Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Specialistsjuksköterskeexamen - Psykiatrisk vård Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Ifrågasatt kvalitet
Publicerad: 2023-03-09
Lärosäte: Lunds universitet
Ämne: Specialistsjuksköterskeexamen - Psykiatrisk vård
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Bedömargruppen anser att de exempel som lärosätet redovisar i självvärderingen ger en motsägelsefull bild av om och hur utbildningen innebär en fördjupning i psykiatrisk omvårdnad. I kursmålen för kursen för självständigt arbete framgår ett tydligt fokus på psykiatrisk omvårdnadsforskning, och det framgår av självvärderingen att det självständiga arbetet skrivs inom kontexten psykiatrisk vård och psykiatrisk omvårdnad. Även lärandemålen för kursen Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetbedömning hos personer med psykisk funktionsnedsättning och Psykiatrisk omvårdnad, verksamhetsförlagd utbildning omfattar explicit omvårdnadsvetenskaplig forskning och omvårdnadsinsatser. Men utifrån självvärderingen anser bedömargruppen att kurserna i sina läraktiviteter och examinationer saknar en tydlig koppling till exempelvis omvårdnadsbehov, subjektiva upplevelser, etik och vårdrelationer. Det innebär att det för bedömargruppen framstår som osäkert hur det exempel från kursen Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och livskvalitetbedömning hos personer med psykiskfunktionsnedsättning som ges i självvärderingen är relevant för utbildningens inriktning. Fokus i kursen ligger på skattning av funktionsförmåga, vårdbehov och livskvalitet. Det kan förvisso vara viktig kunskap för en specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård, men bedömargruppen menar att begreppen behöver problematiseras och sättas in i ett sammanhang, för att vara relevanta för inriktningen psykiatrisk omvårdnad.

Även när det gäller läraktiviteter och examination i kursen Psykiatrisk omvårdnad, verksamhetsförlagd utbildning anser bedömargruppen att relevansen för utbildningens inriktning är oklar. Fokus ligger här på kärnkompetenser, men det framgår inte hur de relateras specifikt till psykiatrisk omvårdnad. Mot den bakgrunden anser bedömargruppen att lärosätet inte har tydliggjort områdets vetenskapliga grund. Lärosätet har inte heller tydliggjort relationen mellan forskning och teori inom psykiatrisk omvårdnad och medicin. Avsaknaden av bedömningskriterier i exemplen bidrar till den oklarheten.

Sammantaget leds bedömargruppen till bedömningen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen noterar att lärosätet har valt att ha 30 högskolepoäng medicinsk vetenskap i utbildningen, men att det inte görs någon explicit åtskillnad mellan medicinsk vetenskap och omvårdnad i examinationer och läraktiviteter. Det är bedömargruppens uppfattning att det bidrar till att utbildningen inte fokuserar på psykiatrisk omvårdnad och därmed inte på ett tillfredställande sätt möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Utifrån kursplaner och intervjuer konstaterar bedömargruppen även att kurslitteraturen i utbildningen behöver uppdateras och att studenterna i högre utsträckning behöver möta aktuell forskning inom psykiatrisk omvårdnad genom vetenskapliga artiklar. Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör och säkerställer de delar av examensmålet som rör kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i generell mening, men inte sambandets betydelse för yrkesutövningen som specialistsjuksköterska i psykiatrisk våd.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen saknar i självvärderingen en analys och värdering från lärosätet om svagheter och utvecklingsområden. Utifrån intervjun konstaterar bedömargruppen att det vid lärosätet finns en medvetenhet om behovet att revidera kursplaner och kursinnehåll för att få ett tydligare fokus på psykiatrisk omvårdnad i utbildningen, men att något sådant arbete inte pågår.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Utifrån självvärderingen anser bedömargruppen inte att utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse när det gäller att visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Det är för bedömargruppen delvis oklart hur de exempel på kurser som presenteras i självvärderingen knyter an till det berörda examensmålet. Det framstår för bedömargruppen som att fokus i utbildningen ligger på medverkan i form av "samverkan", det vill säga att studenten ska ha kännedom om och kunna samordna andra professioners och aktörers bedömningar och vårdinsatser. Det framgår exempelvis i lärandemålen för kursen Psykiatrisk omvårdnad, socialpsykiatriska arbetssätt, som fokuserar på att studenterna ska kunna redogöra för tillgänglighet och utbud av olika insatser, bistå patienter och närstående med information samt medverka till att de får sina rättigheter tillgodosedda. Det framgår dock inte av självvärderingen att studenterna får möjlighet att utveckla färdighet och förmåga att som specialistsjuksköterska självständigt utifrån sitt kompetensområde bidra i behandling, habilitering och rehabilitering.

