Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen beskriver lärosätet att examensmålet återspeglas i utbildningens alla kurser. Lärosätet skriver också att alla kurser har explicit formulerade kursmål som kan relateras till examensmålet, samt att den psykiatriska omvårdnadens vetenskapliga grund examineras både teoretiskt och praktiskt. Aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom psykiatrisk omvårdad ingår i alla kurser vilket, skriver lärosätet i självvärderingen, leder till att praktiska färdigheter och vetenskaplig reflektion kan förankras. I självvärderingen redogör lärosätet för flera olika examinationer genom att ge konkreta exempel från flera kurser, men lärosätet har inte visat hur dessa examinationer kopplas till kursmål och relateras till examensmålet.

I till exempel den första kursen Psykiatrisk omvårdnad – psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion skrivs i självvärderingen att yrkesrollen bearbetas genom flera olika lärandeaktiviteter, studenterna träffar verksamma psykiatrisjuksköterskor och får möjlighet att i dialog reflektera över professionsutveckling för att koppla aktuell forskning till yrkesutövningen. Flera lärandeaktiviteter beskrivs, samt seminarier, gruppdiskussioner, akademiskt skrivande och erfarenhetsutbyte med studenter inom andra specialistutbildningar. Bedömargruppen håller med om att detta är viktigt innehåll, men kan inte se i kursplanen att det finns tydliga lärandemål riktat mot examensmålet. Vidare går det inte att finna vare sig under innehåll eller i angivna lärandemål i kursplanen att områdets vetenskapliga grund bearbetas. Det går heller inte att utläsa av kursplanen att kursen möjliggör för studenten att få kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och inte heller sambandets betydelse för yrkesutövningen. Bedömargruppen konstaterar att kopplingen mellan lärandemålen och utbildningens lärandeaktiviteter samt hur examinationerna genomförs i förhållande till examensmålet saknas. Även betygskriterier saknas.

Under intervjun gavs inga tydliga beskrivningar av hur examensmålet säkerställs. Det framkom inte heller hur progressionen mellan kurserna i psykiatrisk omvårdnad kopplat till examensmålet sker. Bedömargruppen noterar att kursen Psykiatrisk omvårdnad III har en särskild inriktning mot äldre och företrädesvis inom andra områden än den psykiatriska inriktningen. Involverade lärare i den kursen är lärare inom inriktningen mot äldre. Bedömargruppen anser också att den litteratur som ingår i den kursen faller utanför inriktningen, förutom litteraturen i medicinsk psykiatri. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att säkerställa inriktningen mot psykiatrisk vård samt kopplingen till examensmålet. Under intervjun framkom att lärosätet hade identifierat en risk med säkerställandet av inriktningen och att den här kursen med inriktning mot äldre skulle utvärderas. Av intervjun framgår att lärarna kan se studenternas kunskapsprogression under onsdagsträffarna, när de träffar studenterna i videosamtal och genom skriftliga uppgifter. Bedömargruppen ser positivt på den här veckovisa dialogen med studenterna, men bedömer att den inte är tillräcklig för att säkerställa inriktningen mot psykiatrisk vård eller progressionen mellan kurserna.

Bedömargruppen identifierar inget kursinnehåll som uttryckligen behandlar vetenskaplig teori och metod, vilket lärosätet också problematiserar i sin självvärdering som ett utvecklingsområde. Det går inte att utläsa att vetenskaplig teori och metod behandlas i kurserna utifrån kursplanernas kursmål. I två av kurserna, den första kursen Psykiatrisk omvårdnad – psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion och kursen med inriktning mot äldre Psykiatrisk omvårdnad III, kan kursmål skönjas med riktning mot vetenskaplig metod. Under intervjun framkom att lärosätet ser brister inom vetenskaplig teori och metod. Bedömargruppens bedömning är att dessa brister finns. Under intervjun berättas att hela utbildningsplanen har reviderats, men att det återstår arbete och ytterligare revideringar ska ske, vilket bedömargruppen uppmuntrar och ser positivt på.

