Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen

Programmet inleds tidigt med verksamhetsförlagd utbildning, vilket ger studenterna en tydlig bild av vad deras kommande yrke kommer att innebära. Studenterna skriver en projektplan inom ramen för kursen Vetenskaplig metod, som de sedan bearbetar under övriga kurser inklusive verksamhetsförlagd utbildning, och som sedan är grunden i det självständiga arbetet. Dessutom är det ett stort fokus på evidens och förbättringskunskap i den första kursen Barnhälsovård och elevhälsa. I kursen VFU inom barnhälsovård och elevhälsa ska kunskapsstöd och nationella vårdprogram som bygger på sådan evidens tillämpas. I kursen Hälsopedagogik och vård vid långvarig ohälsa och sjukdom ingår ett lärandemål om att förklara evidens för hälsoundersökning och vaccination, samt att planera för ett hälsofrämjande samtal samt värdera lämpliga åtgärder utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms måluppfyllelsen av lärare med hjälp av kliniska handledare och med stöd av bedömningsformuläret BeVut, som kommuniceras med kontaktläraren som själv samtalar med studenterna utifrån formuläret. Den kliniska handledaren har möjlighet att vara med på det slutliga bedömningssamtalet. "Att reflektera över evidens" är en formulering som används på flera ställen i olika kurser och lärandemål. Programmet har också en kurs på 7,5 högskolepoäng som fokuserar på vetenskapsteori och metod där både evidensbaserad vård och värdering av vetenskaplighet är ett viktigt tema. Kursen Etik i primärvård har ett lärandemål som handlar om att beskriva vårdetiska principer med relevans för primärvården. Ett annat lärandemål handlar om att förklara teorier om livskvalitet, människovärde och mänskliga förmågor samt deras relevans för primärvården. Målen examineras via studieuppgifter, ett seminarium och en hemtentamen. Sammantaget anser bedömargruppen att målet väl nås inom programmet, och tydligt visar på sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

Lärosätets upplägg av utbildningen relaterat till vetenskaplighet är föredömlig och bedömargruppen anser att det är tillfredsställande för att nå målet. Ett frågetecken gäller valet att lägga kursen som berör förskrivningsrätt sist i programmet, och om det vore lämpligare att lägga kursen innan den verksamhetsförlagda utbildningen i primärvård. Under intervjuerna framkom att skälet är att studenterna läser kursen tillsammans med andra specialistprogram, men lärosätet tog till sig synpunkterna och sade sig vara beredda att ompröva det. En annan fråga handlade om hur utbildningen förhåller sig till förändringar i den kliniska verkligheten, som införande av e-hälsa och digifysiska moment och möten, där lärosätet hänvisade till att studenterna möter detta under den verksamhetsförlagda utbildningen, som är tillfredsställande i variation och längd. I Stockholm ingår hemsjukvården fortfarande i regionens uppdrag, vilket innebär att de inte har någon verksamhetsförlagd utbildning i kommunal hemsjukvård.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet lyckas nå måluppfyllelse genom ett bra upplägg av kurser, innehåll och examinationer. Sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen framgår tydligt i programmets kurser och lärandemål och via progressionen i utbildningen, menar bedömargruppen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter och förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer.

