Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är användbar och förbereder studenter huvudsakligen för ett föränderligt arbetsliv.

Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) visar genom sin ansökan på en medvetenhet om behov bland stora invandrargrupper i Sverige att erhålla en utbildning som erkänner och lyfter fram värden i östkyrkliga traditioner samtidigt som den uttrycker och relaterar till nutida omständigheter i det svenska samhället och västvärlden. Såtillvida har SI en berömvärd ambition och förutsättningar att bidra till integration och samhällsbyggande i en utbildningsform som kombinerar akademiska studier med förankring i traditionell östkyrklig identitet. I grunden syftar kandidatprogrammet, med inriktning mot östkyrkliga studier, till att utbilda präster, diakoner, pedagoger och teologer för kyrkor och samfund med östkyrklig nationell och kulturell bakgrund men även till intresserade lekmän och kvinnor. Eftersom det finns en uppskattning om över 400 000 personer med östkyrklig bakgrund i Sverige är bedömningen att det finns ett volymmässigt behov för den utbildningsinriktning som ansökan avser. SI har ett etablerat samarbete med ortodoxa kyrkors företrädare i Sverige och därigenom kan förutsättningar hos berörda avnämare och därmed relaterad utveckling inom arbetslivet följas och utbildningens relevans ständigt bearbetas. Ansökan ger dock inget underlag för bedömning av kvantiteter för vilka det finns ekonomiska förutsättningar hos kyrkor och samfund att anställa utbildad arbetskraft.

Kandidatprogrammet i östkyrkliga studier har alltså en särskild arbetslivsinriktning mot att utbilda för östkyrkliga samfund - som en specifik kyrklig anställningssektor - men inte endast i Sverige utan även för en europeisk omvärld. Många länder, med betydande invandring från östkyrkliga områden i Mellanöstern och Afrika, saknar motsvarande utbildningskraft som SI kan anses ha och sträva efter - med internationell kompetens och konkurrenskraft. Att kandidatprogrammet ges på engelska liksom såväl genom campus- som distanskurser vittnar om en internationellt tillgänglig utbildningsambition.

Utöver denna särskilda arbetslivsinriktning finns en allmän ansats från SI att genom akademisk utbildning kunna ge vidareutbildning och fortbildning för präster och pastorer från andra kyrkor och samfund samt för personer verksamma inom media, kultur och offentlig sektor. Syftet är att ge orientering och kunskap om betydelsen av religiös identitet för personligt liv och mänsklig gemenskap samt individers deltagande i samhällslivet. Dock menar bedömargruppen att det finns skäl att tvivla på att utbildningen kommer att efterfrågas av bredare grupper då utbildningen med nuvarande inriktning är snäv i förhållande till en bredare förståelse av en kandidatutbildning i religionsvetenskap och teologi som huvudområde.

Påbyggnaden av en kandidatexamen med folkhögskolestudier i en så kallad collegemodell för ett utvidgat pastoralpedagogiskt program i samverkan med Sankt Ignatios folkhögskola är en intressant möjlighet som kombinerar akademisk utbildning med folkbildningsstudier. Denna ansats bedöms dock medföra svårigheter att upprätthålla en rågång mellan akademiska krav och folkbildningsförutsättningar. Detta borde ha behandlats mer utförligt i ansökan enligt bedömarna.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

SI:s ansökan syftar till att i högskoleform utveckla och förstärka en position som en institution för samarbete mellan huvudsakligen fem östkyrkliga traditioner - den bysantinska, den koptiska, den syriska, den etiopiska och den eritreanska. I sig innebär det en betydande ansträngning för att bidra till ett bejakande av mångfald och integration i det svenska samhället. Etablerade relationer till många kyrkor och traditioner bidrar också till förutsättningar för en institutionell självständighet vilket får anses vara en särskild fördel för att garantera en akademisk integritet.

I den svenska högskolesektorn finns sedan tidigare enskilda högskolor, med utbildning i teologi och religionsvetenskap, som har historiska och aktuella anknytningar till både frikyrkor, i traditionell svensk mening, liksom den romersk-katolska kyrkan. Därför kan det anses vara av ett särskilt värde att tillerkänna en högskola med ortodox och östkyrklig anknytning en motsvarande akademisk legitimitet.

I det befintliga lärarlaget finns flera nationaliteter representerade vilket kan bidra till förtroende för de primära avnämarna av utbildningarna. Som framhölls i bedömarintervjun med SI:s ledning kan en svensk akademisk modell fungera sammanhållande för att relatera till flera kyrkliga aktörer som primära avnämare av en högskoleutbildning.

Ett frågetecken som inte kunnat rätas ut på ett nöjaktigt sätt varken utifrån ansökan eller genomförd bedömarintervju är den fortsatta samverkan med Enskilda högskolan Stockholm (EHS). Kompetensbasen för aktuell ansökan har byggts upp i nära samarbete mellan SI och EHS i form av en avtalsbaserad högskoleutbildning med inriktning mot östkyrkliga studier på basis av EHS examenstillstånd. Detta samarbete sedan 2018 är tänkt att fortgå men under andra former. Hur samarbetet ska se ut och hur denna process konkret ska gå till är dock inte nöjaktigt presenterat eller garanterat i ansökan.

Sammantaget kan sägas att relevant samverkan finns etablerad och sker med viktiga delar av det omgivande samhället, vilket är tillfredsställande, men att osäkerhet finns kring fortsatt relation till och eventuell samverkan med EHS.