Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Självvärderingen beskriver sju kursmål fördelade över tre kurser som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen anser att målen har en direkt koppling till det nationella målet. Utifrån kursmålen beskrivs läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier utifrån en logisk följd. Bedömargruppen anser att det finns en röd tråd genom samtliga moment. Ett exempel är från kursen Psykisk hälsa och hälsans villkor i samhället, där lärandemålen efterfrågar att studenterna med grund i specialområdet ska kunna definiera teorier och bestämningsfaktorer inom hälsa utifrån perspektiv som genus, mångfald och samhälle samt att studenterna ska kunna förstå och redogöra för sin professionsroll i samhället. I självvärderingen framkommer tydligt hur lärandemålen bearbetas i två betygsgrundande studieuppgifter och en examinationsuppgift. Examinationsuppgiften består av en skriftlig rapport med barnperspektiv och genomförda fältstudier samt ett examinationsseminarium, utifrån ett vetenskapligt upplägg. För godkänt betyg krävs att studenterna i examinationsuppgiften tar utgångspunkt i genomförda fältstudier och tydligt beskriver hälsans bestämningsfaktorer ur ett genus-, mångfalds- och samhällsperspektiv inom specialistområdet.

Vid examinationen av målen finns olika examinationsformer representerade, vilket bedömargruppen anser är positivt. Bedömargruppen anser dock att bedömningskriterierna som redovisas i självvärderingen är för vida, och rekommenderar att lärosätet konkretiserar bedömningskriterierna för att ge studenterna ett tydligare praktiskt stöd i examinationerna.

Självvärderingen beskriver inte någon progression utifrån kursmålen. Samtidigt är bedömargruppen väl medveten om att progression inte alltid är möjlig att beskriva för kortare utbildningar. Bedömargruppen kan se att ämnet psykiatrisk vård får en progression utifrån mer komplexa studieuppgifter och vi rekommenderar att lärosätet tydliggör i kursmålen hur progression i psykiatrisk vård fördjupas i utbildningen. Bedömargruppen ser tydligt hur de beskrivna kursmålen innebär en progression utifrån grundutbildningen till specialistutbildningen i psykiatrisk vård.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör för studenterna att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen rekommenderar dock att lärosätet utvecklar tydligare bedömningskriterier, för att ge studenterna ett tydligare praktiskt stöd vid examinationer.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömargruppen ser utifrån självvärderingen och intervjun att programmet möjliggör för studenterna att nå kunskap och färdighet för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering. I självvärderingen beskrivs sex kursmål fördelade över tre kurser som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen kan se att kursmålen har direkt koppling till det nationella målet. De flesta av kursmålen beaktas i samband med verksamhetsförlagd utbildning. Utifrån kursmålen beskrivs läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier. Båda kurserna med verksamhetsförlagd utbildning avslutas med en individuell klinisk examination (Medicinsk vetenskap i psykiatrisk vård,15 högskolepoäng och Socialpsykiatri och psykosociala insatser, 7,5 högskolepoäng). Examinationen har döpts till Triple Jump och sker i tre steg. De olika stegen blandar kliniska patientfall med teoretisk kunskap, både skriftliga uppgifter och seminarier. Ett exempel på hur Triple Jump används är utifrån lärandemålet om att studenterna ska granska och analysera vetenskapliga arbeten inom området. I tre steg examineras målet utifrån vetenskapliga arbeten inom specialistområdet.

