Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Utifrån självvärderingen, kursplanerna och studieguiderna konstaterar bedömargruppen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen anser att flera kurser inom utbildningen helt eller delvis saknar inriktningsspecifika mål och inriktningsspecifik kurslitteratur:

• Kurs 1. 7,5 högskolepoäng. Inriktningsspecifik kurs med inriktning psykisk ohälsa. Obligatorisk litteratur inom psykiatri men litteraturen inom psykiatrisk omvårdnad är bara referenslitteratur.
• Kurs 2. 7,5 högskolepoäng. Inriktningsspecifik kurs med inriktning psykisk ohälsa. Ingen obligatorisk litteratur inom psykiatrisk omvårdnad eller psykiatri. Psykiatrisk omvårdnadsartikel som referenslitteratur.
• Kurs 3. 7,5 högskolepoäng. Inte inriktningsspecifik VFU-kurs med fokus på handledning. Inga inriktningsspecifika mål. Ingen inriktningsspecifik litteratur.
• Kurs 4. 7,5 högskolepoäng. Inriktningsspecifik VFU-kurs med inriktning psykisk ohälsa. Inriktningsspecifik obligatorisk litteratur (dock från 2008 respektive 2010).
• Kurs 5. 7,5 högskolepoäng. Inte inriktningsspecifik kurs med fokus på ledarskap. Inga inriktningsspecifika mål. Ingen inriktningsspecifik litteratur, men viss möjlighet att välja själv.
• Kurs 6. 7,5 högskolepoäng. Inte inriktningsspecifik metodkurs. Inga inriktningsspecifika mål. Ingen inriktningsspecifik litteratur.
• Kurs 7. 15 högskolepoäng. Inte inriktningsspecifik examensarbeteskurs. Inga inriktningsspecifika mål. Ingen inriktningsspecifik litteratur.

Bedömargruppens uppfattning är att lärosätet för vissa av kurserna har visat på en tydlig anknytning till psykiatrisk vård och omvårdnad. Ett exempel på detta är kurs 1 där det enligt bedömargruppen finns kopplingar mellan examensmål, kursmål, läraktivitet, examination och bedömningskriterier. Inom kurs 1 ställs även krav på att studenterna refererar till vetenskapliga artiklar. För andra delar av utbildningen är säkerställandet av måluppfyllelsen otillräcklig, enligt bedömargruppen. Det gäller till exempel det självständiga arbetet. Av självvärderingen framgår att studenterna inom kursen för det självständiga arbetet ska presentera en vetenskaplig frågeställning kopplad till omvårdnad och använda relevanta akademiska publikationer inom huvudområdet. Det framgår dock inte hur lärosätet möjliggör eller säkerställer att studenternas frågeställningar och litteratur är relevanta för inriktningen psykiatrisk vård. Bedömargruppen finner det problematiskt att det självständiga arbetet kan samskrivas med studenter från en annan specialistinriktning. Av självvärderingen framgår att en student som gör ett självständigt arbete tillsammans med en student från en annan inriktning förväntas utforma en frågeställning som kan visa på kunskap om den vetenskapliga grund som specialistsjuksköterskan har. Av kursplan och studieguider framgår dock inte något krav på inriktningsspecifika frågor eller litteratur. Enligt bedömargruppen har lärosätet inte visat hur upplägget är förenligt med att möjliggöra och säkerställa en sådan fördjupning i psykiatrisk omvårdnad som ett självständigt arbete innebär.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, och säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att studenterna visar sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. En brist är att lärandemålen saknar explicit koppling till psykiatrisk omvårdnad, psykiatrisk vård eller psykiatriska sjukdomstillstånd. Av kursplanerna och självvärderingen framkommer att inte heller begreppen habilitering och rehabilitering uttrycks i lärandemålen. Vidare görs inte heller någon distinktion mellan vård och omsorg. Positivt är dock förekomsten av betygskriterier som tydligt kopplar till psykiatrisk omvårdnad. Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att lärosätet tydliggör begreppen habilitering och rehabilitering genom läraktiviteter.

I självvärderingen framgår två exempel på lärandemål som relaterar till examensmålet: ett med fokus på att beskriva och analysera komplexa vårdbehov samt ett med fokus på att medverka i och självständigt utföra undersökningar och behandlingar samt leda omvårdnadsarbete. Bägge målen finns i kurs 4. Lärandemålen länkar till läraktiviteter i form av verksamhetsintegrerat lärande och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) samt föreläsningar och seminarier. Examinationen består av en skriftlig hemexamination och bedömning genom bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education (AssCE). Bedömargruppen kan inte se hur kvalitet i handledning och bedömning vid verksamhetsförlagd utbildning säkerställs, eller hur kopplingen mellan AssCE, kursmål och examensmål ser ut. Bedömargruppens uppfattning är att AssCE kan vara ett ändamålsenligt instrument för bedömning som bidrar till att säkerställa kvaliteten i examinationen, men det förutsätter att samtliga parter är införstådda i hur bedömningskriterierna står i relation till de aktuella lärandemålen. Under intervjuerna framkommer att en övergång till Bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning (BeVut) planeras, vilket bedömargruppen ser positivt på eftersom det innebär att kopplingen till lärandemålen tydliggörs.

