Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

I självvärderingen och lärartabellen står att 13 lärare i olika omfattning undervisar i programmet. Av dem är sex lärare specialistsjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård, där en har en tidsbegränsad anställning om 10 procent, två är adjungerade kliniska adjunkter som enbart är verksamma inom verksamhetsförlagd utbildning motsvarande 20 procent vardera och övriga tre är tillsvidareanställda. Sammantaget är åtta lärare disputerade. Tre av de tillsvidareanställda lärarna är sjuksköterskor med specialistinriktning i psykiatrisk vård som disputerat inom farmakologi/beroende, vårdvetenskap och omvårdnad. Ytterligare fem har disputerat inom folkhälsa (antropolog, adjunkt), psykiatri (psykolog, biträdande lektor), folkhälsovetenskap (folkhälsovetare, docent och senior forskare), omvårdnad (adjunkt och sjuksköterska med specialistinriktning mot kirurgisk vård) samt omvårdnad (docent och sjuksköterska med specialistinriktning mot ambulanssjukvård). Av de övriga tillsvidareanställda som undervisar i programmet är samtliga sjuksköterskor och anställda som adjunkter. Ytterligare en tidsbegränsat anställd som undervisar motsvarande 5 procent i programmet är överläkare i psykiatri.

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett gott samarbete med andra verksamheter, och timanställda föreläsare bidrar i utbildningen när de själva saknar tillräcklig kompetens. Exempel på verksamheter som bidrar med föreläsare är till exempel Centrum för psykiatriforskning, som är ett samarbete mellan lärosätet och Region Stockholm. Bedömargruppen konstaterar att den tillgängliga lärarresursen i programmet som innehar både vetenskaplig och professionsinriktad kompetens är begränsad till tre personer. Bedömargruppen ser en risk i att den kompetens som specialistsjuksköterskan med inriktning mot psykiatrisk vård behöver, det vill säga den professionsinriktade kompetensen, tenderar att suddas ut när en stor del av undervisningen och handledningen i programmet genomförs av andra professioner än specialistsjuksköterskor med psykiatrisk inriktning.

Ytterligare tre lärare har professionskompetens och undervisar i verksamhetsförlagd utbildning i begränsad omfattning (20 procent + 20 procent + 10 procent). Övriga sju lärare som medverkar i programmet är vetenskapligt meriterade och bidrar med interprofessionell kunskap. I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs att programmet antar 30 till 35 studenter varje år och att programmet ges på distans i halvfart och att vissa kurser samläses med andra specialistutbildningsprogram. I programmet ingår verksamhetsförlagd utbildning om tre veckor och 32 timmar per vecka. Bedömargruppen menar att antalet lärare är adekvat och står i proportion till utbildningens volym.

I självvärderingen och under lärosätesintervju framgår att majoriteten av lärarna har grundläggande högskolepedagogisk kompetens som motsvarar 15 högskolepoäng, och när en lärare saknar tillräcklig pedagogisk kompetens så upprättas en kompetensutvecklingsplan. Relevant ämneskompetens uppdateras kontinuerligt genom egen och andras forskning. Lärosätet beskriver att ingen lärare inom inriktningen psykiatrisk vård har kombinationstjänst mellan klinik och lärosäte, men arbete pågår för att få till stånd fler kombinationstjänster och då inom alla specialiteter. Bedömargruppen ser positivt på det och uppmuntrar lärosätet att fortsätta arbetet med att skapa kombinationstjänster.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att en adjunkt (inte specialist i psykiatri men med undervisning i programmet) går i pension våren 2023 och att det inom 5 år försvinner ytterligare lärare genom pensionsavgångar. Lärosätet identifierar utmaningar med att rekrytera disputerade lärare/lärare vid kompetensväxling med anledning av den konkurrenssituation som finns nationellt, men även att rekryteringen kan försvåras av lärosätets höga krav för lektorstjänster. Lärosätet har sedan 2022 en ny anställningsordning där man inrättat en tjänst som assisterande lektor. Det som skiljer assisterande lektor från lektor är att det krävs mindre vetenskaplig meritering för assisterande lektor.