Bedömargruppen vill särskilt framhålla examinationsuppgiften Triple Jump som en föredömlig form av examination och läromoment. Genom att examinationsuppgiften återkommer två gånger men den andra gången med större komplexitet, finns här också möjlighet till progression i perioderna när den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet uppfyller det nationella målet, genom de kursmål och lärandeaktiviteter som beskrivs i självvärderingen, och ger studenterna förutsättningar till att utveckla relevant färdighet och förmåga.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självvärderingen beskriver tre kursmål fördelade över tre kurser som relaterar till det nationella målet. Bedömargruppen anser att målen har en direkt koppling till det nationella målet. Utifrån kursmålen beskrivs läraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier i en logisk följd. Bedömargruppen ser en konstruktiv länkning genom samtliga moment. Det framstår dock som otydligare hur bedömningskriterierna fungerar som en hjälp för studenterna. Ett positivt exempel på konstruktiv länkning utifrån bedömningsgrunden är kursen Socialpsykiatri och psykosociala insatser som omfattar lärandemålet: "att förhålla sig aktiv till sitt eget lärande och fortlöpande utveckla sin kompetens inom psykiatrisk omvårdnad". Här ingår bland annat en studieuppgift utifrån ett litteraturseminarium om evidensbaserade metoder som används inom socialpsykiatrisk vård. Uppgiften innebär också att studenterna ska ge minst ett svar med återkoppling på vart och ett av de övriga studiekamraternas seminarieinlägg med referenser till kurslitteratur samt vara aktiv till sitt eget lärande och fortlöpande utveckla sin kompetens inom psykiatrisk omvårdnad. I självvärderingen finns även tillhörande bedömningskriterier, men de framstår som vida. Bedömargruppen föreslår därför att lärosätet förtydligar dem, så att de fungerar som stöd för studenterna i examinationerna.

Självvärderingen beskriver inte någon progression utifrån kursmålen. Samtidigt är bedömargruppen väl medveten om att progression inte alltid är möjlig att beskriva för kortare utbildningar. Bedömargruppen ser trots allt hur de beskrivna kursmålen innebär en tydlig progression från grundutbildningen till specialistutbildningen i psykiatrisk vård.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör för studenterna att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Helhetsbedömningen är alltså att lärosätet säkerställer måluppfyllelsen på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen önskar dock göra ett medskick till lärosätet om att bedömningskriterierna borde kunna klargöras och beskrivas tydligare, för att ge bättre stöd åt studenterna.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår ett antal kursmål där jämställdhet tas upp. I kursen Psykisk hälsa och hälsans villkor i samhället finns ett lärandemål som innebär att genus-, mångfalds- och samhällsperspektiv ska definieras och beaktas utifrån specialistområdet. För godkänt betyg krävs att studenterna i examinationsuppgiften tar utgångspunkt i genomförda fältstudier och beskriver hälsans bestämningsfaktorer ur ett genus-, mångfalds- och samhällsperspektiv inom specialistområdet. I kursen Ledarskap och vårdutveckling finns under värderingsförmåga och förhållningssätt ett lärandemål om reflektion över betydelsen av makt, genus och mångfald för ledarskap och vårdutveckling. För godkänt betyg ska studenterna beskriva och analysera vilken betydelse som makt, genus och mångfald har för ledarskap och vårdutveckling i en individuell skriftlig inlämningsuppgift.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte nämner jämställdhet explicit i de beskrivna kursmålen, men ger exempel på hur aspekter av jämställdhet bearbetas i examinationer och lärandestöd utifrån målen. Bedömargruppen drar slutsatsen att jämställdhet ingår i begreppen genus, makt och mångfald. Bedömargruppen ser förvisso en risk med att jämställdhetsperspektivet inte blir lika tydligt beskrivet i utbildningen när det ingår i andra begrepp. Samtidigt finns det stora vinster att förstå jämställdhet i vidare perspektiv genom att inkludera samtliga diskrimineringsgrunder. Bedömargruppen ser positivt på att programmet har inkluderat mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som ett kursmål, vilket är högst relevant utifrån programmets specialistinriktning.

Av självvärderingen framkommer att det finns en högre representation av kvinnliga sjuksköterskor och att det även avspeglas i specialistsjuksköterskeutbildningen genom att de kvinnliga studenterna kontinuerligt är fler än de manliga. I självvärderingen beskrivs att val av litteratur ständigt diskuteras utifrån jämställdhetsperspektivet och även om det inte finns en analys av programmets litteraturlista så konstaterar bedömargruppen att representation av kvinnor och män i utbildningen och i litteraturlistan är reflekteras kring och medvetandegörs i utbildningen.

Utgående från ett jämställdhetsperspektiv har lärosätets sjuksköterskeprogram genomfört en avhoppsanalys. I självvärderingen konstateras att avhoppsanalysen inte direkt kan relateras till specialistutbildningen i psykiatrisk vård, men lärosätet uppger att man kommer att arbeta vidare med de här frågorna utifrån analysen. Bedömargruppen ser positivt på avhoppsanalysen och föreslår lärosätet att fortsätta det arbetet specifikt relaterat till specialistutbildningen i psykiatrisk vård.