I senare kurser i programmet beskrivs i självvärderingen olika lärandeaktiviteter och examinationer, men inte heller här har lärosätet kunnat visa vilka kursmål som examineras i förhållande till examensmålet. Det är otydligt hur lärosätet säkerställer att studenterna når examensmålet. Självvärderingen tydliggör inte kopplingen mellan examensmål, kursmål, lärandeaktiviteter och examination, vilket inte heller klargjordes under intervjun.

I självvärderingen uttryckte lärosätet att de var kritiska till sina bedömningsgrunder, att betygskriterierna var för generella och otydliga. Under intervjun beskrevs att lärosätet planerar att skriva fram tydligare lärandemål och bedömningskriterier. Lärosätet har tillsatt en arbetsgrupp och arbetet ska inom kort påbörjas. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har identifierat bristerna i utbildningen och inlett ett arbete för att åtgärda dem, men i nuläget kvarstår bristerna.

I självvärderingen har lärosätet valt att skriva fram väldigt mycket text, det verkar som att beskrivningarna som ges gäller alla kurser och relateras inte tydligt till just det här examensmålet, viket medför en svårighet för bedömarna att kunna utläsa exakt hur lärosätet säkerställer examensmålet. Under intervjun gavs som klargörande exempel att de i undervisningen gick igenom omvårdnadsteoretiker, ämnets utveckling och historia med fokus på Skandinavien och att de låter studenterna arbeta med vetenskapliga artiklar. De gav som exempel på lärandeaktiviteter att de arbetade mycket med fallstudier och rapporter, men kopplingen mellan kursmål, lärandeaktiviteter, examination och dess koppling till examensmål klargjordes inte.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen genom sin utformning och sitt genomförande inte tillräckligt möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

I självvärderingen anger lärosätet att examensmålet finns inom flera kurser i programmet. Lärosätet ger exempel från alla kurser i programmet och hävdar att lärandeaktiviteter och examinationer bygger på de kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i behandling, habilitering samt rehabilitering. I den första kursen i programmet, Psykiatrisk omvårdnad – psykiatrisjuksköterskans yrkesfunktion, anges i självvärderingen att ett lärandemål är att beskriva och reflektera över olika samtalsformers tillämpning. I självvärderingen lyfter lärosätet fram det som en styrka att studenterna genomför samtalsövningar och examineras skriftligt samt att det ger de färdigheter som krävs för att uppfylla examensmålet färdighet och förmåga. Bedömargruppen håller med om att det är en styrka att studenterna genomför olika lärandeaktiviteter samt tränas i och examineras i olika samtalsformers tillämpning.

I den mediciniska kursen Medicinsk behandling inom psykiatri finns lärandemål riktat mot att analysera komplexiteten i bedömnings- och diagnostiseringsprocesser samt att identifiera och prioritera vårdbehov. Flera lärandeaktiviteter beskrivs som arbete med olika fallstudier och gruppseminarier. Studenterna examineras genom två individuella skriftliga tentamina. Lärosätet beskriver i självvärderingen att den ena tentamen består av 60 slumpmässigt utvalda frågor på 40 minuter. För godkänt krävs 85 procent rätt svar på frågorna som antingen är flervalsfrågor eller sant och falskt-frågor.

I kursen Verksamhetsförlagd utbildning II inriktning psykiatri finns lärandemål relaterat till examensmålet och i självvärderingen beskrivs att studenterna examineras utifrån bedömningsunderlaget AssCe. Studenterna beskriver, visar och diskuterar tillsammans med handledare och lärare hur målet uppnås. Bedömargruppen anser att AssCe är ett adekvat bedömningsunderlag för att examinera målet i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen.

I självvärderingen ger lärosätet exempel från kursen Självständigt arbete med ett lärandemål som handlar om att värdera och diskutera styrkor och svagheter i det egna examensarbetet och dess betydelse för individen, samhället samt hälso- och sjukvården. Det är ett lärandemål som inte relateras till examensmålet färdighet och förmåga. Här beskrivs hur handledning sker, hur arbetet examineras etc. Bedömargruppen anser att beskrivningarna inte svarar an mot hur lärosätet säkerställer måluppfyllelsen av examensmålet. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över detta.

