Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen och de bifogade kursplanerna beskriver lärosätet hur programmet är upplagt och hur kursmål, innehåll och examinationer som berör examensmålet inom kunskap och förståelse finns i samtliga kurser. Bedömargruppen anser att beskrivningarna är tydliga och visar hur examensmålet tas omhand i utbildningen. Examensmålet examineras på olika sätt genom utbildningen. Lärosätet lyfter fram att det goda samarbetet med vårdverksamheten bidrar till studenternas förståelse för hur den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet hänger samman med yrkesutövningen.

I självvärderingen, kursplaner och lärosätesintervjun beskriver lärosätet att när det gäller områdets vetenskapliga grund så introduceras studenterna, redan i programmets första kurs, i ämnet vårdvetenskap som kunskapsdisciplin i relation till specialistsjuksköterskans område. I kursen Psykiatrisk omvårdnad finns ett mål om att studenterna ska kunna redogöra för vårdvetenskapliga begrepp och teorier, relaterade till psykiatrisk vård. Det examineras både skriftligt och muntligt, genom att studenterna ska beskriva hur specialistsjuksköterskan ska planera och genomföra vårdande samtal med fokus utifrån patientens berättelse och biografi. I och med att studenterna ska ge förslag på konkreta vårdhandlingar, knyter uppgiften även an till den del i examensmålet som berör sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen, anser bedömargruppen. En annan uppgift i samma kurs handlar om att studenterna genomför en litteratursökning som beskriver forskningsläget inom ett visst område. I uppgiften ingår att skriva en sammanfattning och att presentera arbetet på en konferens, dit även verksamheten bjuds in. Bedömargruppen konstaterar att detta är goda exempel på hur lärosätet säkerställer att studenterna får möjlighet att nå examensmålet.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framgår att det finns uttalade krav på vetenskaplig förankring i samtliga kurser och utbildningens upplägg ger studenterna möjlighet att nå målet. Det innebär att studenterna ska kunna söka, bedöma och förankra innehåll i evidens från litteratur, forskning och beprövad erfarenhet. Den vetenskapliga skolningen integreras genom hela utbildningen, och i fördjupningskursen i vetenskaplig metod under termin tre får studenterna fördjupade kunskaper i kvalitativa eller kvantitativa metoder inom klinisk vårdforskning i den utsträckning som krävs för att förbereda dem inför det självständiga arbetet. Bedömargruppen anser att det genom utbildningen finns en sammanhållen utveckling, där studenterna tillgodogör sig relevant kunskap genom både evidens och erfarenhet. Detta delas sedan med andra studenter som får möjlighet att förhålla sig kritiskt till kunskapen.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet säkerställer att studenterna uppfyller examensmålet om kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

I självvärderingen, kursplanerna och intervjun beskriver lärosätet att detta inriktningsspecifika examensmål berörs i de flesta av utbildningens kurser, men att kursen för verksamhetsförlagd utbildning har särskild betydelse. Utbildningen innehåller verksamhetsförlagd utbildning som motsvarar fem veckor. Lärosätet använder bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education som underlag för bedömningen av den verksamhetsförlagda utbildningen, och bedömargruppen anser att det finns en väl upparbetad organisation för handledning under och bedömning av verksamhetsförlagd utbildning.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen tränas studenterna i att bedöma, planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande vård med utgångspunkt från patientens perspektiv och med fokus på att uppnå en tillfredsställande livssituation för patienten. Lärosätet använder bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education på ett sätt som bland annat innebär att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen ska beskriva dagliga aktiviteter och eventuella reflektioner om dem. Bedömargruppen anser att det som framkommer i lärosätets självvärdering och under intervjun med lärosätet, när det gäller verksamhetsförlagd utbildning, harmoniserar väl med ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv och bidrar till uppfyllelse av examensmålet.

Lärosätet redogör i självvärderingen och under intervjun för hur studenterna under utbildningen utvecklar sina kunskaper om psykiska sjukdomar, lagstiftning, psykofarmakologi och etiska dilemman. Det sker till exempel i kursen Psykiatri, som har läraktiviteter och examinationer knutna till ett kursmål om att studenterna, inom ett psykiatriskt sammanhang, ska kunna tillämpa medicinska kunskaper.

Bedömargruppen noterar att exakt samma lärandemål inom kunskapsformen färdighet och förmåga ingår i kursplanerna för sju av utbildningens åtta kurser. Det lärandemål som avses handlar om att studenterna efter avslutad kurs ska kunna "skriva och bearbeta en text enligt vedertagen svensk skriftspråksnorm och med användande av korrekt, vetenskaplig källhänvisningsteknik där olika perspektiv på en kursspecifik fråga belyses". Lärandemålet är förvisso viktigt, men bedömargruppen rekommenderar att lärosätet ser över om det nuvarande upplägget är ändamålsenligt eller om lärandemålet bör formuleras om i kurserna så att lärosätet säkerställer en progression.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att studenterna uppfyller examensmålet att visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Av självvärderingen, kursplanerna och lärosätesintervjun framgår att studenterna får stöd i lärandeprocessen och i förhållande till den blivande yrkesrollen genom reflektion samt genom en frågande och problematiserande hållning. I samtliga kurser ska studenterna inta en reflekterande hållning i både skrift och tal. Flera av kursmålen i programmet relateras till det examensmålet och studenterna examineras både skriftligt och muntligt samt kopplas till sjuksköterskans ansvar i den vårdande relationen, vilket enligt bedömargruppen talar för att studenten får goda förutsättningar att nå examensmålet.

