Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Lärosätet har som krav att alla lärare i specialistsjuksköterskeprogrammen ska vara disputerade. I specialistutbildningen inom psykiatrisk vård är alla lärare som undervisar och examinerar disputerade. Lärargruppen består av åtta lärare där fyra har specialistsjuksköterskeexamen inom psykiatrisk vård. Tre av lärarna är professorer i vårdvetenskap, varav en är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård. En av lärarna är docent i vård- och forskningsetik samt i medicinsk etik. Den programansvariga läraren är disputerad och specialistutbildad sjuksköterska i psykiatrisk vård.

Flera lärare ingår i forskningsnätverk samt i olika forskningssamarbeten regionalt, nationellt och internationellt. Den programansvariga och en professor har kopplingar till Centrum för psykiatriforskning (ett samarbete mellan Karolinska institutet och Region Stockholm). Bedömargruppen anser att den professionsrelaterade kompetens som finns tillgänglig för utbildningen är god; samtliga lärare i programmet har mångårig klinisk yrkeserfarenhet inom psykiatrisk vård eller närliggande sammanhang.

Bedömargruppen konstaterar att den pedagogiska kompetensen är adekvat. Enligt självvärderingen har alla lärare i programmet minst 7,5 högskolepoäng högskolepedagogisk utbildning. Flera lärare har särskild högskolepedagogisk utbildning med inriktning mot verksamhetsförlagd utbildning (VFU), två av lärarna i programmet har 30 högskolepoäng utbildning i yrkesmässig handledning i omvårdnad. För att vara klinisk handledare i verksamhetsförlagd utbildning krävs både specialistutbildning i psykiatrisk vård och magisterexamen. Sammantaget anser bedömargruppen att den pedagogiska kompetensen är god.

Lärosätet anger i sin självvärdering att det finns utmaningar med kommande pensionsavgångar. Lärosätet arbetar aktivt med kompetensförsörjningsplaner och satsningar på nyrekryteringar. I självvärderingen reflekterar lärosätet över problemet med få disputerade specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Under intervjun tydliggörs en satsning på nyrekrytering genom att lärosätet har utlyst ett lektorat som vid tillfället för intervjun hade tre sökande. Lärosätet förmedlar att lärargruppen för utbildningen har genomgått ett generationsskifte och att man nu har en lärargrupp där alla är disputerade, samt att flera har många år kvar till pensionsavgång.

Bedömargruppens sammantagna bedömning är att antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen anger lärosätet att det finns flera starka forskningsmiljöer, där några har direkt koppling till den aktuella utbildningen. Forskningsmiljöer vid lärosätet av särskild betydelse för specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning psykiatrisk vård är forskning om anhörigstöd, funktionsnedsättningar, tillgång till vård och jämlik hälsa samt våld i nära relationer, enligt självvärderingen. Samtliga forskningsmiljöer har fått statliga medel. Under intervjun framkommer att alla disputerade lärare har minst 20 procent tid för forskning i sin tjänst och att professorerna har 50 procent. Lärosätet har särskilda docentprogram för att stödja disputerade till en docentur.

Självvärderingen beskriver att den aktiva forskningsmiljön kommer studenterna till del genom seminarier där lärare och studenter bjuds in, exempelvis finns vårdvetenskapliga seminarier där aktuell teoribildning diskuteras. Det finns också forskning som leds av lärare i programmet, till exempel interventioner vid psykisk ohälsa, suicidprevention och beroendevård. I självvärderingen saknas konkreta exempel på hur moment i utbildningen samspelar med forskningen och vilken forskning som delges studenterna. Under intervjun beskrivs att forskning integreras på ett tydligt sätt i alla moment, till exempel forskningsprojekt om hemlösa kvinnors psykiska hälsa, projekt om självvald inläggning. Projekteten diskuteras i seminarieform och som projektkonferenser, dit verksamheten bjuds in.

Bedömargruppen ser positivt på det samarbete mellan den programansvariga (som också är klinisk lektor) samt adjungerade kliniska adjunkter och handledare som självvärderingen redogör för. Lärosätet anser att samarbetet är viktigt för att stärka kopplingen mellan utbildning, forskning och den professionsinriktade miljön som studenterna möter under sin VFU. Bedömargruppen ser positivt på att regelbundna samtal förs mellan lärare från utbildningen och enhetschefer vid kliniker. Utifrån de samtalen har det framkommit önskemål från kliniska adjunkter och handledare om att få stärka sin vetenskapliga kompetens. Därför ordnar lärosätet särskilda utbildningsdagar, dit verksamheten bjuds in.

Samläsning med andra inriktningar sker i tre av programmets sju kurser. Syftet med samläsning är kunskapsutbyte och samverkan. I kursplanen för kursen Den psykiatriska vårdens etik och värdegrund finns inriktningsspecifika lärandemål, men bedömargruppen noterar att kurslitteratur för inriktningen är sparsam. I kursplanen för Ledarskap i flexibla organisationer saknas tydliga lärandemål, och bedömargruppen noterar att även den kursen saknar inriktningsspecifik litteratur. Under intervjun klargörs att inriktningsspecifika kunskaper säkerställs genom kursens examinationsuppgifter. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att se över lärandemål och litteratur i båda dessa kurser.

Den sammantagna bedömningen är att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Förutsättningar

Tillfredställande

Bedömargruppen anser att den vetenskapliga kompetensen som finns tillgänglig för utbildningen är god. Lärosätet har som krav att alla lärare i specialistsjuksköterskeprogram ska vara disputerade. Den programansvariga läraren är disputerad och specialistutbildad sjuksköterska i psykiatrisk vård. Lärosätet har haft ett generationsskifte och har nu ett lärarlag där alla är disputerade, och flera har många år kvar till pension. Bedömargruppen konstaterar att den pedagogiska kompetensen är adekvat. Den sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms vara tillfredställande samt stå i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Inom lärosätet finns flera starka forskningsmiljöer, där några har direkt koppling till programmet. Den aktiva forskningsmiljön kommer studenterna till del genom seminarier där lärare och studenter bjuds in, exempelvis finns vårdvetenskapliga seminarier. Bedömargruppen ser positivt på det nära samarbetet mellan den programansvariga, som också är klinisk lektor, samt adjungerade kliniska adjunkter och handledare. Lärosätet anser att samarbetet är viktigt för att stärka kopplingen mellan utbildning, forskning och den professionsinriktade miljön som studenterna möter under sin verksamhetsförlagda utbildning. Samläsning med andra inriktningar sker i tre av programmets sju kurser. Syftet med samläsningen är kunskapsutbyte och samverkan. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att se över lärandemål och kurslitteratur för två av kurserna, för att tydligare stärka inriktningen mot psykiatrisk vård. Den sammantagna bedömningen är att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö och att verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.