I självvärderingen har lärosätet även under det här examensmål valt att skriva fram väldigt mycket text, beskrivningarna som ges gäller hela kursen och relateras inte tydligt till just det här examensmålet, viket medför en svårighet för bedömargruppen att kunna utläsa exakt hur det här examensmålet säkerställs. Bedömargruppen kan inte heller utläsa om och hur progression sker. Bedömargruppen uppmanar lärosätet att se över sina kurser i förhållande till examensmålet, men bedömargruppen ser också goda exempel på kopplingen mellan kursmål, lärandeaktivitet och examination riktat mot examensmålet.

Sammantaget är bedömningen att examensmålet har ett relevant utrymme i programmet och att examinationerna är tillfredställande. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier i några kurser. Trots det är bedömargruppens helhetsbedömning att studenterna genom lärandeaktiviteter och i examinerande uppgifter får möjlighet att utveckla sina förmågor när det gäller medverkan i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

I självvärderingen skriver lärosätet att flera av utbildningens lärandemål är direkt relaterade till examensmålet, särskilt i de två VFU-kurserna. De beskriver alla sju kurserna som exempel på detta, men det är bara de två VFU-kurserna som har lärandemål direkt relaterat till examensmålet. Bedömargruppen konstaterar att målet har exakt samma lydelse i de två VFU-kurserna, vilket reser frågan om bristande progression.

Bedömargruppen anser att det från självvärderingen inte går att utläsa hur examensmålet examineras eller vilka lärandeaktiviteter som stödjer studenterna för måluppfyllelse i någon av de teoretiska kurserna. Texten i självvärderingen berör de teoretiska kursernas innehåll utan relevant koppling till lärandemål, lärandeaktiviteter eller examinationer som rör examensmålet, vilket bedömargruppen anser är en allvarlig brist.

I kursplanen för Verksamhetsförlagd utbildning inriktning psykiatri I finns lärandemål som fokuserar på att reflektera över det egna förhållningssättet samt att kunna identifiera och värdera sitt behov av ytterligare kunskap och behov av kompetensutveckling. Enligt kursplanen träffas studenter och lärare kontinuerligt via Zoom, vilket lärosätet menar stödjer studenternas fortlöpande kompetensutveckling, men det framkommer inte hur detta sker. Examination sker i Moodle genom kamratrespons och diskussion, men vad som utgör examinationens grunder framgår inte för bedömargruppen. Studenterna genomför, står det i självvärderingen, en individuell examinationsuppgift i form av en egen reflektion om förhållningssätt i relation till professionen, men det framgår inte för bedömargruppen att examinationen säkerställer måluppfyllelse för visad förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

I självvärderingen och i kursplanen för Verksamhetsförlagd utbildning II inriktning psykiatri framkommer att ett lärandemål i kursen är att värdera sitt behov av ytterligare kunskap och behov av kompetensutveckling. I självvärderingen relateras det till en lärandeaktivitet i form av ett seminarium i helklass, där studenterna ska diskutera och värdera sitt behov av ytterligare kunskap. Lärosätet skriver att reflektion kan stödja studenterna att identifiera sitt behov av kunskap och utveckla sin kompetens, vilket bedömargruppen håller med om. Men bedömargruppen anser att det är otillräckligt att en examination i helklass stödjer den egna reflektionen och är studenternas enda möjlighet att reflektera och värdera sitt behov av ytterligare kunskap. Bedömargruppen finner därför att den angivna examinationen är otillräcklig för att säkerställa måluppfyllelsen av examensmålet värderingsförmåga och förhållningssätt.

