Specialistsjuksköterskeexamen - Psykiatrisk vård Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse
Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnått kunskapar om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskapar om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund, insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
I självvärderingen redovisar lärosätet hur den vetenskapliga förankringen i området är integrerad i samtliga teoretiska kurser snarare än att den behandlas i en enskild kurs. I relation till det nationella målet ger självvärderingen många goda exempel på kopplingen till lärosätets lärandemål och tillhörande examination, och enligt bedömargruppen är de relevanta för det utvärderade nationella målet. Det finns många exempel på hur lärandemålen är konstruktivt länkade till examensmålen. Ett exempel är kursen Omvårdnad inom psykiatrisk vård, där studenterna ska visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuell forskning och fler aspekter av forskningsprocessen. För att få insikt i aktuellt forsknings– och utvecklingsarbete beskriver självvärderingen att utbildningen innehåller fler delar där studenterna studerar det. Bedömargruppen ser goda exempel i kursen Ledarskap, organisation och utveckling i psykiatrisk vård, där studenterna ska identifiera behov av och redogöra för metoder för systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete samt ett kontinuerligt förbättringsarbete. För att få kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen, lyfter lärosätet särskilt fram kursen Omvårdnadsinterventioner inom psykiatrisk vård. Kursen har ett lärandemål, där studenterna ska tillämpa kunskapsbaserad omvårdnad utifrån en klinisk frågeställning av relevans för omvårdnad i psykiatrisk vård.
Bedömargruppen anser att det i utbildningen finns ett genomgående forskningsförankrat lärande genom lärarnas deltagande i olika projekt. Det är även gruppens bedömning att det forskningsförankrande perspektivet på ett ändamålsenligt vis förmedlas i förhållande till studenternas kommande yrkesroll. Det finns även moment relaterade till kvalitetsutveckling och hur studenterna ska lära sig kliniska riktlinjer och att använda dem. De producerar också studieuppgifter och skriver en slutrapport kopplat till verksamhetsförlagd utbildning och aktuell litteratur samt forskning, vilket bedömargruppen ser positivt på.
Bedömargruppen anser att måluppfyllelsen av kunskap och förståelse har starkt fokus på teori och forskning, vilket illustreras i utformningen av examinationer om sakkunskap och redogörelser för hur kunskapen hämtats in. Det är enligt bedömargruppen en framgångsfaktor.
Självvärderingen redovisar varierande läraktiviteter, där studenterna exempelvis arbetar med kvalitativ innehållsanalys (läraktiviteter transkribering och gruppbearbetning). På samma sätt är examinationerna olikartat utformade (till exempel via redovisning i seminarieform). De två aspekterna anser bedömargruppen gynnar lärandet. Generellt avslutas de asynkrona aktiviteterna i en modul med ett seminarium där studenterna och lärarna träffas i realtid via videokonferensverktyg.
Vid intervjun framgick att studenterna regelmässigt får skriftlig återkoppling på sitt lärande och sina lärprocesser samt skriftlig och i vissa fall muntlig feedback på examinationer. Det menar bedömargruppen är positivt, eftersom en kombination av summativ och formativ feedback främjar studenternas lärande.
Vid intervjun framkom att det nationella målets formulering om sambandets betydelse för yrkesutövningen kan vara utmanande att examinera. Men lärosätet praktiserar ett reflekterande förhållningssätt i samband med seminarier genom hela utbildningen, där studenterna i ett tillåtande klimat tränas i att tänka över erfarenheter av goda och mindre goda patientmöten, vända och vrida på teoretiska och praktiska resonemang också speglat mot den professionella specialistsjuksköterskans yrkeskompetens och mot studenternas egna yrkesmässiga erfarenheter. Det ger studenterna verktygen som bidrar till att förstå sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, anser bedömargruppen.
