Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

Av självvärderingen och kursplanerna framkommer att utbildningen har flera kurser med kursmål och examinationer (med en mångfald av examinationsformer) som på olika sätt bidrar till studenternas uppfyllelse av detta examensmål, enligt bedömargruppen. I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att examensmålets första delar, kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, behandlas redan i programmets första kurs, Psykiatri inom specialistsjuksköterskans område, 7,5 högskolepoäng, som en förutsättning att kunna verka som specialistsjuksköterska. Läraktiviteter som att kritiskt granska, använda och utvärdera för forskningsresultat som är relevanta för området är en röd tråd genom utbildningen. Studenterna förbereds för att kunna omsätta dessa färdigheter i den kommande yrkesutövningen. Forskningsaktiva lärare använder sin egen forskning i undervisningen, och studenterna bjuds in att skriva sina självständiga arbeten inom ramen för pågående forskningsprojekt.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs att examensmålets del om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen, berörs tidigt i utbildningen. Lärosätet beskriver att det ofta finns en deluppgift i examinationer som handlar om att analysera vårdsituationer och att utöver referenser till aktuell forskning beskriva och reflektera över beprövad erfarenhet. Ett exempel på en sådan examinationsuppgift är från kursen Kliniska bedömningar inom specialistsjuksköterskans kompetensområde, där studenterna tränas i att självständigt genomföra kroppsliga och psykiatriska omvårdnadsbedömningar i psykiatrisk vård. Det hålls också en workshop med fokus på att studenterna med teoretisk underbyggnad ska argumentera för ställningstaganden, och problematisera kliniska resonemang. Självvärderingen ger fler exempel på examinerande moment som enligt bedömargruppen bidrar till att säkerställa att studenterna når examensmålet. Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att studenterna får förutsättningar att se sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun framkommer att studenterna i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms utifrån måluppfyllelse och att lärosätet använder bedömningsformuläret Assessment of Clinical Education (AssCE) som underlag för den bedömningen. Kombinationen av teoretisk kunskap och praktisk tillämpning i den verksamhetsförlagda utbildningen och det nära samarbetet med klinisk forskning, klinisk verksamhet samt att några lärare har kombinerande anställningar bidrar enligt bedömargruppen till uppfyllelsen av examensmålen.

I självvärderingen beskrivs att lärosätet själv, via studie- och tentamensuppgifter, har uppmärksammat att ett antal studenter inte har de nödvändiga förkunskaper som ligger till grund för och är en förutsättning för att kunna nå kursernas mål. Detta har visat sig genom att studenterna inte kan urskilja sjuksköterskans autonoma ansvarsområden, det vill säga den omvårdnad som sjuksköterskan självständigt ansvarar för (i förhållande till den omvårdnad som är relaterad till medicinskt ordinerade åtgärder). Lärosätet beskriver att de avser planera för att öka tiden för undervisningsmoment och läraktiviteter där det fördjupas. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet har identifierat problemet och rekommenderar att lärosätet genomför och följer upp de föreslagna åtgärderna.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet möjliggör och säkerställer måluppfyllelse för kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Av självvärderingen och kursplanerna framkommer att utbildningen har flera kurser med kursmål och examinationer (med en mångfald av examinationsformer) som på olika sätt bidrar till studenternas uppfyllelse av examensmålet, enligt bedömargruppen.

I kursen Kliniska bedömningar är fokus omvårdnadsbedömningar inom psykiatrisk vård samt bedömning av och åtgärder för rehabilitering och habilitering i relation till begreppet återhämtning som en pågående process. Kursen examineras bland annat genom en klinisk examination men också med en individuell skriftlig tentamen där en ingående del är att studenten ska definiera begreppen rehabilitering och habilitering, samt beskriva samhällets insatser för rehabilitering och habilitering inklusive samordningsansvaret. I kursen Psykiatri inom specialistsjuksköterskans kompetensområde behandlas bland annat psykiatrisk etiologi och epidemiologi, diagnostik, behandlingsmetoder, psykofarmakologi och etik. Detta innehåll har betydelse för specialistsjuksköterskans möjlighet att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg. Kursen examineras med basgruppsredovisning, en individuell inlämningsuppgift samt med en individuell skriftlig tentamen.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs att bedömningsformuläret AssCE används som bedömningsunderlag under verksamhetsförlagd utbildning och att det finns en väl uppbyggd så kallad handledningsmodell som beskriver roller och ansvarsfördelning mellan lärosätets lärare och handledande sjuksköterskor under verksamhetsförlagd utbildning. Lärarna säkerställer tillsammans med huvudhandledaren bedömning och examination av verksamhetsförlagd utbildning. Lärosätet har som krav att handledare för utbildningens studenter själva ska vara specialistutbildade inom psykiatrisk vård. Lärosätet har en handledarutbildning, men kräver inte att handledarna ska ha genomgått den. I självvärderingen beskriver lärosätet att samverkan i team är en kompetens som fördjupas och bedöms under den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömningsformuläret AssCE är en hjälp för detta. Där finns till exempel en del om ifall studenterna visar god samarbetsförmåga och respekt för andras kunskaper och synpunkter. Teamarbete ingår även i kursen Kärnkompetenser inom specialistsjuksköterskans kompetensområde.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen genom kursmål och olika utbildningsmoment, som färdighetsträning, klinisk examination, tentamen och reflektionsaktiviteter, både möjliggör och säkerställer att studenterna, när examen utfärdas, har den kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

