Huvudområdet

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) ansöker om rätt att utfärda kandidatexamen i religionsvetenskap och teologi med inriktning mot östkyrkliga studier. Utbildningen som leder fram till examen benämns i ansökan Kandidatprogram i östkyrkliga studier, är på grundnivå och omfattar 180 högskolepoäng (hp). Utbildningen ska ges dels som ett treårigt program på heltid, dels i kombination med kurser som ges av Sankt Ignatios folkhögskola, bland annat de som ges inom det fyraåriga pastoralteologiska programmet. I det sistnämnda fallet läses de inledande 60 hp på halvfart. Utbildningen består av fyra ämnen: (1) bibelvetenskap med receptionshistoria, (2) kyrkohistoria med patristik, (3) liturgivetenskap och (4) kyrkovetenskap, och avslutas med ett examensarbete om 15 hp inom ett delområde med anknytning till östkyrkliga studier. Bedömarna konstaterar att angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Huvudområdet är definierat i relation till den vetenskapliga grunden. Utbildningens innehåll inklusive

eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

Huvudområdet i ansökan är religionsvetenskap och teologi. Detta huvudområde definieras på olika sätt inom svensk akademisk utbildning och inte sällan kan religionsvetenskap och teologi helt eller delvis överlappa varandra. Huvudområdet religionsvetenskap och teologi uppfattas vanligen brett och mångfacetterat och består därför av ett flertal discipliner och inriktningar. Inget svenskt lärosäte kan ensamt sägas täcka in hela huvudområdets spännvidd inom utbildning och forskning. Utifrån en nationell horisont är bedömningen att kursutbudet på SI inte är utformat så att det kan anses uttrycka huvudområdets mest etablerade och konstituerande inriktningar och avgränsningar. Betydande delar av de teologiska och religionsvetenskapliga disciplinerna saknas helt eller har ett alltför begränsat utrymme. Det gäller till exempel delar som är inriktade på samtida och komparativa perspektiv av olika religiösa, filosofiska och etiska uttryck och yttringar vilka är väsentliga för den teologiska och religionsvetenskapliga utbildningens relevans i samhällsdebatten. Vidare saknar utbildningen vid SI en större sammanhållen introduktion av översiktlig och metodologisk art till det breda spektrum av religionsstudier som kännetecknar de religionsvetenskapliga och teologiska utbildningarna i Sverige. Såväl kursutbudet som kursernas innehåll tenderar att inrikta studierna direkt mot östkyrkliga studier snarare än att erbjuda varierande vedertagna inriktningar inom huvudområdet religionsvetenskap och teologi, ett förhållande som återspelas i omfånget av och benämningarna på utbildningens fyra ämnen. Även om flera av kurserna, inklusive de metodorienterande, kan omfatta moment med anknytningspunkter till ett flertal akademiska discipliner, däribland de religionsvetenskapliga och teologiska, framstår utbildningen i relation till huvudområdet som anmärkningsvärt snäv och i hög grad historiskt orienterad. Sammantaget är huvudområdet definierat i relation till vetenskaplig grund men utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar bedöms inte ha rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

I ett rikstäckande perspektiv finns inte ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Även om kandidatprogrammet innehåller flera etablerade religionsvetenskapliga och teologiska aspekter, får dessa på SI således avsevärt mindre utrymme än i motsvarande nationell och internationell utbildning på högskolenivå. Denna brist kan inte kompenseras av att inriktningen östkyrkliga studier kan anses vara angelägen i ett nationellt perspektiv. Det krävs enligt bedömarna en bredare akademisk utbildning med denna profil grundad på det samarbete med representanter för de östkyrkliga traditionerna som för närvarande sker vid Sankt Ignatios folkhögskola. En sådan bredare akademisk utbildning med aktuell profil har förutsättningar för att bli en betydelsefull nationell framtida samarbetspartner gällande både utbildning och forskning.

I anslutning till denna punkt vill vi i ett vidare nationellt perspektiv lyfta fram den speciella omständigheten att ansökan avser en utbildning med tillhörande personalresurser som i dagsläget är förlagd vid en annan huvudman. Konsekvenserna för nuvarande huvudman Enskilda högskolan Stockholm (EHS) måste enligt vår mening beaktas.

