Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse varken inom forskarutbildningsämnet eller för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Kurserna inom ämnet ges inte varje år utan synkroniseras med de tillfällen när nya doktorander antas. Obligatoriska kurser ges dels inom ämnet (47,5 högskolepoäng), dels vid centrumbildningarna. Inslaget av obligatoriska, ämnesspecifika kurser är ändamålsenligt. Bland annat ingår kursen "Historia som vetenskap" (10 högskolepoäng). Kursen avser att fördjupa de forskarstuderandes kunskap om och förståelse för historiografiska huvudspår och utvecklingslinjer samt metodkurser i ämnet om minst 15 högskolepoäng. Återigen väcks dock frågor om hur beroende forskarutbildningen i historia är av centrumbildningarna Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik och Centrum för regionalt samhällsbyggande, samt i vilken mån det finns en medveten vetenskaplig grund för det flervetenskapliga samarbetet på kursnivå som säkerställer doktorandernas historievetenskapliga kunskap. Som tidigare nämnts är avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden idag otydlig och behöver motiveras tydligare. Det är även nödvändigt att förtydliga den historiska forskningens ställning både i nationella och internationella sammanhang.

De uppgifter om genomströmning som finns tillgängliga ligger i paritet med motsvarande för övriga landet, och föranleder därför inga särskilda frågor.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts inte i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning sker genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen och i handledarkollegierna samt av externa granskare av seminarieuppsatser. Uppföljningen är systematisk. Planering av doktorandernas tid sker i samråd med handledare genom den individuella studieplanen. Upprättande och uppdatering bekräftas genom kvittens av både doktorand och handledare, för att sedan fastställas av Forskarutbildningsutskottets handläggare. Denna uppdateras och doktorand och handledare går tillsammans igenom planeringen vilket säkerställer att planeringen följs upp.

Även om formerna för uppföljning av den individuella studieplanen är tydliga, är det oklart i vilken mån resultaten omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar eller i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Av självvärderingen framgår det att måluppfyllelsen av kunskapsformen färdighet och förmåga säkerställs genom doktorandernas aktiva deltagande i forskarutbildningskurserna och i seminarieverksamheten. Härmed avses de högre seminarierna vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik och Centrum för regionalt samhällsbyggande, dels historieämnets forskarcirkel. Ett område som har brister och som kan utvecklas är den vetenskapliga seminarieverksamheten inom historieämnet. Här visade ämnets företrädare vid intervjun en klar medvetenhet om behovet av åtgärder.

Genom ett aktivt deltagande i seminarier och forskningscirklar som kommentatorer och presentatörer utvecklar doktoranderna förmåga att diskutera och argumentera för metodval et cetera. Även i detta sammanhang väcks frågan om det ringa antalet närvarande doktorander och om ämnets beroende av de båda centrumbildningarna.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts inte i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning sker genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen och i handledarkollegierna. I uppföljningen av färdigheter och förmågor är handledarnas och externa kommentatorers roller av stor vikt. Uppföljningen beskrivs i hög grad som intern. Det framkommer inte av självvärderingen eller vid intervjuerna hur resultaten av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling. Det framgår inte heller om lärosätet bedriver något eget kvalitetssäkringsarbete. I självvärderingen betonas doktorandernas självständiga planering och genomförande av avhandlingsarbetet. Det finns dock svagheter i uppföljning och kontroll av att arbetet fortskrider enligt plan.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Här är både handledning, kurser och eget deltagande i seminarier och på konferenser viktiga för att utveckla doktorandens självständiga intellektuella förhållningssätt. Seminarierna, artikel- och ansökningsverkstäder samt ämnets forskningscirkel spelar en viktig roll genom att doktoranderna tar en aktiv del i diskussioner och värderingar av andra forskarstuderandes och seniora forskares arbetstexter (projektansökningar, artikelmanuskript). Av självvärderingen framgår det att doktoranderna får fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar genom att valet av avhandlingsämne problematiseras i relation till eventuella forskningsetiska problem i samband med handledning, seminarier och extern granskning.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker inte till relevanta intressenter.

Systematisk uppföljning sker genom den årliga revideringen av den individuella studieplanen och i handledarkollegierna. Planering av doktorandernas tid sker i samråd med handledare genom den individuella studieplanen. Upprättande och uppdatering bekräftas genom kvittens av både doktorand och handledare, för att sedan fastställas av Forskarutbildningsutskottets handläggare. Denna uppdateras och doktorand och handledare går tillsammans igenom planeringen vilket säkerställer att planeringen följs upp.

Även om formerna för uppföljning av den individuella studieplanen är tydliga, är det oklart i vilken mån resultaten omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande.

Bedömningen är att lärosätet inte lyckats säkerställa utbildningens utformning, genomförande och resultat. Detta framstår som en följd av forskarutbildningsämnesmiljöns begränsade storlek, vilken i sin tur har lett till ett svårbedömt beroende av de flervetenskapliga centrumbildningarna CSD och CRS.

Aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms inte vara tillfredsställande vad gäller i vilken mån det finns en medveten vetenskaplig, ämnesspecifik grund för det flervetenskapliga samarbetet på kursnivå som säkerställer doktorandernas historievetenskapliga kunskap.

Av självvärderingen framgår det att måluppfyllelsen av kunskapsformen färdighet och förmåga säkerställs genom doktorandernas aktiva deltagande i forskarutbildningskurserna och i seminarieverksamheten. Härmed avses de högre seminarierna vid Centrum för samhällsvetenskapernas didaktik och Centrum för regionalt samhällsbyggande, dels historieämnets forskarcirkel. Ett område som har brister och som kan utvecklas är den vetenskapliga seminarieverksamheten inom historieämnet. Här visar ämnets företrädare en klar medvetenhet om behovet av åtgärder.

Aspekten måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms vara tillfredställande. Måluppfyllelsen sker genom att handledning, kurser och eget deltagande i seminarier och på konferenser är viktiga för att utveckla doktorandens självständiga intellektuella förhållningssätt.