Bedömargruppens uppfattning är alltså att utbildningen förvisso möjliggör och säkerställer kännedom om olika insatser och perspektiv som har betydelse för behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg, men att utbildningen inte i tillräcklig grad möjliggör och säkerställer att studenterna har den kunskap och färdighet som krävs för att som specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Även här saknas lärosätets egen analys och värdering.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Utifrån självvärderingen och lärosätesintervjun anser bedömargruppen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse när det gäller att studenterna ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen anser att det utifrån självvärderingen inte framgår att det finns kursmål med länkade läraktiviteter och examinationer som knyter an till det berörda examensmålet. I kursplanen för Psykiatrisk omvårdnad, verksamhetsförlagd utbildning finns ett kursmål om att studenterna ska reflektera över det egna lärandet, men bedömargruppen anser att det målet i huvudsak är riktat mot den egna prestationen, inte mot att se sitt eget behov av kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. I kursen Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad med särskild inriktning (examensarbete) finns ett kursmål som innebär att studenterna ska identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och presentera förslag på fortsatt kompetensutveckling. Bedömargruppen finner dock inga tydliga exempel på eller resonemang om uppgifter där studenterna ska visa på reflektion över sitt kunskapsbehov och egen utveckling. I lärosätesintervjun framkommer en medvetenhet om att det är ett utvecklingsområde.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen framkommer att fakultets- och programnämnden arbetar systematiskt med jämställdhetsfrågor. För specialistsjuksköterskeprogrammen har lärosätet ett mål om att kursplanerna ska inkludera hållbarhetsaspekter. Ett jämställdhetsperspektiv kan ingå i ett större hållbarhetsperspektiv, men bedömargruppen anser inte att lärosätet genom exempel eller resonemang har styrkt att så är fallet för den aktuella utbildningen. Däremot finns ett lärandemål i kursen Självständigt fördjupningsarbete inom omvårdnad med särskild inriktning (examensarbete) som innebär att studenterna ska kunna göra relevanta bedömningar med en helhetssyn på människan och med hänsyn till bland annat jämställdhetsaspekter. I kollegiet finns både män och kvinnor, och könsfördelningen i studentgruppen speglar professionen i stort.

Bedömargruppen saknar en analys från lärosätet om vilka utvecklingsområden som finns i ett jämställdhetsperspektiv och hur lärosätet ska hantera dem. I självvärderingen framkommer dock en medvetenhet om behovet av tydligare kursmål för jämställdhet. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver analysera hur ett jämställdhetsperspektiv kan beaktas och kommuniceras i utbildningen och göra en handlingsplan för vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att tydliggöra jämställdhetsperspektivet i utbildningen.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har system och principer för kvalitetssäkring och utveckling av kurser och program. Kursvärderingar genomförs, om än med låg svarsfrekvens. Bedömargruppen saknar däremot konkreta exempel på hur kvalitetssäkring och utveckling sker för den berörda utbildningen. Det sker alltså en systematisk uppföljning, men lärosätet har inte tydliggjort hur det resulterar i förändringar eller hur den återkopplas till studenterna. Bedömargruppen ser med oro på att de begränsande ekonomiska förutsättningarna är en risk för programmets kvalitet. Självvärderingen ger exempel på hur ekonomiska överväganden snarare än pedagogiska kan bli avgörande för valet av examinationsformer, på bekostnad av individuell återkoppling och utrymme för reflektion och argumentation.

Lärosätet verkar inte för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår inte av självvärderingen hur lärosätet följer upp och genomför åtgärder för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid. Bedömargruppen saknar en kritisk reflektion över den mycket höga genomströmningen.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppens sammantagna bedömning är att det finns brister i hur utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Utbildningen möjliggör och säkerställer inte måluppfyllelse inom kunskapsformen kunskap och förståelse. Genom avsaknaden av koppling till exempelvis omvårdnadsbehov, subjektiva upplevelser, etik och vårdrelationer är det för bedömargruppen oklart hur det exempel som ges i självvärderingen är relevant för utbildningens inriktning. Det är också oklart hur och om forskning och teori inom psykiatrisk omvårdnad får utrymme i relation till medicinsk vetenskap.

Utbildningen möjliggör och säkerställer inte måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Lärosätet har inte visat att studenterna får möjlighet att utveckla färdighet och förmåga för att självständigt utifrån sitt kompetensområde kunna bidra i behandling, habilitering och rehabilitering.

Lärosätet har inte heller visat hur utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Det framgår inte om det finns kursmål med länkade läraktiviteter och examinationer som knyter an till det berörda examensmålet.

När det gäller bedömningsgrunden jämställdhetsperspektiv resonerar lärosätet om att jämställdhetsfrågor behandlas i ett brett sammanhang av jämlikhet och hållbar utveckling. Bedömargruppen anser inte att lärosätet på ett tillfredsställande sätt har visat hur detta sker. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver analysera hur ett jämställdhetsperspektiv kan beaktas och kommuniceras i utbildningen och göra en handlingsplan för vilka åtgärder som ska vidtas, i syfte att tydliggöra jämställdhetsperspektivet i utbildningen.

Resultaten av uppföljningar av utbildningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker inte till relevanta intressenter. System och principer för uppföljning finns vid lärosätet, men det framkommer inte att de tillämpas i utbildningen. Lärosätet arbetar inte aktivt och systematiskt för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

  • Lärosätets syn på utbildningens inriktning i relation till huvudområdet och utbildningens vetenskapliga grund och konsekvenserna för måluppfyllelsen inom samtliga kunskapsformer.
  • Lärosätets åtgärder för att ett jämställdhetsperspektiv ska beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen.
  • Hur uppföljningar av utbildningen leder till kvalitetsutveckling och hur uppföljningarna återkopplas till studenterna.
  • Hur lärosätet följer upp och genomför åtgärder för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)