Doktoranders perspektiv

Utbildningen verkar för att doktoranderna tar en aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och lärprocesser.

Lärosätet anger att doktoranders medverkan består av tre delar; deltagandet i undervisning på masternivå, deltagande i regelbundna avdelningsmöten och stor frihet i att utforma egna studieplanen. Doktoranderna väljer själva representanter till styrelser och organ, så kallade programansvariga doktorander, enligt vad som förväntas. Ett av dessa är programmets handledarkollegium, vilket är det forum där de mest relevanta frågorna för doktoranderna diskuteras, till exempel handledning, kursutveckling och uppföljning av studieplaner. Inom det s.k. forskarutbildningsutskottet kan dessutom doktorandrepresentanterna både delta direkt, eller få information genom avdelningens programansvariga representant. De veckovisa avdelningsmötena har utöver detta angetts som en viktig faktor av doktoranderna för att ta upp frågor om utbildningen.

Doktoranderna kan fritt utforma sin utbildning, och uppger att de kan utforma och uppdatera både sin individuella studieplan och sin utbildning i helhet. Eftersom avdelningen är liten så läser dock doktoranderna i allmänhet sina kurser på andra lärosäten. Första forskningsartikeln skrivs i allmänhet tillsammans med handledaren, vilket är bra både för att hjälpa doktorander att utveckla sin forskning och att minska stressen för att skriva de första artiklarna. Dessutom nämns att huvudhandledaren har en uppgift att sätta undan extra tid för att hjälpa doktoranden vid behov, om det verkar som om doktoranderna kommer ha svårt att fullgöra sin utbildning i tid.

Utbildningen följs systematiskt upp för att säkerställa att doktorandinflytandet används i kvalitetssäkring och utveckling av utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Allmänna synpunkter på utbildningen samlas in årligen, både formellt och informellt. Dock saknas en mer systematisk enkätundersökning som kan användas för att utveckla utbildningen. Arbete pågår dock med att ta fram en sådan som kan användas i framtiden. Programansvariga doktorander har deltagit i utförandet av denna. Utvärdering av kurser görs regelbundet, men det är oklart om och hur insamling och utvärdering av kurser utanför lärosätet sker. Resultaten är tillgängliga för alla doktorander. Uppföljning görs även av alumner, men resultaten är ännu inte lika transparenta som kursutvärderingarna. Den fysiska arbetsmiljön verkar vara tillfredsställande, och även om det nämns i underlagen att doktorander har upplevt stressrelaterade besvär så verkar det som om institutionen har blivit varse problemet och arbetar med att åtgärda det. Sammantaget bedöms doktoranders perspektiv vara tillfredsställande.