En annan utmaning som identifieras i självvärderingen är att behålla disputerad personal, och därför har lärosätet arbetat fram en policy för forskningsanknuten utbildning/utbildningsanknuten forskning och inom ramen för den fördelas forskningsanknytningsmedel. Ett annat sätt för att underlätta rekrytering på längre sikt är via forskarskolan i hälsovetenskap när personer efter disputation kan anställas som lärare. Forskarskolan möjliggör också för lärare vid institutionen och aktiva i programmet att meritera sig genom handledning av doktorander. Bedömargruppen delar lärosätets oro för kompetensväxling både när det gäller vetenskaplig och professionsinriktad kompetens. Eftersom lärosätet för närvarande har tre tillsvidareanställda disputerade lärare med specialistinriktning mot psykiatrisk vård, anser bedömargruppen att lärarunderlaget är tillräckligt på kort och lång sikt utifrån antalet studenter. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet genomfört för att underlätta kompetensväxling och att det finns doktorander som är aktiva inom inriktningen.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att den pedagogiska, professionsinriktade och vetenskapliga kompetensen i lärarlaget är tillräcklig i förhållande till utbildningens volym på kort och något längre sikt, men att kompetensväxlingen framöver innebär en utmaning.

Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att fortsätta arbetet med att skapa kombinationstjänster. Bedömargruppen ser en risk i att den professionsinriktade kompetensen försvagas när en stor del av undervisningen och handledningen i programmet genomförs av andra professioner än specialistsjuksköterskor med psykiatrisk inriktning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att lägga lika stor vikt vid den professionsinriktade kompetensen som den vetenskapliga kompetensen när det gäller undervisning och handledning i programmet.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Specialistsjuksköterskeprogrammet ges vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som självvärderingen beskriver som stor med ett omfattande utbildningsuppdrag. Institutionen är programansvarig och har ansvaret för att säkerställa att utbildningen bedrivs med hög kvalitet. Konkret innebär det bland annat att specifika kurser i programmet kan förläggas till en annan institution med bäst kompetens att bedriva den. Lärosätet skriver att de har tillsatt institutionsövergripande grupper som arbetar med specifika frågor, till exempel etik, verksamhetsförlagd utbildning, pedagogik och internationella utbyten. I självvärderingen och under intervjun redogör lärosätet för ett upparbetat arbetssätt med verksamhetsförlagd utbildning, i relation till handledning och bedömning (bedömningsunderlaget BeVut) och samarbete med adjungerade kliniska adjunkter i verksamheten. När det gäller handledning i verksamhetsförlagd utbildning handleds studenterna av specialistutbildade sjuksköterskor, och handledarna ska ha handledarutbildning. Samtliga program har en övergripande pedagogisk profil som utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande. Den pedagogiska profilen är synlig i lärandemål, lärandeaktiviteter, arbetsformer och examination, enligt bedömargruppen. Bedömargruppen konstaterar att programmets upplägg och genomförande gör att studenterna får möjlighet till en utbildning av hög kvalitet.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs ett nära samband mellan forskning och utbildning. Programmet startar med en kurs i vetenskaplig teori och metod i omvårdnad som samläses med övriga specialistutbildningar där studenterna får en god grund i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. I samtliga kurser ingår uppgifter och examinationer där studenterna ska använda och relatera till aktuell forskning. Studenterna skriver sitt examensarbete i par och det vanligaste är att de skriver litteraturstudier, ett fåtal studenter genomför empiriska studier. Studenterna handleds av disputerade lärare men det är inte ett krav att handledaren också ska ha professionskompetens.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framgår att samtliga disputerade lärare har forskningstid i tjänsten som motsvarar 10–20 procent. Kursansvariga, examinatorer och medverkande lärare i programmet är forskningsaktiva i varierande omfattning. Lärare som inte är forskningsaktiva kan ta del av forskarforum på respektive institution samt medverka i forsknings- och projektgrupper. Det finns också lärare inom institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle som bedriver pedagogisk forskning och utvecklingsarbete, och medarbetare inom omvårdnad tilldelades medel under 2021 för sådan forskning.

