Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Utbildningen är nystartad och lärosätet antar 24 programstudenter varje höst som läser på halvfart. Genomströmningen bedöms vara relativt god, eftersom 18 studenter hade slutfört tre kurser och påbörjat kurs 3 när självvärderingen skrevs. Det innebär att 25 procent hade avbrutit sina studier på programmet. Av intervjuerna framgår att det nu ett år senare inte har varit fler avhopp. I programmet arbetar 8 lärare plus enskilda föreläsare som inte beskrivs i lärartabellen. Lärosätet har trots att utbildningen nyligen har startat en god tillgång till lärare med både vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens som står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Goda exempel är en hög lärartäthet och att rekryterade lärare är erfarna med både aktuell klinisk förankring, pedagogisk erfarenhet och vetenskaplig meritering.

Alla lärare är disputerade, förutom enstaka föreläsare. Tre professorer och fem lektorer, varav en docent, medverkar i programmet. Samtliga professorer och lektorer i lärarlaget har genomgått högskolepedagogisk utbildning. Flera av lektorerna har även genomgått en särskild högskolepedagogisk utbildning med inriktning mot verksamhetsförlagd utbildning. Lärarna som undervisar på programmet har mångårig relevant klinisk yrkeserfarenhet inom primärvård eller närliggande vårdområden. Flera lärare är specialistsjuksköterskor med inriktning distriktssköterska, medan andra har specialistutbildning inom vård av äldre samt barn- och ungdom, psykiatrisk vård och etik samt förlossningsvård. De externa föreläsarna är oftast distriktssköterskor som tillför aktuell verksamhetsanknytning till utbildningen. Med tanke på att lärosätet bara tar in 24 studenter per år, bedöms lärarresursen vara tillräcklig. Lärosätet skriver i självvärderingen att kommande pensionsavgångar är ett hot, men de har också gjort aktiva åtgärder för att rekrytera nya lärare och doktorander inom området och har en långsiktig plan för framtidens kompetensförsörjning, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att lärosätet har goda förutsättningar när det gäller personalen och deras sammanvägda kompetens. Det finns en hög lärartäthet och personalen har relevant erfarenhet med klinisk förankring, pedagogisk erfarenhet och vetenskaplig meritering. Det finns en planering, på både kort och lång sikt, för kompetensförsörjningen inom utbildningen. Lärosätet har gjort aktiva åtgärder för att rekrytera nya lärare och doktorander inom området och har därmed en långsiktig plan för framtidens kompetensförsörjning, vilket är positivt.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet har starka forskningsmiljöer anser bedömargruppen. Majoriteten av lärarna bedriver egen forskning inom distriktssköterskans ämnesområde, varav en är klinisk lektor och många andra har ett nära samarbete med primärvården och angränsande områden. Studenter har också goda möjligheter att fördjupa sig ytterligare inom dessa forskningsområden inom sina examensarbeten. I dag genomförs de framför allt som litteraturstudier, men även i form av ett fåtal empiriska kliniska projekt. Lärosätet vill öka möjligheterna till fler kliniska projekt.

Något som beskrivs lite svagare i självvärderingen är studenternas kliniska utbildningsmiljö i form av klinisk färdighetsträning, eftersom lärosätet saknar ett kliniskt träningscentrum. Lärosätet har inte några formella krav på kliniska handledare, men erbjuder en utbildningsdag per termin för kliniska adjunkter och kliniska handledare. Man bjuder också in dem till vårdvetenskapliga seminarier och de kliniska handledarna och kontaktläraren har tät kontakt. En svaghet som lärosätet lyfter fram är att de kliniska handledarna sällan har tid att delta i seminarier och utbildning. För att öka deras möjligheter att delta kommer lärosätet även efter covid-pandemins restriktioner fortsätta att erbjuda seminarier via länk som komplement till kliniska möten. Detta är något som bedömargruppen ser positivt på.

En omfattande seminarieverksamhet beskrivs i självvärderingen med sex vetenskapliga seminarier per termin för lärare och studenter. Institutionen genomför också fyra vårdvetenskapliga seminarier som är centrala för huvudområdet, där deltagarna diskuterar aktuell teoribildning med inbjudna föreläsare. Verksamheten kommer att breddas enligt självvärderingen, men forskningsmiljön är ung och under etablering så det sker successivt. De olika initiativ, ämnen och föreläsare som beskrivs i självvärderingen pekar mot att målet om vetenskaplighet nås med råge menar bedömargruppen. Flera lärandemål i olika kursen stärker att utbildningen strävar efter att integrera forskning i utbildningen, till exempel inom kursen Vetenskapsteori och metod på 7,5 högskolepoäng, där lärandemålet att värdera olika ansatser och metoders tillämpbarhet inom vårdvetenskaplig kunskapsbildning ingår. I kursen Hälsopedagogik och vård vid långvarig ohälsa och sjukdom på 7,5 högskolepoäng ingår ett lärandemål som handlar om att självständigt bedöma och planera för ett hälsofrämjande samtal samt värdera lämpliga åtgärder utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Detta examineras med studieuppgifter, ett seminarium och en hemexamination.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att utbildningsmiljön är tillfredsställande. Det finns en omfattande seminarieverksamhet med olika initiativ, ämnen och föreläsare, vilket pekar på att målet om vetenskaplighet nås med råge menar bedömargruppen. Den professionsinriktade miljön är stark, eftersom majoriteten av lärarna bedriver egen forskning inom distriktssköterskans ämnesområde och det finns ett nära samarbete med primärvården och angränsande områden. Det finns ett tydligt samband mellan utbildning och forskning inom utbildningen, men vissa utmaningar kvarstår för den förberedande kliniska träningen och hur kliniska handledare ska kunna integreras mer i utbildningsmiljön. Svårigheterna att få med kliniska handledare i olika aktiviteter och utbildningar påtalas av lärosätet och resursbristen i vården förvärrar problemet. I dag har dock kliniska handledare möjlighet att även vara med på seminarier via videolänk, vilket ökar deras möjligheter anser bedömargruppen.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet har goda förutsättningar när det gäller personalen och deras sammanvägda kompetens. Det finns en hög lärartäthet och personalen har relevant erfarenhet med klinisk förankring, pedagogisk erfarenhet och vetenskaplig meritering. Lärosätet har gjort aktiva åtgärder för att rekrytera nya lärare och doktorander inom området och har därmed en långsiktig plan för framtidens kompetensförsörjning, vilket är positivt.

Utbildningsmiljön är tillfredsställande, konstaterar bedömargruppen. Det finns en omfattande seminarieverksamhet med olika initiativ, ämnen och föreläsare, vilket pekar på att målet om vetenskaplighet nås med råge enligt bedömargruppen. Den professionsinriktade miljön är stark, eftersom majoriteten av lärarna bedriver egen forskning inom distriktssköterskans ämnesområde och det finns ett nära samarbete med primärvården och angränsande områden. Det finns ett tydligt samband mellan utbildning och forskning inom utbildningen, men vissa utmaningar kvarstår för den förberedande kliniska träningen och hur kliniska handledare ska kunna integreras mer i utbildningsmiljön. Lärosätet har svårt att få med kliniska handledare i olika aktiviteter och utbildningar, och resursbristen i vården förvärrar problemet. Ett gott exempel är att lärosätet möjliggör för kliniska handledare att som komplement till kliniska möten delta digitalt i seminarier, vilket ökar deras möjligheter att integreras mer i utbildningsmiljön.