Sammantaget bedömer bedömargruppen att utbildningen inte i tillräcklig grad möjliggör för studenterna att visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och inte heller visar utbildningen genom sitt genomförande att studenterna får möjlighet att visa förmåga att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet resonerar i självvärderingen om att lika villkor är ett viktigt arbetsområde för lärosätet. Detta kommer till uttryck genom att studenterna i samband med kursstart får information om bland annat de lagreglerade diskrimineringsgrunderna och om lärosätets ombud för lika villkor. En kurs i utbildningen har ett mål om att studenten ska kunna identifiera tecken på våld i en nära relation, men det framgår inte hur målet examineras. Under intervjun med lärosätet framkom ytterligare några exempel på inslag av jämställdhet. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets information om lika villkor och på de utbildningsinslag som knyter an till jämställdhet, men anser inte att det är tillräckligt för att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver se över hur ett jämställdhetsperspektiv bättre kan beaktas och ingå i utbildningens innehåll och förtydliga detta, till exempel i stöd- och styrdokument för utbildningen.

Bedömgruppens bedömning är att ett jämställdhetsperspektiv inte beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs inte systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

I självvärderingen anger lärosätet att det inom avdelningen finns ett pågående kvalitetsarbete med genomlysning av examensmål, hela program och kurser. De anger att studentutvärderingar är en drivande faktor och varje utvärdering analyseras utifrån en given mall. Det är för bedömargruppen oklart hur systematisk den uppföljningen är och hur den bidrar till att säkerställa och utveckla kvaliteten på utbildningen. Lärosätet ger i självvärderingen och under intervjun exempel från en kursanalys, där den tas upp och diskuteras i ämneskollegiet och med studentkårsrepresentanter. Efter att kursutvärderingen är behandlad läggs resultatet ut på kursens plattform, så studenterna kan ta del av den. Enligt självvärderingen får även nästa omgång studenter möjlighet att ta del av kursutvärderingen. Det framgår inte av självvärderingen eller intervjun om lärosätet utöver det informerar om eventuella åtgärder och förändringar till lärare, handledare och andra relevanta intressenter.

Det framgår inte heller av självvärderingen om studenterna får möjlighet till muntliga utvärderingar. Det är även oklart för bedömargruppen om och hur programutvärderingar sker. Det framgår inte hur studentutvärderingarna bidrar till att utvärdera kvalitetsarbetet. Under intervjun framkommer att studenterna inte särskilt aktivt fyller i kursutvärderingarna. Lärosätet berättade under intervjun att de försöker kommunicera med studenterna via planerade veckomöten på lunchtid som erbjuds via videosamtalstjänsten Zoom. Det framgår också att alla studenter inte deltar och att upplägget kan variera över tid. Lärosätet beskrev under intervjun att problem som tas upp vid de här träffarna ibland åtgärdas med en gång, för att andra gånger åtgärdas inför nästa kursstart. Bedömargruppen ser positivt på möjligheten för studenterna att ha muntliga tillfällen för dialog, men bedömningen är att den typen av dialog inte kan ersätta en systematisk uppföljning av utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Under intervjun kompletterades några av de luckor som fanns i självvärderingen, och lärosätet beskrev att de i dag arbetar mer systematiskt med kursutvärderingar än vad de tidigare gjort, de har särskilda mallar och varje kursansvarig genomför en avrapportering. Alla kurser samt programmet utvärderas och analyser genomförs. Det är examinatorn, den programansvariga och den kursansvariga som driver programmets kvalitetsarbete, och avrapportering sker i ämneskollegiet samt vid särskilda möten för specialistutbildningarna. Bedömargruppen ser positivt på att arbetet med kvalitetsutveckling sker mer systematiskt än vad som beskrivs i självvärderingen. Däremot finns en oklarhet i hur det specifika kvalitetsarbetet för inriktningen får utrymme, vilket är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Lärosätet verkar inte för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen nämner lärosätet att individuella anpassningar kan ske, exempelvis när det gäller VFU och examinationer, även individuella studieplaner kan tas fram. Under intervjun kunde lärosätet inte visa hur arbetet med genomströmningen ser ut, om det finns avhopp och i så fall hur lärosätet hanterar det. Det finns inte heller någon beskrivning i självvärderingen som redogör för hur lärosätet analyserar genomströmning och avhopp. Vid intervjun framkommer att lärosätet ser bekymmersamt på genomströmningen, många avhopp sker och psykiatristudenter tar ofta studieuppehåll. Lärosätet har inte analyserat varför, men hänvisar till att saker händer i livet samt att en orsak kan vara att intag bara sker vartannat år, vilket de menar kan vara en svårighet för studenterna att komma ifatt. Bedömargruppens bedömning är att lärosätet inte, varken i självvärderingen eller under intervjun, kunnat redogöra för någon analys av genomströmningen eller avhoppen. De orsaker lärosätet hänvisar till under intervjun bedöms inte som tillräckliga. Här behöver lärosätet redogöra för vilka åtgärder och vilket stöd av åtgärder som kan ske.