Utifrån detta anser bedömargruppen att i ett rikstäckande perspektiv finns inte ett allmänt intresse av att ansökt examen får utfärdas.

Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens (vetenskapliga och pedagogiska) är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt ansökan och kompletterande skriftliga uppgifter kommer 14 disputerade lärare att tjänstgöra vid utbildningen. Av dessa kommer fem att tjänstgöra på heltid, två på 90 respektive 80 procent, fem lärare på halvtid och två lärare på 20 procent. Tre av dessa lärare är professorer, med anställning omfattande respektive 100, 50 och 20 procent av heltid, övriga disputerade lärare anges som lektorer, varav en är docent. Två av lärarna närmar sig pensionering: en lektor verksam på halvtid, född 1953, och en professor verksam på 20 procent, född 1955. Enligt ansökan och kompletterande uppgifter har samtliga lärare genomgått högskolepedagogisk utbildning och erbjuds kontinuerligt fortbildning inom detta.

Avseende lärarkompetensens ämnesmässiga fördelning i förhållande till det huvudområde inom vilket Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) söker examenstillstånd är det inom inriktningen östkyrkliga studier som SI framstår som starkast. Kompetensen fördelas inom följande ämnesområden (som i ansökan anges som lärarnas "huvudområden") där 100 procent motsvarar en heltidstjänst: kyrkohistoria med patristik 190 procent, kyrkohistoria 50 procent, östkyrkliga studier 20 procent, kyrkovetenskap 130 procent, liturgivetenskap 150 procent och bibelvetenskap 170 procent. Därutöver finns lärarkompetens omfattande 200 procent inom religion, konst och demokrati och 50 procent inom internationella relationer och ekumenik. I linje härmed: bland de fyra ämnen som enligt ansökan ryms inom inriktningen östkyrkliga studier (bibelvetenskap med receptionshistoria, kyrkohistoria med patristik, liturgivetenskap och kyrkovetenskap) är det inom kyrkohistoria med patristik som SI har den största formella kompetensen med tre lärare, inkl. en lärare i östkyrkliga studier (100 + 90 + 20 procent). Tillsammans med lärarresurserna inom bibelvetenskap, kyrkovetenskap, inklusive liturgivetenskap, och inom religion, konst och demokrati samt inom internationella relationer och ekumenik är den samlade lärarkompetensen på SI enligt vår bedömning tillfredsställande avseende utbildningens behov inom inriktningen östkyrkliga studier. Men även om de enskilda lärarnas kompetens inte är begränsad till denna inriktning saknar det nuvarande lärarlaget formell ämneskompetens inom flera av de discipliner som traditionellt tillhör religionsvetenskap och teologi. Lärarresursen bedöms därför inte vara adekvat i förhållande till examen i religionsvetenskap och teologi.

Utbildningsmiljön

Det finns inte en för utbildningen i huvudområdet vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning inom huvudområdet.

Av de fjorton disputerade lärarna vid Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) har de elva framtida högskolelektorerna 20 procent av sin anställning reserverad för forskning, och enligt intervjuerna har de tre professorerna 50 procent arbetstid avsatt för forskning och forskarutbildning. Lärarna publicerar sin forskning i välrenommerade tidskrifter och deltar aktivt i nationella och internationella vetenskapliga nätverk och konferenser. Två enskilda forskningsprojekt i östkyrkliga studier, finansierade av Vetenskapsrådet, är knutna till två av lektorerna, och en av professorerna har tidigare lett några större externfinansierade forskningsprojekt inom denna inriktning. Lärarna arbetar kollegialt med forskningsansökningar och deras vetenskapliga och pedagogiska utveckling stöds av fyra verksamhetsutvecklare och en verksamhetschef. Lärarnas forskningsresor och medverkan vid vetenskapliga konferenser stöds ekonomiskt av SI. Inom ramen för sitt nuvarande samarbete med Enskilda högskolan Stockholm (EHS) deltar lärarna i forskarseminarieverksamhet och forskarutbildning inom östkyrkliga studier. Sammantaget är de disputerade lärarna vid SI aktiva forskare inom sina fält vilket bedöms vara gynnsamt för utbildningsmiljön vad gäller östkyrkliga studier.