I självvärderingen, kursplanerna och under lärosätesintervjun framkommer att programmets kurser innehåller flera kursmål som fokuserar på studenternas förmåga att identifiera och värdera sitt behov av ytterligare kunskap. Till exempel finns det för kursen Vårdvetenskaplig teori och metod ett kursmål som handlar om att studenterna ska kunna beskriva sitt behov av ytterligare kunskap inom området. I en individuell inlämningsuppgift ingår bland annat en självvärdering, där studenterna ska identifiera och värdera sitt behov av ytterligare kunskap inom området som bearbetas i inlämningsuppgiftens första del. Studenterna ska också reflektera med stöd av kursmål och en taxonomi för lärande.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskriver lärosätet att det aktuella examensmålet examineras inom ramen för både teoretiska och kliniska moment. Lärosätet framhåller att det finns bedömningsfaktorer i bedömningsformuläret AssCE som svarar mot kursmålet, och att examensmålet följaktligen behandlas med olika examinationsformer som inlämningsuppgifter, seminarier och verksamhetsförlagd utbildning. Lärosätet beskriver att man i utbildningen arbetar med en mer detaljerad, specificerad och konkretiserad introduktion av bedömningsformuläret AssCE (inför verksamhetsförlagd utbildning). Det har lett till att studenterna mer aktivt använder bedömningsunderlaget som ett arbetsdokument och att de diskuterar kunskapsområden, och berörda kursmål, med sina handledare. Bedömningsunderlaget som används vid verksamhetsförlagd utbildning ger enligt lärosätet ett bra underlag för att synliggöra studenternas kunskapsbehov och behov av träning. Bedömargruppen ser positivt på det här arbetssättet och dess bidrag till att uppfylla examensmålet.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att examensmålet om att studenterna ska visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens nås.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet redogör i självvärderingen, och under intervjun, för ett övergripande arbete med jämställdhet och lika villkor. Lärosätet arbetar till exempel med kollegial granskning av utformning och beskrivningar av fallscenarier och vårdsituationer, där jämställdhet är ett perspektiv som beaktas. Lärosätet beskriver en medvetenhet och strävan efter att inkludera både manliga och kvinnliga författare i kurslitteraturen. Bedömargruppen hittar flera exempel på att ett jämställdhetsperspektiv behandlas inom utbildningens innehåll. I kursen Psykiatri inom specialistsjuksköterskans område lyfts skillnader i etiologi och epidemiologi relaterat till kön fram. I kursen Kliniska bedömningar inom specialistsjuksköterskans ingår undervisningsmoment om våld i nära relationer och tillhörande kurslitteratur i form av en publikation från Nationellt centrum för kvinnofrid.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att det tidigare funnits ett särskilt utbildningsmoment om jämställdhet, fokuserat på bemötande och vård för patienter, men momentet har även inkluderat arbetsmiljöaspekter. Momentet har tillfälligt pausats på grund av att delar av kursmaterialet behöver uppdateras och anpassas till innehållet i de nya kursplanerna. Lärosätet uppger att det arbetet ska genomföras och att planen är att momentet återinförs vårterminen 2023 i kursen Omvårdnad vid komplex psykisk ohälsa. Bedömargruppen ser positivt på att momentet återinförs.

Bedömargruppen anser att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet redogör i självvärderingen och under intervjun för att utbildningen följs upp enligt den modell som finns vid Uppsala universitet. Det innebär att utbildningen följs upp på både kurs- och programnivå. Utbildningens kurser utvärderas dels formellt genom skriftliga kursvärderingar, dels genom återkommande muntliga utvärderingar av enskilda kursmoment. Kursvärderingarna har generellt sett en god svarsfrekvens med historiska svarsfrekvenser inom spannet 50–86 procent. Resultatet från kursvärderingarna återkopplas till studenterna, och den kursansvariga läraren gör även en kursrapport, grundat på bland annat kursvärderingen, som följs upp av en övergripande programkommitté. De muntliga utvärderingar som genomförs i anslutning till enskilda kursmoment diskuteras mellan lärarna vid återkommande möten. Var sjätte år genomför lärosätet en utvärdering med inslag av en extern, kollegial granskning. Bedömargruppen anser att utbildningen innehåll, utformning och genomförande följs upp på ett systematiskt sätt.

