Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Den allmänna studieplanen ger enligt bedömargruppen en standarddefinition av ämnet nationalekonomi; ämnet har fokus på resursanvändning och effekter av ekonomisk politik där teori och empirisk metod används för att studera beteenden och ekonomiska samband på såväl makro- som mikroekonomisk nivå. Även i självvärderingen hänvisar lärosätet till internationellt använda definitioner. Lärosätet identifierar också i självvärderingen behov av att öka förståelsen för och överlappningen med andra discipliner. Exempel på dessa discipliner är statsvetenskap, psykologi, klimatforskning samt tillämpad mikroekonomi. Kopplingen till vetenskaplig grund vad gäller ämnets bredd och djup i relation till teoretisk och empirisk metod bedöms av bedömargruppen vara tillräcklig. Vidare är programmets profilering mot beteende-, utvecklings- och hälsoekonomiska frågeställningar i överensstämmelse med den forskningsverksamhet som bedrivs vid lärosätet.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Enligt självvärderingen har programmet 32 doktorander. Andelen kvinnliga doktorander är 56 procent. Tjugo doktorander har en internationell bakgrund. Av doktoranderna är 19 finansierande av interna medel. Övriga finansieras av SIDA, ingår i forskarskolor eller är industridoktorander.

Ämnet har 14 professorer och 5 docenter i miljön och samtliga är heltidsanställda. Dessutom finns flera väl meriterade gästprofessorer med anknytning på lång sikt till institutionen. Handledarna förutsätts ha docentkompetens. Minst en av handledarna ska ha pedagogisk utbildning i handledarskap. Av självvärderingen framgår inte tydligt hur stor andel av handledarna som har genomgått en sådan pedagogisk utbildning. Utifrån självvärderingen och intervjuerna med lärosätet framgick inte heller hur den pedagogiska kompetensen systematiskt följs upp.

Antalet inskrivna doktorander i relation till antalet professorer (heltidsekvivalenter) är 2,3, vilket bedömargruppen betraktar som tämligen lågt. Det skapar visserligen förutsättningar för bredd och djup i programmet, men doktorandunderlaget för i synnerhet specialiserade kurser är tämligen snävt även om dylika kurser är öppna för doktorander från andra lärosäten. Fördelningen av handledaransvaret mellan de olika handledarna förefaller i viss mån ojämn. Det framkom dock under intervjuerna att det finns en process för fördelning av handledaransvaret mellan handledarna för att undvika en dylik obalans. Tilldelningen av handledare ses över i samband med att den intresseriktning doktoranderna utvecklar under kursdelen av programmet står klar. Under intervjuerna framgick också att fördelningen av handledaransvaret under de senaste åren klart förbättrats.

Antagningen till doktorandprogrammet, som genomförs i öppen internationell konkurrens, sker vartannat år och utmärks av ett högt sökandetryck och en systematisk process. Under de senaste åren har antalet antagna till doktorandprogrammet emellertid starkt minskat. I självvärderingen görs bedömningen att den nuvarande nivån på antagningen, dvs. sex doktorander vart annat år, inte är en rimlig nivå långsiktigt. Lärosätet bedömer att en grupp om 10-12 doktorander krävs för att bibehålla bredd och djup i utbildningen.

I självvärderingen noteras det faktum att SIDA upphört med finansieringen av doktoranderna i nationalekonomi. Detta utgör ytterligare en utmaning för programmet, i synnerhet om det beaktas att Göteborgs universitet förhåller sig avvaktande till stipendiefinansiering av doktorander. Vid intervjuerna med representanter för lärosätet framgick att forskarutbildningsprogrammet sedan några år tillbaka genomgår en förändring i syfte att anpassa sig till de utmaningar som den minskade externa finansieringen givit upphov till.

