Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenterna visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för yrkesutövningen.

I självvärderingen redogör lärosätet för hur de arbetar för att stödja och stimulera förståelse- och kunskapsutveckling om områdets vetenskapliga grund, viket sker genom läraktiviteter där studenter reflekterar över vårdvetenskapliga perspektiv inom psykiatrisk omvårdnad i studieuppgifter och seminarier. I självvärderingen finns flera exempel från olika kurser som visar att studenterna tränas i att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Exempelvis granskar och argumenterar studenterna i kursen Den psykiatriska vårdens etik och värdegrund för egna ställningstaganden inför olika problem som har relevans för deras kommande yrkesutövning, vilket även examineras individuellt och i ett seminarium. Flera av utbildningens lärare ingår i regionala och nationella arbetsgrupper för kunskapsstyrning, vilket lärosätet menar är en styrka eftersom det säkerställer kopplingen mellan forskning, utbildning och aktuell kunskapsutveckling inom fältet.

Lärosätet redogör i självvärderingen för att utbildningen tränar studenterna i att självständigt söka och ta till sig ny kunskap, vilket bland annat sker genom moment där studenterna ska systematisera, kritiskt granska och reflektera över aktuell forskning och evidensbaserad kunskap. I kurserna Vetenskapsteori och vetenskaplig metod och Självständigt arbete i vårdvetenskap ska studenterna visa att de tillägnat sig de färdigheter och förmågor som krävs för att bidra till kunskapsutvecklingen i sitt kommande yrke.

Lärosätet beskriver i självvärderingen ett mål om att studenterna efter genomgången utbildning ska stå på en solid vetenskaplig grund, så att de i sin yrkesutövning kan medverka till att driva kunskapsfronten inom psykiatrisk vård framåt. I sitt yrkesutövande ska specialistsjuksköterskan kunna använda aktuell kunskap och forskning som underlag för en evidensbaserad vård. Bedömargruppen anser att lärosätet genom resonemang och exempel i självvärderingen och under intervjun har visat att det målet omsätts i utbildningen.

Lärosätet har identifierat flera utvecklingsområden. Ett utvecklingsområde är behovet av att stärka studenternas vetenskapliga skrivande, så därför erbjuds alla möjlighet att få individuell handledning genom ett samarbete med högskolebiblioteket. Ett annat utvecklingsområde som lärosätet har identifierat är att erbjuda fler studenter möjlighet att medverka i befintliga forskningsprojekt.

Den sammantagna bedömningen är att utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna när examen utfärdas når det utvalda målet inom kunskapsformen kunskap och förståelse i examensordningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen färdighet och förmåga i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenterna visa sådan kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Lärosätet redogör i självvärderingen för flera exempel på kursmål, läraraktiviteter, studieuppgifter och examinationer som relaterar till examensmålet. Bedömargruppen anser att exemplen vittnar om en god progression och att utbildningen förbereder studenterna inför deras kommande yrkesutövning. Bedömargruppen ser positivt på att teoretiska moment länkas samman med verksamhetsförlagd utbildning, vilket möjliggör för studenterna att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken

Kursen med verksamhetsförlagd utbildningen har flera kursmål med relevans för examensmålet, och lärosätet menar att den verksamhetsförlagda utbildningen är viktig för att uppnå examensmålet i färdighet och förmåga. Lärare deltar vid bedömningar, och lärosätet betonar betydelsen av lärande genom reflektion, vilket sker tillsammans med handledare under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid bedömningar i samband med verksamhetsförlagd utbildning utgår studenterna från bedömningsunderlaget BeVut. Bedömargruppen noterar att bedömningsunderlaget utgår från kursmålen, som kan skilja sig åt mellan olika lärosäten, men enligt lärosätet upplever både handledare och lärare det aktuella bedömningsunderlaget som en förbättring jämfört med tidigare bedömningsformulär.

Ett utvecklingsområde som lärosätet beskriver för att stärka den akademiska lärandemiljön i vården är att dela tjänster mellan lärosäte och klinik, vilket bedömargruppen ser positivt på. I dag finns en klinisk lektor i psykiatrisk vård, som helt finansieras av lärosätet.