I flera kursplaner finns kursmål som är relaterade till examensmålet. Till exempel har kursen Specialistsjuksköterskans vårdande och folkhälsoarbete mål om att värdera specialistsjuksköterskans roll, ansvar och yrkesetik kopplat till att leda och utveckla evidensbaserad omvårdnad. En annan kurs i utbildningen har mål om att reflektera över sjuksköterskans ansvar, delaktighet och agerande i samband med etiska dilemman inom specialistområdet psykiatrisk vård. I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att reflektion i skrift är ett examinerande inslag under den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna skriver loggbok och reflekterar över den egna förmågan och sin fortsatta utveckling. En bärande och viktig del är den process som föregår och stödjer studenternas lärande under verksamhetsförlagd utbildning. Den processen inleds med att studenterna får reflektera över sin kunskap utifrån tidigare erfarenheter och vad de behöver lära mer om utifrån det, och därefter kan de önska, motivera och rangordna placeringar som de tror skulle kunna bidra till ökad kunskap inom ett visst område. I kursen Psykiatrisk omvårdnad ska studenterna läsa in sig på egen hand och med utgångspunkt från egna grundläggande kunskaper om t.ex. lagstiftning med relevans för psykiatrisk vård identifiera egna kunskapsluckor och formulera frågor. Bedömargruppen anser att läraktiviteter som fokuserar på egen reflektion är gynnsamma för studenternas möjlighet att nå examensmålet.

Av lärosätets självvärdering framkommer att det inom lärosätet finns en viss otydlighet när det gäller förståelsen av examensmålet. Inför höstterminen 2022 har lärosätet därför lagt till ytterligare ett kursmål i kursen för verksamhetsförlagd utbildning. Det nya kursmålet anger bland annat att studenterna ska kunna värdera sitt behov av ytterligare kunskap och visa ansvar för sin utveckling inom yrket. Bedömargruppen har i likhet med lärosätet noterat att det tidigare (innan det nya kursmålet) inte funnits något kursmål inom utbildningen som uttryckligen tagit upp det aktuella examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Även om det saknas, anser bedömargruppen att studenterna under utbildningen genom läraktiviteter utvecklar förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Ett exempel på det är att studenterna inför den verksamhetsförlagda utbildningen ska motivera var de vill genomföra den, utifrån sina identifierade kunskapsbehov.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen, genom flera moment, möjliggör uppfyllelsen av examensmålet. När det gäller att säkerställa examensmålets uppfyllelse anser bedömargruppen att det sker på ett tillfredsställande sätt i och med det lärandemål som lades till kursen för verksamhetsförlagd utbildning från höstterminen 2022.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskriver lärosätet att man betraktar lika villkor som en del i hållbar utveckling, där demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa genomsyrar verksamheten. Studenterna ska få kunskap om och möjlighet till att diskutera och problematisera jämställdhets- och genusfrågor inom ramen för sin utbildning. Lärosätet lyfter också fram att vården är en kvinnodominerad sektor, där specialistinriktningen mot psykiatrisk vård inte är ett undantag. I självvärderingen framgår att lärosätet arbetar aktivt med att öka andelen män i utbildningen genom till exempel rekryteringskampanjer, anslag och kommunikation till presumtiva studenter.

I lärartabellen framgår att könsfördelningen är förhållandevis jämn och självvärderingen beskriver ett medvetet arbete med att möta studenter likvärdigt utifrån kunskap och inte utifrån könsnormer. Undervisningsmaterial väljs medvetet, så att det ska ingå fallbeskrivningar med män och kvinnor, olika åldrar, exempel från andra kulturer, mäns och kvinnors utsatthet, våld samt sociokulturella frågor. I självvärderingen och kursplanerna framgår att flera av kurserna i programmet har kursmål där jämställdhetsaspekter ingår som en del i begreppet hållbar utveckling. Lärosätet belyser själva att ett utvecklingsområde i att klargöra hur utbildningens innehåll, utformning och genomförande ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv och att ett steg i den riktningen är att se till att kurs- och programutvärderingar tydligare berör jämställdhetsfrågor.

