöver utvecklas ytterligare. Delar av kursen samläses, men det finns lärare med koppling till inriktningen mot ambulanssjukvård tillhands som ser till att relevanta artiklar används. En studentprofil används tillsammans med BeVut vid halvtids- och slutbedömning för att tydliggöra den kunskapsutveckling som behövs för att bli godkänd på examinationen. Studentprofilen är ett dokument där studenterna identifierar sin nuvarande kunskapsnivå och sina behov av ytterligare kunskapsutveckling för att nå utbildningens kunskapsmål, särskilt under den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet föreslår att utveckla studenternas kompetens genom filmupptagning av kliniska träningar, vilket skulle kunna leda till ökad medvetenhet om den egna och även medstudenternas insatser, förmågor och framträdanden. Bedömargruppen anser att det kan bli ett utomordentligt verktyg för repetitiv inlärning och utveckling av kompetensen.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen ger studenterna goda möjligheter att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lärosätet beskriver att de har en värdegrund och ett förhållningssätt som bygger på jämställdhet, öppenhet och respekt. I utbildningen beaktas, kommuniceras och förankras jämställdhet i både innehåll samt utformning och genomförande. Det sker till exempel genom att studenterna ska bli medvetna om att vissa sjukdomstillstånd kan te sig olika beroende på kön. En annan aspekt av jämställdhet som kommuniceras i utbildningen är hur man bemöter situationer med våld i nära relationer. Programmet har introducerat en webbkurs från Nationellt centrum för kvinnofrid som examineras vid ett seminarium. I den kliniska kursen ska studenterna utveckla förmåga att se hela människan i sitt sammanhang med bland annat ett jämställdhetsperspektiv i fokus.

Lärosätet beskriver att ett systematiskt och regelbundet kvalitetsarbete genomförs. Det inkluderar kurs- och programvärderingar av utformning, genomförande och examination. Resultaten leder till att relevanta och genomförbara förbättringar görs kontinuerligt, men det finns även åtgärder som kräver längre tid att genomföra. De kursvärderingar som genomförs har en låg svarsfrekvens, men det finns också möjlighet att framföra muntlig återkoppling.

Genomströmningen är god och att de flesta studenterna genomför utbildningen inom planerad tid.