Bedömargruppen anser att utbildningen skapar goda förutsättningar för studenterna att nå den kunskap och färdighet som krävs för att medverka i behandling, habilitering och rehabilitering inom psykiatrisk vård och omsorg.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, uppnår de utvalda målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatrisk vård ska studenterna visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lärosätet anger i självvärderingen att det finns flera kursmål och uppgifter under utbildningen som knyter an till examensmålet. Till exempel har kursen Verksamhetsintegrerat lärande mål som innebär att studenterna ska kunna granska sitt eget förhållningssätt och sitt behov av kunskap och kompetensutveckling. Den verksamhetsförlagda utbildningen är viktig för uppfyllelsen av examensmålet. Den verksamhetsförlagda utbildningen inleds med att studenterna utifrån kursmål och det egna kunskapsbehovet skriver en individuell lärandeplan. Lärandeplanen används fortlöpande under den verksamhetsförlagda utbildningen, tillsammans med bedömningsunderlag som innehåller kursmål och betygskriterier, och ligger på så vis till grund både för studenternas egna reflektioner och återkoppling från handledare. I samband med den verksamhetsförlagda utbildningen finns också en muntlig examination där studenterna presenterar exempel på hur de själva anser att de har uppnått kursmålen.

Under intervjun framför lärosätet att kursen Ledarskap i flexibla organisationer innehåller moment där studenterna arbetar med ett förbättringsarbete och ger förslag på hur de kan förbättra vården. I samband med det finns examinerande moment där studenterna bland annat ska reflektera över vilken kunskap de behöver. Studenterna reflekterar både tillsammans och individuellt. Bedömargruppen anser att lärosätet har visat hur utbildningen genom både mer praktiska och teoretiska moment förbereder studenterna för att i sin kommande roll som specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Sammantaget är bedömningen att utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenterna, när examen utfärdas, når det utvalda målet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt i examensordningen.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet redogör i självvärderingen för att ett jämställdhetsperspektiv beaktas genom att lärosätet beaktar kön, tillsammans med andra faktorer som socioekonomiska förutsättningar, religion och ålder, i samband med att utbildningens kurser planeras. Konkret kan det handla om att diskutera aspekterna när kurslitteratur bestäms, när patientberättelser skrivs och när examinationsuppgifter utformas. Lärosätet menar att ett jämställdhetsperspektiv finns med i flera kurser i form av innehåll om genus, intersektionalitet och våld i nära relationer. Lärosätet ger vid intervjun några exempel på det. I utbildningens första kurs ingår ett moment där begreppet psykisk ohälsa problematiseras utifrån bland annat kön, men kursen har inget mål som explicit berör jämställdhet. En av utbildningens kurser, Ledarskap i flexibla organisationer, har ett kursmål som inkluderar jämställdhet.

Lärosätet strävar efter att medvetandegöra både studenter och lärare om den ojämna könsfördelningen som råder för både student- och lärargruppen, enligt självvärderingen. Lärosätet har ett mål om att jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv ska integreras i utbildningarna, och ett instrument för det är granskningar av innehåll, kursplaner och kurslitteratur. Under intervjun resonerade lärosätet om att till exempel kursmålet för kursen Ledarskap i flexibla organisationer är ett uttryck för det arbetet.

Bedömargruppen anser att ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningsgrunder: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har riktlinjer som fastställer hur utvärderingar av program och kurser ska ske. Ett särskilt organ, Pedagogiskt kollegium, har det övergripande ansvaret för utvärderingar och dit rapporteras varje år resultaten av genomförda programvärderingar. Resultat från programvärderingarna sammanställs i en programrapport som görs tillgänglig och återkopplas till lärare och studenter. Utöver programrapporten genomförs en studentenkät vartannat år till samtliga studenter vid utbildningen. Resultaten från studentenkäten presenteras högskoleövergripande, till institutionen och till studenterna via lärosätets lärplattform. Lärosätet genomför även alumnenkäter. Alumnenkäten för 2021 visade bland annat att alumnerna bedömde att utbildningen hade en hög grad av måluppfyllelse och att merparten av alumnerna arbetade inom det yrke de utbildat sig för. Varje år görs sammanställningar av nyckeltal som söktryck, antagning, examina, beräkning av prestationer och genomströmning.