Även om begreppet jämställdhet inte explicit nämns i kursmålen, finns den aspekten representerad i utbildningen. Därför anser bedömargruppen att jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet beskriver i självvärderingen och vid intervjun på ett fullgott sätt hur innehåll, utformning, genomförande och resultat systematiskt följs upp. Självvärderingen beskriver hur lärosätets kvalitetssystem bygger på årliga uppföljningsrapporter som tas fram utifrån olika råd med representanter för studenter, lärare och programansvariga. Uppföljningen visar på utvecklingsmöjligheter, vilka insatser som ska genomföras och vad som ska förändras under det närmaste året. Processen för kvalitetsarbetet är väl beskriven, och bedömargruppen ser en systematisk kvalitetsprocess där studenter och alumner har möjlighet att påverka utbildningarna. Vid intervjun framkom att kvalitetsrapporterna tas upp i programrådet, där studeranderepresentanter finns med. Rapporterna läggs även ut på den digitala lärplattformen, där studenterna kan ta del av utvärderingar och eventuella förändringar. Som konkret exempel på förändringar nämndes att studenterna återkommande påtalat att studiehandledningarna är otydliga, och därför pågår för närvarande ett arbete med att förtydliga dem. Andra exempel som nämndes under intervjun var att studenterna önskat mer fokus på diagnoskriterier och diagnosmanualer, vilket lärosätet planerat för i kommande kurser.

En annan aspekt av programmets kvalitetsutveckling är att lärosätet vart tredje år genomför en granskning av examensarbeten. Examensarbetena granskas utifrån lärandemål, vetenskapliga riktlinjer och studiehandledningen. Lärosätet ger exempel på förändringar som gjorts utifrån tidigare granskningar, och bedömargruppen kan tydligt se relevanta förändringarna som ökat kvaliteten i utbildningen. Den här granskningsprocessen vill bedömargruppen särskilt lyfta fram som ett föredöme och en styrka för lärosätet.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I den årliga uppföljningsrapporten ingår även en analys av studenternas genomströmning i programmet. Statistik över genomströmningen under de fyra sista åren presenteras i självvärderingen, där lärosätet analyserar statistiken och anser att den visar på att studenterna har möjlighet att genomföra sin utbildning inom planerad studietid.

Det finns på programmet en systematisk kvalitetsutveckling och lärosätet ger flera goda exempel på hur det formaliseras i utbildningen. Bedömargruppen anser därför att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultaten av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling vid behov, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

I de tre bedömningsgrunderna som gäller måluppfyllelse av examensmål anser bedömningsgruppen att lärosätet säkerställer att studenterna får möjlighet att nå målen. Det finns en konstruktiv länkning mellan det nationella målet, kursmålen, examinationerna och bedömningskriterierna. Flera av de bedömningskriterier som redovisas är dock allmänt hållna och bedömargruppen ställer sig frågan om hur studenterna får praktisk hjälp i examinationerna av kriterierna. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet ser över sina bedömningskriterier för att ge studenterna ett tydligare praktiskt stöd vid examinationer. Bedömargruppen vill dessutom särskilt framhålla examinationsuppgiften Triple Jump som en föredömlig form av examination och läromoment som tillämpas vid lärosätet.

Utifrån bedömningsgrunden för jämställdhet finns ett antal kursmål där jämställdhet tas upp. Jämställdhet nämns inte explicit i kursmålen, men bedömargruppen anser att lärosätet redogjort övertygande för hur aspekter av jämställdhet bearbetas i examinationer och lärandestöd utifrån kursmålen. Bedömargruppen anser därmed att jämställdhetsperspektivet är närvarande och reflekteras i utbildningens innehåll.

Genom årliga uppföljningsrapporter analyseras studenternas genomströmning i programmet på ett fullgott sätt och utbildningens innehåll, utformning, och genomförande följs systematiskt upp. Lärosätet kan ge exempel på kvalitetsförändringar som genomförts i programmet utifrån kvalitetsrapporten. Processen för kvalitetsarbetet är därmed väl beskriven, och bedömargruppen ser en systematisk kvalitetsprocess som återkopplas till studenter, lärare och kursledning. Slutligen vill bedömargruppen särskilt lyfta fram lärosätets återkommande granskningar av examenarbeten som föredömligt kvalitetsdrivande och en styrka hos verksamheten.