I självvärderingen framkommer flera exempel på hur uppföljningar ligger till grund för förändringar av utbildningen. Lärosätet har till exempel genomfört ett arbete med fokus på att uppdatera utbildningens kurser, bland annat mål, läraktiviteter och examinationer, vilket har gjort utbildningens kurser mer enhetliga. Bedömargruppen ser positivt på det kvalitetsutvecklingsarbete som genomförts och anser att lärosätet omsätter resultat från uppföljningar till åtgärder för kvalitetsutveckling. Bedömargruppen anser också att lärosätet återkopplar resultaten till relevanta intressenter.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen och under lärosätesintervjun beskrivs att de flesta avbrott och ansökningar om studieuppehåll sker tidigt i utbildningen. Lärosätets erfarenhet är att detta ofta är relaterat till att studenternas förutsättningar har ändrats. Det kan till exempel, menar lärosätet, röra sig om att möjligheten till studieledighet från arbetsgivaren har begränsats, att studierna upplevs som alltför krävande eller omständigheter i studentens privatliv. När ett behov av studieuppehåll eller en risk för avbrott identifieras beskriver lärosätet att den kursansvariga och studievägledaren har kontakt med studenten. Vid lärosätet finns flera stödfunktioner som kan vara relevanta att hänvisa studenten till, exempelvis språkstöd och kurser i studieteknik. När det gäller studieuppehåll har lärosätet en generös inställning, enligt självvärderingen. Lärosätet beskriver att de inom utbildningen även har en generös inställning till flexibel studiegång och att de strävar efter att underlätta för studenterna att klara utbildningen inom stipulerad tid.

Lärosätet har identifierat att vissa moment i kurser kan behöva struktureras om mot bakgrund av att utbildningen kan läsas på både hel- och halvfart. Möjligheten att välja studietakt leder till att studenternas förutsättningar att genomföra vissa uppgifter skiljer sig åt, beroende på studietakten. Bedömargruppen ser positivt på att lärosätet genomför en sådan översyn, så att negativa konsekvenser av studenternas olika studietakt minskas.

Bedömargruppen anser lärosätet verkar för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet för samtliga valda examensmål har tydliggjort kopplingar mellan moment i kurserna, kursmål och examensmål. För samtliga valda examensmål finns olika kursmål som bidrar till måluppfyllelsen. Examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse behandlas till exempel genom uppgifter, där studenterna ska genomföra omvårdnadsbedömningar i psykiatrisk vård och problematisera kliniska resonemang. Bedömargruppen anser att lärosätets arbete med att i samband med verksamhetsförlagd utbildning förena teoretiska kunskaper med praktiska tillämpningar är en särskilt viktig faktor för måluppfyllelsen. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet genomför och följer upp sin plan för att öka tiden för undervisningsmoment och läraktiviteter som fokuserar sjuksköterskans autonoma ansvarsområden. Med detta avses den omvårdnad som sjuksköterskan självständigt ansvarar för (i förhållande till den omvårdnad som är relaterad till medicinskt ordinerade åtgärder). Utbildningen har en mångfald av examinationsformer, till exempel har lärosätet för examensmålet i kunskapsformen färdighet och förmåga redogjort för hur innehållet om omvårdnadsbedömningar inom psykiatrisk vård och åtgärder för rehabilitering och habilitering examineras genom tentamina och en klinisk examination. Lärosätet framhåller bedömningsformuläret AssCE som ett viktigt verktyg för att säkerställa måluppfyllelse. Användandet av AssCE har underlättat åskådliggörandet av studenternas kunskapsbehov och behovet av träning, vilket är gynnsamt för uppfyllandet av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt.

Lärosätet har genom både övergripande beskrivningar och konkreta exempel visat hur ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Bedömargruppen rekommenderar att lärosätet följer upp arbetet med att återinföra det nu pausade utbildningsmoment om jämställdhet i kursen Omvårdnad vid komplex psykisk ohälsa.

När det gäller arbetet med uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet redogjort för ett formellt, strukturerat utvärderingsarbete som bland annat inbegriper kursvärderingar. Lärosätet har även visat hur det kompletteras med mer löpande, verksamhetsnära utvärderingar. Lärosätet har identifierat att upplägget med möjlighet att läsa utbildningen på antingen hel- eller halvfart ibland får negativa konsekvenser ur ett progressionsperspektiv. Lärosätet planerar att göra en översyn av hur upplägget fungerar för att minska riskerna, vilket bedömargruppen ser positivt på.