Möjligheten att nå målsättningen att på kort sikt öka antagningsvolymen bedömer lärosätet, liksom även bedömargruppen, som begränsad, eftersom resurserna är låsta. Givet den nationalekonomiska institutionens totala resurser förefaller det på lång sikt däremot finnas ett visst utrymme för att öka antagningen till doktorandprogrammet. Detta framkom även i intervjuerna med lärosätets representanter. Bedömargruppens rekommendation är att lärosätet tar fram en handlingsplan för programmets utveckling, där åtgärder på såväl kort som lång sikt, inte bara för kompetensförsörjningen utan även för doktorandantagningen slås fast. En tydligare handlingsplan som beaktar utvecklingen på kort och lång sikt skulle stödja lärosätet i arbetet att identifiera strategiska samarbetspartners speciellt gällande utbildningsprogrammets kursutbud.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematisk upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledarnas publikationsaktivitet, mätt såväl i kvalitet som i kvantitet, står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande. Handledarna har forskning inkluderad i sin tjänstgöring och det framgår av deras publikationslistor att de utnyttjar den tiden väl. Handledarnas/forskarnas publikationer i internationellt högt rankade tidskrifter överskrider det nationella genomsnittet för ämnet. En värdering av den sammantagna kompetensen i forskningsmiljö utgående från handledare och forskare som har sin huvudsakliga anställning på institutionen visar att under perioden 2012-2016 har sammanlagt 26 artiklar publicerats i tidskriftslistan AIS (Article Influence Score) TOP-50 journaler (53 artiklar i TOP-100 journaler). Detta motsvarar i medeltal en TOP-50 artikel (2 TOP-100 artiklar) per handledare/forskare. Lärosätet följer systematiskt upp handledarnas och forskarnas kompetensutveckling.

Bedömargruppen anser att trots att handledarnas/forskarnas kompetens uppvisar både bredd och djup kan kompetensen i makroekonomi ytterligare stärkas.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildningen på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Forskarutbildningsmiljön i nationalekonomi vid lärosätet är till väsentliga delar internationell. Forskarna/handledarna publicerar sig internationellt i tidskrifter av hög kvalitet. Flera handledare/forskare är redaktörer/biträdande redaktörer för internationella tidskrifter. Miljön har seminarieserier med externa inbjudna forskare och är även värd för internationella workshops och konferenser. Institutionens forskare är aktiva i samverkan genom till exempel medverkan i media och i vetenskapliga råd. Doktoranderna ingår i forskargrupper på institutionen och får finansiering för deltagande i vetenskapliga konferenser. Forskarutbildningsmiljön är öppen och integreringen av doktoranderna främjar en naturlig växelverkan. Detta verifierades av doktoranderna i intervjuerna. Allmänt sett noterar bedömargruppen att forskningen har den avsedda kvaliteten och omfattningen, i synnerhet då detta sätts i relation till volymen på doktorandantagningen.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningar omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Handledargruppen är en tillräckligt stor grupp av goda forskare, vilket medför att förutsättningar finns för samtal om kvalitetsfrågor, behovet av åtgärder och återkoppling.

Bedömargruppen anser att ett bra exempel på systematisk uppföljning är att lärosätet prioriterar kvalitet framför kvantitet vad gäller publikationer med premiering knutet till detta, samt att det finns en systematisk rekrytering av forskarkåren i syfte att stödja forskarutbildningsprogrammet. Lärosätet arbetar även för att skapa och upprätthålla en forskningsmiljö vid sidan om miljö- och utvecklingsekonomi som traditionellt varit starka.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Tillfredsställande

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Vad gäller aspekten forskarutbildningsämne noterar bedömargruppen att utbildningsprogrammet har en tydlig profil som avspeglar sig i handledarnas och forskarnas forskningsverksamhet. En utmaning är utvecklingen av programmets framtida profilering och positionering såväl nationellt som internationellt.

Vad gäller aspekten personal noterar bedömargruppen den bredd i kompetensen som programmet idag kan uppvisa, liksom även satsningen på hög kvalitet framför kvantitet i publikationsverksamheten. En utmaning för programmet är att trygga kompetensförsörjningen så att såväl bredd som djup kan garanteras i ett läge där antagningen till forskarutbildningsprogrammet sjunkit. Bedömargruppens rekommendation är att lärosätet gör upp en handlingsplan för programmets utveckling, där åtgärder såväl på kort sikt som lång sikt inte bara för kompetensförsörjningen utan även för doktorandantagningen slås fast. Samtidigt rekommenderar bedömarna att lärosätet identifierar strategiska samarbetspartners speciellt gällande kursutbud. Vad gäller aspekten miljö noterar bedömargruppen att doktoranderna integreras i en öppen internationell forskningsmiljö som är stor och aktiv och som uppvisar hög kvalitet i publikationsverksamheten. Bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel forskarutbildningsprogrammets medvetna satsning på att höja kvaliteten framför kvantiteten i handledarnas/forskarnas publikationsverksamhet.