Bedömargruppen anser att det inte framgår av kursplaner och studieguider vilken roll lärarna har i bedömningen av måluppfyllelsen vid VFU. Det framgår av självvärderingen att handledare, huvudhandledare och adjungerade adjunkter bidrar med underlag till lärarens bedömning. Ingenstans framgår dock krav på att lärare medverkar vid bedömningen. Det framgår inte heller vid intervjun. Bedömargruppen menar att lärare därmed riskerar att examinera studenterna enbart på basis av handledarnas och andra personers bedömning, vilket i praktiken fråntar läraren möjligheten att göra en egen bedömning. Eftersom de aktuella adjungerade adjunkterna inte har anställning vid lärosätet, kan de inte ersätta lärosätets lärare vid examinationen. Detta innebär att lärosätet inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsområdet förmåga och färdighet. Bedömargruppen ser ett behov av att lärosätet i kursplaner och studieguider tydliggör lärarens roll och ansvar för examination, till exempel genom att införa trepartssamtal som bedömningssamtal.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att bristen på tydlig koppling mellan lärandemål och bedömningsformulär för VFU samt bristen på tydliga bestämmelser om examination av VFU medför att utbildningen inte möjliggör och säkerställer måluppfyllelse för kunskapsformen färdighet och förmåga. Lärosätet behöver tydliggöra lärares roll vid examination i samband med VFU samt hur de bedömningsformulär som används länkar till lärandemålen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

I självvärderingen framgår exempel som visar att det finns lärandemål som handlar om att identifiera behovet av ytterligare kunskap, med relaterade läraktiviteter och betygskriterier. Till exempel finns i kurs 1 lärandemålet Identifiera och motivera sitt behov av ytterligare kunskap i relation till profession och vetenskaplighet. Lärosätet tydliggör progressionen mellan olika kurser och hur examensmålet att identifiera behov av ytterligare kunskap i relation till profession och vetenskaplighet säkerställs. I självvärderingen har lärosätet uppmärksammat att kopplingen mellan examensmål, läraktivitet, examination och betygskriterier är något otydliga när det gäller säkerställandet av studenternas förmåga att fortlöpande utveckla sin kompetens Här instämmer bedömargruppen i att lärosätet har ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ser dock en styrka i att utbildningen tillämpar ett problembaserat arbetssätt, vilket ställer krav på studenterna att tillägna sig relevant information för att bedöma nya och komplexa företeelser i relation till sitt eget kunskapsbehov.

Bedömargruppen anser, utifrån självvärderingen, att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet har strukturer och rutiner som säkerställer ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Jämställdhet beaktas, kommuniceras och förankras i lärosätets jämställdhets- och likabehandlingsarbete som styrs av en högskoleövergripande policy.