Bedömargruppen anser att jämställdshetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen. Samtidigt ser bedömargruppen risker med ett upplägg där jämställdhetsperspektivet inte uttryckligt skrivs fram i kursinnehåll och lärandemål, utan i stället ingår i ett större begrepp som hållbar utveckling. Därför rekommenderar bedömargruppen lärosätet att se över hur jämställdhetsperspektivet ingår i utbildningens innehåll och att vid behov använda utbildningens styr- och stöddokument för att förtydliga det.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att lärosätet har ett kvalitetssystem där uppföljning sker på flera nivåer och att utbildningen utvärderas enligt detta både på program- och kursnivå. Utvärderingarna sammanställs, redovisas, publiceras och återkopplas enligt lärosätets rutiner. Återkopplingen till studenterna görs både skriftligt och muntligt. Vid förändringar i till exempel kursernas innehåll eller genomförande återkopplas orsaken till förändringarna till studenterna i den kurs som berörs av förändringen.

I självvärderingen och under intervjun lyfter lärosätet fram svårigheter med att få studenter vid specialistsjuksköterskeutbildningarna att genomföra skriftliga och ibland också muntliga utvärderingar. Lärosätet beskriver att de uppmanar, bjuder in, och försöker motivera studenterna att engagera sig, men upplever att det är svårt att få gensvar från dem. En annan utmaning som lärosätet redogör för är examinatorns möjligheter att bedriva kvalitetsarbete i kurserna. Den tid som tilldelas examinatorn ingår i den så kallade kursbudgeten och är i vissa fall otillräcklig för att med önskad ambitionsnivå fullgöra examinatorsuppdraget. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att se över examinatorsuppdragets förutsättningar, för att säkerställa att examinatorn kan fördjupa sig i kursinnehållet, litteraturen m.m och på så sätt bidra till utbildningens kvalitetsutveckling.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att lärosätet under pandemin identifierat en utmaning med distansformatet som gäller avsaknaden av fysiska möten med studenterna. Lärosätet upplever att det hämmar dialogen med studenterna och påverkar möjligheterna till reflektion. För att möta den utmaningen har lärosätet för avsikt att i utbildningen lägga till workshoppar med tonvikt på reflektion. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har för avsikt att på så sätt ytterligare stötta studenternas kunskapsinhämtning.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet systematiskt följer upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Bedömargruppen anser även att resultaten av uppföljningarna följs upp och återkopplas.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet beskriver i självvärderingen och under intervjun att studenter som inte håller den planerade studietakten identifieras via direkta kontakter med kurs- och programansvariga, i samband med inrapportering av studieresultat, i det direkta mötet med studenterna samt indirekt genom kursutvärderingar. Beroende på situationen genomför lärosätet lämpliga åtgärder för att stötta studenter, som tentamensgenomgång eller hänvisning till stödfunktioner som skrivverkstad eller dialog med studievägledning om individuell studiegång. Om lärosätet bedömer att det finns brister i kursupplägg genomförs åtgärder för att undvika upprepningar vid nästa kurstillfälle. För studenter som riskerar att underkännas på den verksamhetsförlagda utbildningen upprättas handlingsplaner i dialog mellan studenter, lärare och handledare.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet för samtliga valda examensmål har tydliggjort kopplingar mellan moment i kurserna, kursmålen och examensmålen. För de valda examensmålen finns olika kursmål som bidrar till måluppfyllelsen. Examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse behandlas till exempel genom uppgifter, där studenterna ska redogöra för vårdvetenskapliga begrepp och teorier relaterat till specialistområdet psykiatrisk vård, men också genom att planera och genomföra vårdande samtal med fokus utifrån patientens berättelse och biografi. Studenterna ska också ge förslag på konkreta vårdhandlingar och uppgiften ska lösas med stöd i kurslitteraturen och relevanta vetenskapliga artiklar. För examensmålet som avser färdighet och förmåga har verksamhetsförlagd utbildning en särskilt viktig roll. Studenterna tränas i att bedöma, planera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande vård med utgångspunkt från patientens perspektiv och med fokus på att uppnå en tillfredsställande livssituation för patienten.

Bedömargruppen anser att det ligger helt i linje med examensmålet och det vårdvetenskapliga livsvärldsperspektivet. Lärosätet använder bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education som ett hjälpmedel för både studenter och studenthandledare för att säkerställa måluppfyllelse. Flera kursmål i programmet relateras till examensmålet som handlar om värderingsförmåga och förhållningssätt. De examineras både skriftligt och muntligt och kopplas till specialistsjuksköterskans ansvar i den vårdande relationen, vilket bedömargruppen anser talar för att studenterna får goda förutsättningar att nå examensmålet.

Lärosätet betraktar lika villkor som en del i hållbar utveckling där demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa genomsyrar verksamheten. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen ser samtidigt risker med ett upplägg där jämställdhet inte kommer till direkta uttryck, och rekommenderar därför lärosätet att se över hur jämställdhetsperspektivet ingår i utbildningens innehåll och att vid behov använda utbildningens styr- och stöddokument för att förtydliga det.

Lärosätet redovisar ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå, och systemet ger stöd för att på kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden. I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskriver lärosätet att examinatorn inte alltid har tillräckliga förutsättningar för att bedriva kvalitetsarbete i kurserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att säkerställa att examinatorerna kan fördjupa sig i och arbeta med kurserna och bidra till kvalitetssäkringen av utbildningen.