Målet kan identifieras i delar och i sin helhet i olika kurser. Att förebygga sjukdom finns tydligt beskrivet i olika lärandemål för både kurser och uppgifter, liksom att bedöma, planera och genomföra åtgärder. Förmågan att utvärdera är ovanligare i självvärderingen och kursplanerna än att bedöma, planera och genomföra. Ett exempel där det kan förstås indirekt är kursen Hälsopedagogik och vård vid långvarig ohälsa och sjukdom, där ett lärandemål handlar om att självständigt bedöma och planera för ett hälsosamtal samt värdera (inte utvärdera) lämpliga åtgärder utifrån ett vetenskapligt perspektiv. I den påföljande kursen VFU inom primärvård finns ett lärandemål där det tydligt framgår att studenterna självständigt ska kunna bedöma hälsostatus och planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder samt identifiera behov av samverkan. Den verksamhetsförlagda utbildningen bedöms med stöd av bedömningsformuläret BeVut, där det krävs att studenterna ska ha förmåga att självständigt bedöma hälsostatusen på en patient samt uppmärksamma ohälsa och ohälsosamma levnadsvanor. För godkänt betyg krävs att studenterna självständigt ska kunna planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder utifrån ett hälsosamtal under den verksamhetsförlagda utbildningen vid antingen en vårdcentral eller i hemsjukvård. I kursen ingår också hemtentamen, seminarium och övriga studieuppgifter förutom verksamhetsförlagd utbildning.

Sammantaget konstaterar bedömargruppen att målets olika delar identifieras i olika kurser och lärandemål och examineras på ett föredömligt sätt. De kliniska delarna examineras inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet har god kontakt med de kliniska handledarna, och den ansvariga läraren samtalar med varje enskild student och bedömer studenten med BeVut som underlag. Progressionen från teoretiska lärandemål till praktiska mål under den verksamhetsförlagda utbildningen är föredömlig. Upplägget av utbildningen visar på en god progression från teori till praktik. Ett litet frågetecken kvarstod om hur studenternas slutbedömningssamtal gick till, något som förtydligades under intervjuerna och bedöms vara tillfredsställande.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot distriktssköterska ska studenten visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Enligt självvärderingen säkerställer utbildningen att studenterna, efter avslutad utbildning, har förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Bedömargruppen håller med om detta. Utbildningen är baserad på ett studentcentrerat lärande, där läraktiviteterna är utformade för att stimulera ett livslångt lärande. I kursen Hälsopedagogik och vård vid långvarig ohälsa och sjukdom ingår exempelvis att reflektera över sitt behov av ytterligare kunskap och utveckling relaterat till kärnkompetenser för sjuksköterskans specialistområde. Den kursen examineras via studieuppgifter, grupparbete, seminarier och hemtentamen.

I bedömningsformuläret BeVut som används inom den verksamhetsförlagda utbildningen inom elevhälsa och barnhälsovård ingår också flera kriterier för godkänt som hör till det målet. Ett handlar om att kunna reflektera över sitt eget förhållningssätt i det kommande arbetet, till exempel specialistsjuksköterskans kompetens och ansvarsområde inom barnhälsovård och elevhälsa utifrån evidens. Dessutom ingår att kritiskt granska sitt eget behov av kunskaper och färdigheter som specialistsjuksköterska samt kunna värdera nya rön och metoder inom omvårdnad. I BeVut, som också används inom primärvården, krävs att studenterna ska redogöra för följande för att få ett godkänt betyg: "Identifiera ditt behov av ytterligare kunskap, reflektera kring inom vilka områden du behöver inhämta kompetens, samt hur du säkerställer din framtida kunskapsinhämtning som specialistsjuksköterska". Bedömargruppen anser att detta är tillfredsställande och stärker måluppfyllelsen.

Bedömargruppen anser att lärosätet med tydlighet visat att målet för studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens, genomsyrar utbildningen, både i teori och under den verksamhetsförlagda utbildningen, i alla kurser och inom ramen för varierande examinationer.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande

I självvärderingen framgår tydligt att lärosätet på olika nivåer beaktar ett jämställdhetsperspektiv och att det är inskrivet i kursmålen, enligt bedömargruppen. Sedan 2011 är ett av lärosätets mål att jämställdhets- och likabehandlingsperspektivet ska integreras i utbildningens teoretiska och verksamhetsförlagda moment. Självvärderingen beskriver att det är en svaghet att lärarkollegiet och studenterna till övervägande delen består av kvinnor. Bedömargruppen kan dock konstatera att det ser likadant ut på övriga lärosäten i Sverige som bedriver utbildning inom området.