För närvarande erbjuder SI genom samarbetet med EHS de studerande på avancerad och forskarnivå att aktivt deltaga i forskarseminariet i östkyrkliga studier på campus Södertälje och vid externa vetenskapliga konferenser. Det är en brist i ansökan att det inte finns en uttalad planering från de båda ingående parterna hur dessa former för att upprätthålla utbildningens forskningsanknytning, både avseende dess inriktning och huvudområde, kommer att se ut efter en eventuell förändrad organisation.

Sammantaget finns utmaningar för att bibehålla utbildningsmiljön avseende inriktningen östkyrkliga studier med omorganisation av verksamheten. Vad gäller utbildningsmiljön för religionsvetenskap och teologi, som är det huvudområde som ansökan gäller, är bedömningen att utbildningsmiljön inte kan garanteras inom flera av de discipliner som traditionellt tillhör religionsvetenskap och teologi. Bedömningen är därför att utbildningsmiljön inte är tillfredsställande.

Resurser

Det finns inte tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

För närvarande har studenterna som läser östkyrkliga studier på grundnivå och avancerad nivå tillgång till resurserna på Enskilda högskolan Stockholm (EHS). Även Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) lokaler i Södertälje nyttjas idag som ett campus för högskoleutbildningen. Om SI blir självständig utbildningsanordnare kommer dessa studenter att ha tillgång till den infrastruktur som SI redan delar med Sankt Ignatios folkhögskola, såsom IT, bibliotek och studentservice. Under 2022 har SI flyttat till nya lokaler i Södertälje som enligt ansökan och intervjuerna erbjuder en bättre anpassad campusmiljö för högskolestudenter. De nya lokalerna rymmer föreläsningssalar, grupprum, bibliotek, läsplatser, pentry och café samt närhet till studentservice, administrativ personal och lärare. I lokalerna finns grundläggande utrustning för online-undervisning, och SI avser att upprätta ett digitalt klassrum för inspelning av föreläsningar och streaming av lektioner och konferenser.

Av ansökan framgår tydligt att biblioteket på campus ännu inte är utbyggt för att tillgodose den sökta utbildningens behov. För närvarande tillhandahålls här kurslitteraturen och det som i ansökan anges som "relevant ämneslitteratur" samt "ett betydande bestånd av böcker inom östkyrkliga studier och angränsande fält". Eftersom högskolestudenterna har kunnat ta del av biblioteksresurserna vid EHS har SI hittills inte ansett sig nödgade att utöka sina biblioteksresurser ytterligare. Även om SI avser att som man skriver "…redan nu börja bygga upp en forskningsinfrastruktur som kan stödja studeranden, doktorander och forskare…" är det enligt vår bedömning tveksamt om den ämnesmässiga bredden inom huvudområdet religionsvetenskap och teologi i tillräckligt hög grad kommer kunna vara representerad i SI:s bibliotek vid kursstart 2023. Denna bedömning tar också hänsyn till att det nuvarande biblioteket även kommer att behöva utöka sitt bestånd av vetenskapliga tidskrifter och annan litteratur som är speciellt knutet till inriktningen östkyrkliga studier och som högskolestudenterna för närvarande har tillgång till på EHS.

De tillgängliga resurserna utnyttjas inte effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Utöver vad som här nämnts specifikt om biblioteksresurserna är vår bedömning att utbildningens nuvarande anknytning till den större forsknings- och utbildningsmiljö, som samarbetet med EHS erbjuder, är mer resurseffektivt också när det gäller lokaler och övrig infrastruktur.

Förutsättningar

Det samlade intrycket från ansökan och intervjuerna är att verksamheten vid Stiftelsen Sankt Ignatios (SI) visar på en specialiserad och kreativ utbildningsmiljö. Den utbildning och forskning inom östkyrkliga studier som man i nuläget bedriver i samarbete med Enskilda högskolan Stockholm (EHS) vilar på vetenskaplig grund. Ansökan gäller dock det bredare huvudområdet religionsvetenskap och teologi. Utifrån huvudområdets omfattning, personal, miljö och resurser, kan SI som självständigt lärosäte i nuläget inte sägas uppfylla de krav som enligt bedömargruppen måste ställas på en utbildning med examen inom det omfattande fältet religionsvetenskap och teologi. Svagheter finns i synnerhet vad gäller huvudområdets avgränsning och utformning och de redovisade lärar- och biblioteksresurserna i anslutning till huvudområdet.