Bedömargruppen anser att studenterna genom utbildningen får förutsättningar att värdera och omsätta vetenskaplig kunskap i sin yrkesutövning. Studenterna examineras med utgångspunkt i litteratur som belyser områdets vetenskapliga grund, vilket kräver att studenterna ska ha läst och bearbetat angiven litteratur och visat att de tillgodogjort sig den tillräckligt väl.
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga
Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, har studenten uppnått sådana kunskapar och färdigheter som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.
Lärosätet visar i självvärderingen att examensmålet berörs och hanteras i de flesta kurser i utbildningen, både i samband med de teoretiska omvårdnadskurserna och i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen.
Enligt självvärderingen har de verksamhetsförlagda momenten fokus på att studenterna ska kunna omsätta teoretisk kunskap, tillämpa ett kritiskt tänkande och identifiera behovet av ny kunskap i ett praktiskt sammanhang, vilket motiveras med att de kurserna ligger sist i utbildningen. Studenterna ska utifrån inlärd kunskap motivera olika omvårdnadsåtgärder och identifiera behov, vilket bedömargruppen anser är positivt.
En mycket lång rad goda exempel redovisas i självvärderingen som är relaterade till och säkerställer att examensmålet nås. I kursen Psykiatri är ett lärandemål att studenterna bland annat ska vara delaktig i planering, genomförande och utvärdering av behandling vid psykiska störningar och sjukdomar, vilket bedömargruppen menar på ett bra sätt länkar till examensmålet. Bedömargruppen ser också att det i kursen Omvårdnad i psykiatrisk vård I, VFU finns fler lärandemål som ligger helt i linje med examensmålet. Studenterna ska här bland annat initiera och stödja hälsofrämjande processer vid psykisk ohälsa och med självständighet samt under handledning observera, bedöma, åtgärda och utvärdera vårdbehov vid psykisk ohälsa. De ska under handledning ansvara för omvårdnaden av patienter inom psykiatrisjuksköterskans ansvarsområde samt tillämpa evidensbaserad omvårdnad.
På liknande sätt finns i kursen Omvårdnad i psykiatrisk vård II, VFU också en rad lärandemål som är relaterade till examensmålet, där studenterna bland annat får tillämpa kärnfärdigheter som att självständigt ansvara för omvårdnaden av patienter inom psykiatrisjuksköterskans ansvarsområde samt leda omvårdnadsarbetet inom psykiatrisk vård och tillämpa evidensbaserad omvårdnad. Det menar bedömargruppen är mycket relevant, eftersom det i hög grad förbereder och rustar studenterna inför den kommande yrkesutövningen. I Omvårdnadsinterventioner inom psykiatrisk vård arbetar studenterna med att analysera och reflektera över behov hos personer med psykisk ohälsa i förhållande till samhällets resurser, vilket bedömargruppen anser är mycket relevant med tanke på hälso- och sjukvårdens begränsade resurser.
Bedömargruppen konstaterar utifrån självvärderingen att olika former för bemötanden, förhållningssätt och samtalsmetodik lärs ut, är goda och relevanta. Utbildningen har fokus på kognitiv beteendeterapi (KBT). Lärarna använder fallbeskrivningar i undervisningen för att fördjupa förståelse och omsätta teori i planerande omvårdnadshandlingar. I de fyra nämnda kurserna finns en variation av läraktiviteter (exempelvis tekniker att använda sig av och förhållningssätt som beskrivs i litteraturen om KBT i omvårdnadsarbete, reflektionsuppgifter om den egna professionella utvecklingen) och olika examinationer i respektive kurs och kursmål genom samtal och skriftliga rapporter. Här finns exempelvis en större avslutande individuell skriftlig inlämningsuppgift med fokus på fördjupning och tillämpning av kunskap om psykisk sjukdom och behandling i progression från tidigare kurser. I examinationsuppgiften bearbetas kurslitteraturen i en rapportform med ett patientfall som utgår från en person med en psykiatrisk diagnos.