Det framgår att 39 procent av högskolans grundutbildningsstudenter är av utländsk härkomst och att 28 procent kommer från studieovana hem (statistik finns inte på avancerad nivå). I självvärderingen menar lärosätet att det därför är viktigt att lägga en bredare ansats för hur jämställdhetsperspektivet ska beaktas i utbildningen. Självvärderingen beskriver att ett normkritiskt perspektiv lyfts fram i undervisningen och utgår från de normer, värderingar och ideal som påverkar livsvillkoren för kvinnor och män i olika delar av samhället. Lärosätet granskar innehållet i utbildnings- och kursplaner samt litteraturlistor återkommande, för att understödja sådan normkritik, vilket bedömargruppen anser är föredömligt.

Lärosätet anonymiserar examinationsuppgifter där det är möjligt och tydliggör rutiner för bedömningar under den verksamhetsförlagda utbildningen. I litteraturlistor samt i innehåll och lärandemål i programmets kurser förekommer begrepp inom jämställdhet. Genus, hållbarhet och transkulturella aspekter, liksom våld i nära relationer, ingår i kursen Barnhälsovård och elevhälsa. Kursen examineras via ett seminarium, grupparbeten, en salsexamination och studieuppgifter. Boken Feministiskt perspektiv på etisk frestelse ingår som kurslitteratur. I kursen Verksamhetsförlagd utbildning inom barnhälsovård och elevhälsa ingår ett lärandemål om att värdera hur sociala, ekonomiska och kulturella förutsättningar påverkar barns och ungas livsvillkor ur ett folkhälsoperspektiv. Även här ingår undervisning om våld i nära relationer. I kursen Etik inriktning primärvård ingår undervisning om mänskliga rättigheter, mänsklig värdighet och människosyn. I kursen Hälsopedagogik och vård vid långvarig ohälsa och sjukdom ingår ett lärandemål om att reflektera över hälsobegreppet samt relatera till mål för jämlikhet och hållbarhet. I kursen VFU inom primärvård ingår också hållbar och jämlik vård. I kursen Självständiga arbete i vårdvetenskap ingår ett lärandemål om att kritiskt värdera självständigt arbete utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter. Alla lärandemål examineras individuellt med relevanta examinationsformer.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet trots att de inte uppnår en jämn könsfördelning väl visar på sin strävan att uppnå jämställdhet, vilket framgår tydligt av kursmål, kurslitteratur, undervisning och examinationer. Lärosätet visar föredömligt på att målet uppfylls och genomsyrar verksamheten på olika nivåer.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen anser att utbildningen tydligt och kontinuerligt följs upp. Goda exempel är att det finns ett pedagogiskt kollegium, som följer upp utbildningskvalitet och förbättringsåtgärder. Det finns fastställda riktlinjer för program- och kursvärderingar. Riktlinjerna beskriver den funktion som ansvarar för genomförandet, vad värderingarna ska innehålla och hur processen ser ut för att ta tillvara och återföra resultatet till intressenterna. Resultat rapporteras in regelbundet efter varje kurs och program. Studenterna utvärderar utbildningen muntligt och skriftligt, vilket är positivt. De skriftliga delarna har gemensamma frågor som kan jämföras över tid och mellan utbildningar och handlar om måluppfyllelse, forskningsanknytning, studenters egenansvar, inflytande och delaktighet, jämställdhet, likabehandling, hållbar utveckling samt förberedelse för ett föränderligt arbetsliv. Studentenkäten genomförs vartannat år och berör studiemiljö och pedagogik, där resultatet presenteras på högskolenivå och institutionsnivå för att möjliggöra förbättringar. Resultatet återkopplas också till studenterna via lärplattformen It's Learning och på intranätet för personalen. Även andra undersökningar genomförs, till exempel en alumnenkät, för att få svar på var studenterna yrkesarbetar efter utbildningen. Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätet har ett bra system för uppföljning av innehåll och resultat samt återkoppling.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Antagning och genomströmning mäts. Utbildningen är ny och studenterna hade när självvärderingen skrevs bara gått halva programmet. Då hade 18 av 24 studenter fullföljt utbildningen till och med kurs 4 av 8, vilket lärosätet bedömer som en tillfredsställande genomströmning och liknar den vid liknande enskilda lärosäten. Bedömargruppen kan bara hålla med. Lärosätet försöker underlätta för studenterna att förena studier och familjeliv via till exempel schemaläggning och genom teoriveckor med självstudier under perioder som skolloven inträffar, vilket bedömargruppen ser som positivt. Lärosätet försöker också att förlägga den verksamhetsförlagda utbildningen nära hemmet. Hybridläsning för undervisningen som införts efter pandemin har underlättat för återgång till campus. Lärosätet har bara genomfört halva utbildningen, så det blir intressant att i framtiden följa upp hur den verksamhetsförlagda utbildningen kommer att utvärderas och återkopplas som helhet.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att lärosätet strukturerat samt på olika sätt och nivåer, från studenter till pedagogiskt kollegium och ledning, följer upp utbildningens kvalitet, innehåll, genomförande och resultat. Utbildningen är ny och hade inte avslutats av den första kullen vid intervjutillfället, men genomströmningen verkar ändå tillfredsställande. En kvarvarande fråga för framtiden är därför vad utvärderingen av hela utbildningen kommer att visa, eftersom studenterna fortfarande inte genomfört alla kurser.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredställande

Bedömargruppen konstaterar att bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är tillfredsställande. När det gäller målet att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen bedöms lärosätet vara starkt. Lärosätet lyckas nå måluppfyllelse genom ett bra upplägg av kurser, innehåll och examinationer. Sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen visas tydligt i programmets kurser och lärandemål samt via progressionen i utbildningen, menar bedömargruppen.

När det gäller det inriktningsspecifika målet att visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som behövs för att främja fysisk, psykisk och social hälsa hos patienter samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer, visar upplägget av utbildningen på en god progression från teori till praktik. De kliniska delarna examineras inom ramen för den verksamhetsförlagda utbildningen. Lärosätet har god kontakt med de kliniska handledarna och den ansvariga läraren samtalar med varje enskild student och bedömer studenten med bedömningsformuläret BeVut som underlag. Progressionen från teoretiska lärandemål till praktiska mål under den verksamhetsförlagda utbildningen är föredömlig. Ett litet frågetecken kvarstod om hur studenternas slutbedömningssamtal gick till, något som förtydligades under intervjuerna och bedöms vara tillfredsställande.

Målet om värderingsförmåga och förhållningssätt samt studenternas förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens integrerar lärosätet med tydlighet i utbildningen på många sätt samt i olika kurser och examinationsformer.

Bedömningsgrunden Jämställdhet bedöms som tillfredställande och väl integrerat i utbildningen. Lärosätets strävan att uppnå jämställdhet visas tydligt i kursmål, kurslitteratur, undervisning och examinationer. Lärosätet visar föredömligt på att målet uppfylls och genomsyrar verksamheten på olika nivåer.

När det gäller bedömningsgrunden Uppföljning, åtgärder och återkoppling visar lärosätet att man strukturerat följer upp utbildningens kvalitet, innehåll, genomförande och resultat på olika sätt och nivåer, från student till pedagogiskt kollegium och ledning. Utbildningen är ny och hade inte avslutats av den första kullen vid intervjutillfället, men genomströmningen verkar ändå tillfredsställande. En kvarvarande fråga för framtiden är därför vad utvärderingen av hela utbildningen kommer att visa, eftersom studenterna fortfarande inte genomfört alla kurser. Bedömargruppen tycker dock att det ser lovande ut.