Bedömargruppen ser positivt på den variation av utvärderingar som sker. Utbildningen utvärderas och analyseras kontinuerligt, och resultaten leder till åtgärder, som revidering av program- och kursinnehåll, lärandeaktiviteter och examinationer. Utöver de övergripande utvärderingarna genomförs utvärderingar i slutet av varje kurs. Kurserna utvärderas både genom enkäter och genom muntliga utvärderingar. Den kursansvariga sammanställer materialet och informerar om genomströmning och om hur många som uppnått godkänt resultat på kursen. Den kursansvariga ansvarar sedan för att återkoppla till de studenter som har läst kursen och till de studenter som påbörjar kursen nästa gång kursen ges. Utifrån det samlade bedömningsunderlaget anser bedömargruppen att lärosätet har visat att det finns ett systematiskt arbete om uppföljning, omhändertagande av resultat och kommunikation av genomförda förändringar.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet ger i självvärderingen ett exempel på sitt arbete för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad tid: En kursvärdering ledde fram till en förändring av ett examinationsseminarium som studenterna uttryckt svårigheter med att genomföra. Efter förändringen inom den kursen har fler studenter nått godkänt resultat vid det första ordinarie examinationstillfället. Under intervjun med lärosätet framkommer flera liknande exempel på hur utbildningen utvecklas, bland annat om studenternas möjligheter att slutföra sina självständiga arbeten inom utsatt tid. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets exempel och på hur lärosätet använder kurs- och programvärderingar som ett verktyg för att identifiera utvecklingsmöjligheter.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet systematiskt följer upp utbildningens utformning, genomförande och examination. Bedömargruppen anser även att lärosätet verkar för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet för samtliga valda examensmål har tydliggjort kopplingar mellan moment i kurserna, kursmålen och examensmålen. För samtliga valda examensmål finns olika kursmål som bidrar till måluppfyllelsen. När det gäller examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse har lärosätet flera konkreta exempel på hur utbildningen utvecklar studenternas kritiska förhållningssätt, vetenskapliga grund och förståelse för sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet. Uppfyllelsen av examensmålet gynnas av att flera av lärosätets lärare ingår i regionala och nationella arbeten kopplade psykiatrisk vård. Lärosätet har identifierat att studenterna behöver få bättre förutsättningar att stärka sitt vetenskapliga skrivande och har bland annat sett till att utbildningens studenter kan få stöd vid lärosätets bibliotek.

För att uppfylla examensmålet inom kunskapsformen färdighet och förmåga ser bedömargruppen ett antal kursmål, aktiviteter och examinationer som knyter an till examensmålet. En särskild betydelse har den verksamhetsförlagda utbildningen, som enligt bedömargruppen ger goda möjligheter att omsätta teoretiska kunskaper. Lärosätet ser ett utvecklingsområde i att skapa fler delade tjänster (anställningar där en person är anställd både vid lärosätet och en klinisk verksamhet). Bedömargruppen instämmer i att det är angeläget. Studenternas reflektioner i samband med den verksamhetsförlagda utbildningen, som hanteras genom bedömningsunderlag och samtal mellan studenten, handledaren och lärosätet, har även betydelse för examensmålet inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Utbildningen har också andra inslag där studenternas reflektioner och förmåga att identifiera sitt kunskapsbehov bedöms.

Lärosätet arbetar utifrån ett brett normkritiskt perspektiv som bland annat inkluderar att psykisk ohälsa problematiseras i relation till kön. Bedömargruppen anser att lärosätet inom ramen för den här större ansatsen har visat att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningens innehåll, planering och genomförande. Slutligen anser bedömargruppen att lärosätet systematiskt följer upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder och återkoppling sker till berörda lärare, ämnesgrupper och studenter. Lärosätet verkar också för att studenterna ska slutföra utbildningen inom avsatt tid, till exempel genom förändringar inom kurser som studenterna upplevt svårigheter att slutföra.