Lärosätet tillämpar peer-learning, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel på studentfrämjande lärandeaktivitet. Examinationerna under den verksamhetsförlagda utbildningen fokuserar även på den specialistutbildade sjuksköterskan och hennes bedömningar och ledarroll, vilket bedömargrupper menar är bra. Av intervjun framgick dessutom att studenterna får återkoppling på sitt lärande bland annat i samband med den individuella loggboken som förs under den verksamhetsförlagda utbildningen, där lärarna ger återkoppling vid ett par tillfällen varje vecka, vilket bedömargruppen menar är positivt.
Enligt självvärderingen har studenterna önskat tillägna sig mer praktisk kunskap under utbildningens gång. Det ser bedömargruppen som ett viktigt och prioriterat utvecklingsområde och lärosätet bör utforma studieuppgifter som betonar det praktiska utförandet under den verksamhetsförlagda utbildningen. Det finns också tydliga betygskriterier.
Bedömargruppen anser att lärosätet på ett tydligt sätt beskriver hur det utvärderade examensmålet finns i programmets kurser. Examensmålet är väl reflekterat och examineras i flera kurser och i en mängd olika lärandemål. Lärosätet säkerställer, genom examination med specialistläkare/docent som examinator, att studenterna har sådan kunskap som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Sammanfattningsvis menar bedömargruppen att utbildningen möjliggör att studenten kan visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård.
Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt
Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnått förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Lärosätet lyfter i självvärderingen fram att läraktiviteter och examinationer genomförs som är relaterade till examensmålet, trots att lärosätet i kursplanerna inte har explicit formulerade lärandemål som är inriktade mot att specifikt fånga studenternas förmåga att identifiera behov av kunskap och utveckla sin kompetens. Studenterna tränar enligt lärosätet ändå sina förmågor att kontinuerligt utveckla sin kompetens genom att kurserna generellt ställer krav på studenterna att kunna reflektera. Lärosätet uppmärksammar i självvärdering avsaknaden av explicita lärandemål som ett utvecklingsområde. Bedömargruppen menar också att det är ett utvecklingsområde och föreslår att lärosätet skyndsamt formulerar konkreta och tydliga kursmål som specifikt fångar studenternas förmåga att identifiera behov av kunskap och utveckla sin kompetens. Utifrån självvärderingen och intervjun framgår att det råder ett öppet klimat vid utbildningsprogrammet som uppmuntrar till konstruktiv återkoppling i studentgruppen, vilket ses som mycket positivt. Närmiljön stimulerar till reflektion och egenreflektion i förhållande till kunskapsbehovet genom den verksamhetsförlagda utbildningen, där studenterna ska redogöra för sina kunskapsbehov.
Studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap säkerställs genom obligatoriska läraktiviteter och i examinationer samt i samband med de två VFU-kurserna Omvårdnad i psykiatrisk vård I, VFU och Omvårdnad i psykiatrisk vård II, VFU. Bedömargruppen anser att det är tillfredsställande, eftersom studenterna återkommande i VFU-kurserna utmanas av nya komplexa situationer som fordrar ännu mer kunskap. I kursen Ledarskap, organisation och utveckling i psykiatrisk vård är ett lärandemål att studenterna ska reflektera över och redogöra för sjuksköterskans roll som ledare i det psykiatriska omvårdnadsarbetet. Även i den kursen speglas enligt bedömargruppen en viktig del av examensmålet, eftersom ledarskapsrollen och funktionen är i ständig förändring, vilket också studenterna märker. Den kursen examineras genom seminarier och individuell skriftlig tentamen, och här syns det utvärderade examensmålet tydligt. I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen ska studenterna reflektera över och koppla samman det praktiska arbetet med den teoretiska kunskapen. Studenterna får dessutom närvara vid föreläsningar i ledarskap, konflikthantering, teamarbete och motivation. De ska kunna bedöma sin förmåga att leda omvårdnadsarbetet i psykiatrisk vård, vilket säkerställs genom skriftliga och muntliga examinationsuppgifter.