Lärosätet skriver i självvärderingen att de har ett arbetsmiljö- och likabehandlingsråd, med studentrepresentation, där frågor om jämställdhet diskuteras. Lärosätet beskriver att de har en välutvecklad och tydlig värdegrund med sju principer, där jämställdhet finns med. Det finns både män och kvinnor bland undervisande lärare och några av forskarna, står det i självvärderingen, bedriver forskning med jämställdhetsperspektiv. Bedömargruppen ser positivt på att lärandemål, aktiviteter och examination som specifikt inkluderar jämställdhet finns. Studenterna har enligt självvärderingen en könsfördelning på 20 procent män och 80 procent kvinnor. Även om det inte kan anses jämställt, anser bedömargruppen att detta, sett till könsfördelningen inom professionen, bör tolkas försiktigt positivt.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätets och utbildningens gedigna förankring i ett jämställdhetsperspektiv innebär att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskriver lärosätet att det finns en policy för kvalitetssäkringsarbete som beskriver hur lärosätets sammanhållna kvalitetssystem är uppbyggt, hur ansvarsfördelningen ser ut och hur det cykliska kvalitetsarbetet är utformat. Kvalitetssäkringsarbetet genomförs som en integrerad del av verksamheten och är ett gemensamt åtagande för högskolans ledning, medarbetare, studenter och doktorander, som deltar aktivt genom samverkan, dialog och representation i nämnder och råd. En styrka bedömargruppen vill lyfta fram är att extern kollegial granskning genomförs regelbundet. Trots att goda rutiner för kvalitetssäkring och utveckling finns, saknar bedömargruppen en beskrivning av och exempel på hur de tillämpas på den aktuella utbildningen. Kursvärderingar används systematiskt och återkopplas till berörda intressenter. Svarsfrekvensen på kursvärderingar är däremot låg och är ett utvecklingsområde. Bedömargruppen ser positivt på planerna att avsätta tid för skriftlig utvärdering inom ramen för kurserna och i slutet av programmet.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån självvärderingen konstaterar bedömargruppen att lärosätet erbjuder olika former av stöd för studenterna. Vid lärosätesintervjun och i självvärderingen framkommer att genomströmningen i utbildningen är god. Studenterna har tillgång till centrala stödfunktioner vid lärosätet. Lärare arbetar kontinuerligt med att fånga upp och erbjuda stöd i dialog med enskilda studenter med behov.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att utbildningen fungerar tillfredställande när det gäller uppföljning, åtgärder och återkoppling. En styrka är att lärosätet regelbundet genomför extern kollegial granskning.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen brister i utformning och genomförande. Bristerna rör främst måluppfyllelsen inom kunskapsformen kunskap och förståelse, där bedömargruppen inte ser att utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen uppfattar att det finns svårigheter med den omfattande samläsningen i utbildningen och finner det särskilt anmärkningsvärt att det självständiga arbetet kan samskrivas med studenter från en annan specialistinriktning. Det framgår inte hur ett sådant upplägg är förenligt med att möjliggöra och säkerställa en sådan fördjupning i psykiatrisk omvårdnad som ett examensarbete innebär. Den ringa förekomsten av aktuell litteratur inom psykiatrisk omvårdnad i litteraturlistorna bidrar till att bedömargruppen ifrågasätter om studenterna får insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Bedömargruppen ser positivt på att det vid lärosätet finns en medvetenhet hos lärosätet om bristerna, och ett arbete pågår med att komma till rätta med dem.

När det gäller måluppfyllelsen inom kunskapsformen färdighet och förmåga bedöms den inte vara tillfredsställande. En brist är att lärandemålen i utbildningen saknar explicit koppling till psykiatrisk omvårdnad, psykiatrisk vård eller psykiatriska sjukdomstillstånd. Av kursplanerna och självvärderingen framkommer att inte heller begreppen habilitering och rehabilitering uttrycks i lärandemålen. Inte heller görs någon distinktion mellan vård och omsorg. Lärarens roll och ansvar vid bedömningar av måluppfyllelsen vid VFU är inte tillfredsställande. Det saknas krav på att lärare medverkar vid examinationen. Utbildningen möjliggör och säkerställer därmed inte att studenterna visar sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Måluppfyllelsen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms som tillfredsställande. Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen ser en styrka i att utbildningen tillämpar ett problembaserat arbetssätt, vilket ställer krav på studenterna att tillägna sig relevant information för att bedöma nya och komplexa företeelser i relation till sitt eget kunskapsbehov.

Lärosätet har strukturer och rutiner som säkerställer ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen. Lärandemål, aktiviteter och examination som specifikt inkluderar jämställdhet finns.

Det finns en policy för kvalitetssäkringsarbete som beskriver hur lärosätets sammanhållna kvalitetssystem är uppbyggt, hur ansvarsfördelningen ser ut och hur det cykliska kvalitetsarbetet är utformat. Det genomförs som en integrerad del av verksamheten och är ett gemensamt åtagande för högskolans ledning, medarbetare, studenter och doktorander, som deltar aktivt genom samverkan, dialog och representation i nämnder och råd. En styrka är att extern kollegial granskning genomförs regelbundet. Svarsfrekvensen på kursvärderingarna är låg och är ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen konstaterar, utifrån självvärderingen, att lärosätet erbjuder olika former av stöd för studenter.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

• Lärosätet bör införa inriktningsspecifika kursmål, innehåll och litteratur när det gäller studenternas kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.
• Lärosätet bör säkerställa inriktningsspecifik fördjupning vid samskrivning av självständigt arbete.
• Lärosätet bör införa inriktningsspecifika kursmål, innehåll och litteratur när det gäller den kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Vidare bör lärosätet tydliggöra lärandemålen i relation till habilitering och rehabilitering. samt tydliggöra distinktionen mellan vård och omsorg.
• Lärosätet bör tydliggöra koppling mellan lärandemål och bedömningsformulär för VFU samt lärarens roll och ansvar vid examination i VFU.