Bedömargruppen anser att den vetenskapliga miljön bidrar till att tydliggöra sambanden mellan forskning och utbildning. Däremot anser bedömargruppen att det är tveksamt att det inte är ett krav att studenterna, när de skriver sitt examensarbete, också handleds av lärare med professionskompetens. Examensarbetet ger en generell magisterexamen men också en yrkesexamen med inriktning psykiatrisk omvårdnad, och bedömargruppen anser att det nuvarande upplägget för handledning är sårbart när det gäller delen som rör yrkesexamen.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att lärosätets strategi för 2030 är att göra interprofessionellt lärande till ett av lärosätets kännetecken. Bedömargruppen anser att det ligger helt i linje med lärosätets utbildningsmål att studenterna ska visa förmåga att leda och utveckla omvårdnaden inom specialistområdet samt aktivt medverka i interprofessionellt samarbete. Den interprofessionella sammansättningen i lärarlaget talar för att studenterna får förutsättningar att nå mål om interprofessionellt samarbete. Bedömargruppen menar dock att det kan finnas en risk att den professionsinriktade kompetensen, specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatrisk vård, suddas ut om inte lärosätet säkerställer detta genom exempelvis professionsinriktad undervisning och handledning utöver den som ges i den verksamhetsförlagda utbildningen.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs att lärosätet har lärargrupper som övergripande arbetar för att säkerställa hög kvalitet inom programmen. Lärosätets reflektion är att lärargruppernas arbete skulle kunna synliggöras i specialistsjuksköterskeprogrammen bättre, för att möjliggöra för studenter och lärare att ta del av deras expertkunskap. Lärosätet har också identifierat att den pedagogiska profilen innebär att studenter som är mindre självständiga och kanske också svaga får mycket av lärartiden, medan starkare och mer självständiga studenter kan få för lite lärartid. Lärosätet överväger därför att se över hur lärarresurserna används på ett mer studenträttvist sätt. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets arbete med att säkerställa hög kvalitet i programmen och på översynen av hur lärarresurser kan användas på ett rättvist sätt.

Sammantaget anser bedömargruppen att det finns goda förutsättningar för ett nära samband mellan forskning och utbildning. Forskningsaktiva lärare undervisar i programmet och har forskningstid i sin tjänst. Bedömargruppen vill lyfta fram att lärare som inte är forskningsaktiva kan ta del av forskarforum på respektive institution samt medverka i forsknings- och projektgrupper, som ett gott exempel.

Lärosätets strategi inför 2030 fokuserar på interprofessionellt samarbete, och den interprofessionella sammansättningen i lärarlaget svarar väl mot den strategin. Bedömargruppen menar dock att det kan finnas en risk att den professionsinriktade kompetensen försvagas om inte lärosätet säkerställer den genom exempelvis professionsinriktad undervisning och handledning utöver den som ges i den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet utvecklar professionsinriktad undervisning och handledning även inom kurser som inte innefattar verksamhetsförlagd utbildning så att studenterna vid examen har den omvårdnadskompetens som specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård behöver.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att den tillgängliga lärarresursen i programmet som har både vetenskaplig och professionsinriktad kompetens är begränsad till tre personer. Ytterligare tre lärare har professionskompetens och undervisar i verksamhetsförlagd utbildning i begränsad omfattning. Övriga sju lärare som medverkar i programmet är vetenskapligt meriterade och bidrar med interprofessionell kunskap. Bedömargruppen ser positivt på de åtgärder som lärosätet genomfört för att underlätta kompetensväxling, och att det är positivt med doktorander som är aktiva inom inriktningen. Sammantaget konstaterar bedömargruppen att den pedagogiska, professionsinriktade och vetenskapliga kompetensen i lärarlaget är tillräcklig på kort och lång sikt, men att kompetensväxlingen längre fram är en utmaning både när det gäller vetenskaplig och professionsinriktad kompetens.

Bedömargruppen konstaterar att programmets upplägg och genomförande ger förutsättningar för att studenterna får en utbildning av hög kvalitet och att den vetenskapliga miljön bidrar till att tydliggöra sambanden mellan forskning och utbildning. Examensarbetet ger en generell magisterexamen och en yrkesexamen med inriktning psykiatrisk vård. Därför menar bedömargruppen att det är bekymmersamt att lärosätet inte kräver att studenterna också handleds av lärare med professionskompetens när de skriver sitt examensarbete. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet, genom att tillsätta (eller komplettera med) handledare med professionskompetens, också säkerställer yrkesexamen med aktuell inriktning. Lärosätet bör säkerställa kompetensväxling på lång sikt både när det gäller vetenskaplig och professionsinriktad kompetens. Lärosätet bör även säkerställa professionskompetensen hos lärarna som handleder studenternas självständiga arbeten.