Lärosätet uppger vidare under intervjun att de för en diskussion om att eventuellt öka intaget till att ske varje år i stället för vartannat år. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att genomföra mer systematiska analyser av genomströmningen, för att kunna säkerställa varför mycket avhopp sker före en eventuell ökning av programmets studenter.

Sammantaget är bedömningen att utbildningen inte följs upp systematiskt, att resultaten av de uppföljningar som görs inte tillräckligt omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling samt att lärosätet inte kan redogöra för någon analys av genomströmning eller avhopp.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Kunskap och förståelse:

Utifrån självvärderingen och intervjun konstaterar bedömargruppen att programmet inte möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund. Inte heller möjliggör lärosätet insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete eller kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen. Genomgående saknas en tydlig koppling mellan kursmål, lärandeaktiviteter och examinationer, och betygskriterierna är generella och otydliga. Det finns brister när det gäller hur progression mellan kurserna i psykiatrisk omvårdnad kopplat till examensmålet sker. Inriktningen mot psykiatrisk vård kan inte fullt ut säkerställas. Det finns brister inom vetenskaplig teori och metod, och här saknas tydliga lärandemål kopplat till examensmålet.

Färdighet och förmåga:

Utifrån självvärdering och intervju konstaterar bedömargruppen att examensmålet har ett relevant utrymme i programmet och att examinationer är tillfredsställande. Lärosätet behöver i några kurser tydliggöra lärandemål och bedömningskriterier. Trots det är helhetsbedömningen att studenterna genom lärandeaktiviteter och i examinerande uppgifter får möjlighet att utveckla sina förmågor för medverkan i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Utifrån självvärderingen och intervjun konstaterar bedömargruppen att programmet inte säkerställer att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utvecklar sin kompetens med inriktning mot psykiatrisk vård genom programmets utformning och genomförande eller genom examination. Varken självvärderingen eller intervjun tydliggör måluppfyllelse. Det saknas relevant koppling mellan kursmål, lärandeaktiviteter samt examination med tydlig koppling till examensmålet.

Jämställdhet:

Bedömargruppens bedömning är att ett jämställdhetsperspektiv inte beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet behöver se över hur ett jämställdhetsperspektiv bättre kan beaktas och ingå i utbildningens innehåll och förtydliga detta, till exempel i stöd- och styrdokument för utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling:

Bedömargruppens bedömning är att utbildningen inte följs upp systematiskt, att resultaten av de uppföljningar som görs inte tillräckligt omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling samt att lärosätet inte kan redogöra för någon analys av genomströmning eller avhopp.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

• Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa måluppfyllelsen för examensmålet inom kunskapsformen kunskap och förståelse.
• Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa måluppfyllelsen för examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.
• Lärosätet bör följa upp arbetet med att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.
• Lärosätet bör systematiskt följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination samt, vid behov, omsätta resultaten av uppföljningen i åtgärder för kvalitetsutveckling, och att återkoppla resultatet till relevanta intressenter.
• Lärosätet bör systematiskt följa upp att resultaten av de uppföljningar som görs omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling samt redogöra för hur lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.