Lärosätet påpekar i självvärderingen att betygskriterierna behöver förtydligas, så att de från och med höstterminen 2022 finns samlade för varje examination. Den åtgärden anser bedömargruppen är positiv eftersom den tydliggör förväntningarna på studenterna.
Utbildningen erbjuder en möjlighet att identifiera det egna behovet av mer kunnande samt kontinuerligt utveckla den egna professionella kompetensen i flera kurser. Det menar bedömargruppen är bra, eftersom de kurserna innehåller lärandemål som handlar om att studenterna i olika grad ska identifiera sitt behov av ytterligare kunskap, men de ska även värdera och analysera sin egen professionsutveckling för att kunna utveckla sitt professionella omdöme och ansvaret för den egna praktiken. Lärosätet rekommenderas att förtydliga dem ännu mer, för att det ska blir mer greppbart för studenterna.
Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer att examensmålet nås, när studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.
Bedömningsgrund: Jämställdhet
Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.
Självvärderingen beskriver hur lärosätet övergripande arbetar med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsaspekter beskrivs som genomgripande perspektiv med konkreta exempel på lärandemål som synliggör jämställdhet. Det menar bedömargruppen är positivt.
Lärosätet har antagit en jämställdhetsintegreringsplan för innevarande och nästkommande år. Arbetet enligt planen har inneburit att utbildningen numera har integrerat lärandemål som ligger i linje med lärosätets egen plan och att undervisningen omfattar min minst 1,5 högskolepoäng i jämställdhet. I den medicinsk vetenskapliga kursen Psykiatri examineras ett lärandemål i att identifiera och reflektera över jämställdhetsaspekter vid psykisk ohälsa explicit, enligt självvärderingen. I samband med kursen tar studenterna del av en rapport som behandlar hälsa och vård utifrån ett jämställdhetsperspektiv. De ska utveckla jämställdhetsperspektivet utifrån ett fiktivt patientfall, där fokus kan vara man eller kvinna med angivna hänvisningar till kurslitteratur. Bedömargruppen menar att ett jämställdhetsperspektiv kommuniceras och förankras i utbildningen.
Enligt intervjun ska studenterna också skriva en hemtentamen relaterat till jämställdhetsaspekter. Enligt självvärderingen och intervjun har utbildningen medvetet valt att använda det vidare begreppet intersektionalitet som rymmer mer än det biologiska könet. Vi delar bedömningen att det är en styrka att frågor om makt kopplat till bland annat kön, att intersektionalitet är integrerat i utbildningens innehåll samt att studenterna möter både manliga och kvinnliga lärare från lärarkollegiet och även kurslitteraturens författare.
Det pågår ett arbete vid lärosätet som fokuserar på breddad rekrytering. I självvärderingen konstateras att kvinnor är i majoriteten bland studenterna. I rekryteringssatsningen som berör programmet ingår därför bland annat frågor om hur fler manliga studenter ska lockas att söka utbildningen. Det menar bedömargruppen är lovvärd, men vill samtidigt påminna om att det också kan vara en osäker åtgärd, eftersom det ofta är strukturella omständigheter som är de verkliga hindren för jämställdhet i utbildning.
Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.
Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling
Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.
I självvärderingen beskriver lärosätet hur organisationen tillämpar en treårig utvärderingscykel där även specialistsjuksköterskeutbildningen inom psykiatrisk vård ingår. Första året i cykeln genomförs en självvärdering av programmet och följer en särskild mall uppdelad i tre områden:
- måluppfyllelse och åtgärdsbeskrivningar
- analys av kvantitativa programdata
- programspecifika analyser och utvecklingsaktiviteter/utvecklingsbehov.
Lärosätet har identifierad ett utvecklingsområde om att öka andelen svarande studenter, och lärosätet föreslår själv att studenterna skulle kunna svara på schemalagd undervisningstid. Det ser bedömargruppen på som en god möjlighet liksom att ha en lärarledd genomgång av förra kursens utvärderingssvar och åtgärder. Bedömargruppen menar att det bör ha hög prioritet.
Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.
I självvärderingen anges att lärosätet analyserar studentgenomströmningen och har genomfört åtgärder för att öka den. Med en majoritet av studenterna som även yrkesarbetar som sjuksköterskor jämte studierna är genomströmningen en utmaning inte enbart för lärosätet. Lärosätets analys är att den helt nätbaserade utbildningen visserligen har ökat antalet studenter, men det är samtidigt färre som stannar kvar i programmet troligtvis till följd av coronapandemin. Bedömargruppen ger lärosätet medhåll i denna analys, eftersom andra lärosäten har upplevt samma sak. Lärosätet bör överväga ytterligare kvalitativa analyser i form av samtal med studenter och tillsammans utveckla åtgärder för att få mer genomströmning efter pandemin.
Bedömargruppen gör den sammantagna bedömningen att lärosätets kvalitetsarbete för utbildningen är väl beskrivet, vilket säkerställer att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.
Utformning, genomförande och resultat
Tillfredsställande
Bedömargruppens sammanvägda bedömning är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression och en vetenskaplig förankring i området förekommer som en integrerad röd tråd i de teoretiska kurserna. Examensmålet återknyts till kontinuerligt och behandlas genom hela utbildningen. Det gör att bedömargruppen sammantaget menar att lärosätet visar god måluppfyllelse för kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.
Bedömargruppen anser att studenterna får möjlighet att tillägna sig och uppvisa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg, eftersom examensmålet är väl reflekterat och examineras i de flesta kurser och i en mängd olika lärandemål. Dessutom äger ett forskningsförankrat lärande rum genom att lärarna och i vissa fall studenterna deltar i olika projekt som kan användas i den specialistutbildade psykiatrisjuksköterskans yrkesutövning. Bedömargruppen uppmuntrar det redan planerade arbetet med förtydligande av betygskriterier och uppmanar lärosätet att utforma studieuppgifter som ytterligare betonar det praktiska utförandet under verksamhetsförlagd utbildning, för att möta studenternas upplevda behov av mer praktisk kunskap efter avslutad utbildning.
När det gäller kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt anser bedömargruppen att utbildningen i flera kurser erbjuder en möjlighet att identifiera det egna behovet av mer kunnande samt förmågan att kontinuerligt utveckla den egna professionella kompetensen. Kurserna innehåller lärandemål som handlar om att studenterna i olika grad identifierar sitt behov av ytterligare kunskap samt värderar och analyserar sin egen professionsutveckling, för att kunna utveckla sitt professionella omdöme och ansvar för den egna praktiken. Det råder ett öppet klimat och uppmuntran till konstruktiv återkoppling i studentgruppen samt en närmiljö som stimulerar till reflektion. Studenterna får föreläsningar i ledarskap, konflikthantering, teamarbete och motivation.
När det gäller jämställdhet anser bedömargruppen att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar jämställdhetsperspektivet i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Det sker främst genom att perspektivet finns med som ett explicit lärandemål i en av kurserna och att 1,5 högskolepoäng ägnas åt jämställdhet och kulturella aspekter.
Bedömargruppen kan konstatera att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom utsatt tid. Bedömargruppen anser även att lärosätet har goda rutiner för sitt kvalitetsarbete och att uppföljningen, åtgärderna och återkopplingen enligt treårscykeln är ändamålsenliga i relation till utbildningen. Bedömargruppen ser dock ett behov av att lärosätet arbetar vidare med att öka andelen studenter som besvarar kursvärderingarna. Det kan exempelvis göras genom förstärkt återkoppling med mycket konkretiserad genomgång av vilka åtgärder som lärosätet genomfört med anledning av tidigare studenters kursutlåtande. Bedömargruppen anser att det bör ha hög prioritet.