Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer inte genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både vad gäller forskarutbildningsämnet och vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Kurserna är enligt självvärderingen utformade för nationalekonomi och den vetenskapliga metoden. Av dagens sex doktorander följer fem upplägget med att läsa de obligatoriska kurserna i matematik, mikroekonomi, ekonometri och makroekonomi tillsammans med doktoranderna i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet. Av den allmänna studieplanen framgår dock att de obligatoriska kurserna endast har en omfattning av 40 högskolepoäng, nämligen 7,5 högskolepoäng vardera i matematik, mikroekonomi, makroekonomi och ekonometri samt 10 högskolepoäng i vetenskapsfilosofi. Bedömargruppens utgångspunkt är praxis vid internationellt erkända forskarutbildningsprogram i nationalekonomi och anser att det ska finnas obligatoriska kurser i matematik, mikroekonomi, ekonometri och makroekonomi och att omfattningen bör summera till 60 högskolepoäng. Vid KTH är omfattningen av obligatoriska kurser endast hälften av detta (10 högskolepoäng är vetenskapsfilosofi), vilket är en brist.

Seminarier säkerställer möjligheten att diskutera förståelse och metod. Det ställs ökade krav successivt på självständighet i skrivandet av avhandlingen för att säkerställa progressionen i utbildningen. Alla som har disputerat tidigare har gjort det inom den angivna tiden, men samtidigt framgår det av underlagen att detta inte gäller för alla doktorander som befinner sig i systemet i nuläget. Så här är ett område som kan förbättras.

Systematisk uppföljning görs inte av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen.

Kvaliteten på kurserna säkerställs i stor utsträckning genom samarbete med andra lärosäten i regionen, vilka också är de som står för de flesta av kurserna. Det framkom att hittills har det inte skett någon formell och systematisk intern KTH-utvärdering av doktorandernas gemensamma kurser med Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet under det första utbildningsåret. Skälet är att KTH för närvarande inte är kursarrangör under detta basår. Från och med 2017 kommer dock dessa kurser att utvärderas och diskuteras med kursarrangörerna.

Bedömargruppen anser att här är lärosätet inte annorlunda än flera andra lärosäten inom ämnet. Det ska emellertid sägas att det inte är optimalt att lärosätets egen lärargrupp inte undervisar på kurserna. Deltagande här skulle ge en bättre uppfattning om den akademiska nivån och innehållet på kurserna och kan vara till nytta i handledningen av doktoranderna och i planeringen av hela utbildningen. Det framkom vid intervjuerna att medvetenhet om detta finns vid utbildningen och att ambitionen nu är att fler egna lärare ska medverka vid kurserna.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella och internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Det övergripande omdömet är positivt. Kommunikation med vetenskapssamhället beskrivs huvudsakligen som något som hanteras genom konferenspresentationer och liknande. Att stödja andras lärande beskrivs som något som görs gentemot exempelvis andra doktorandkollegor. Det finns möjlighet, men inget krav, att presentera forskningsresultat gentemot samhället i övrigt. Undervisningen som doktoranderna har ger möjlighet till träning i att stödja andras lärande, presentera muntligt och skriftligt, samt diskutera forskning och forskningsresultat. Progressionen i att bedriva forskning består i att doktoranden i takt med ökat lärande, kompetens och kunskap får en allt större roll i varje forskningsprojekt. Avhandlingsutkast behandlas dels på ett halvtidsseminarium, dels på ett slutseminarium; i det senare seminariet anlitas en extern s.k. diskutant. Ett krav är att alla uppsatser som godkänts ska hålla publicerbar standard. Det finns en viss diskrepans mellan beskrivningen i självvärderingen och vad som specificeras i den allmänna studieplanen. En egenförfattad uppsats är ett krav för licentiatexamen (som utnyttjas sparsamt) men skrivningen i självvärderingen antyder att en egenförfattad uppsats inte är ett krav för en doktorsexamen. Enligt den allmänna studieplanen krävs dock dels en egenförfattad uppsats, dels att doktoranden är ansvarig förste författare till minst en uppsats och dels att minst två uppsatser helst ska vara antagna för publicering vid disputationstillfället.

Om doktorandens forskning är relevant och väl utförd finns ofta intresse för att kommunicera den utanför den vetenskapliga miljön. KTH:s doktorander erbjuds regelbundet att presentera sin forskning i den populärvetenskapliga plattform som erbjuds av Institutet för entreprenörskap- och småföretagsforskning. Eftersom en betydande del av forskningen har finansierats av Vinnova via Cesis (Centre of Excellence for Science and Innovation Studies) erbjuds också doktoranderna relativt regelbundet att presentera forskningsresultat i denna miljö.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen.

Det finns ett flertal moment i forskarutbildningen, som den nu är utformad, som säkerställer att ansvariga lärare och handledare snabbt får signaler om det finns behov av kvalitetsutvecklande åtgärder inom detta område. Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar för att säkerställa att även andra delar av dessa mål nås, exempelvis att doktorander ska kunna genomföra vetenskapliga studier inom rimlig tid och att ökade krav på vetenskaplig självständighet i avhandlingsskrivandet under forskarutbildningens gång syftar till att säkerställa progression i utbildningen. Alla som disputerat sägs ha gjort det inom stipulerad tid, men samtidigt framgår av inlämnade individuella studieplaner att detta inte gäller alla doktorander som idag är inne i systemet.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranderna har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

En kurs i vetenskapsfilosofi och vetenskaplig metod är obligatorisk. Vetenskaplig redlighet övas framför allt genom skrivande av uppsatser. I självvärderingen betonas seniora forskarkollegors ansvar för att säkerställa att forskningsmiljön genomsyras av god vetenskaplig sed och att detta förmedlas till doktoranderna i det vardagliga arbetet. Vidare anförs att idag ställer de mest ansedda tidskrifter omfattande krav på dokumentation i form av både metoder, dataprogram och data för att de publicerade artiklarna ska kunna replikeras. Detta betyder enligt lärosätet att doktoranden måste lära sig rigorös vetenskaplig redlighet redan i början av sitt avhandlingsarbete. I princip ska varje artikel som doktoranden varit inblandad i kunna replikeras av var och en som är intresserad. Ökade krav på vetenskaplig självständighet i avhandlingsskrivandet under forskarutbildningens gång syftar till att säkerställa progression i utbildningen.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Det finns inslag i forskarutbildningen för att säkerställa att ansvariga lärare och handledare kan få signaler om att det finns behov av att göra något för att säkerställa kvalitet. I det här fallet måste man dock komma ihåg att doktorandprogrammet är mycket begränsat sett till antalet doktorander. Uppföljningen sker inte systematiskt, utan genom kontakter som handledare har med deltagande parter i utbildningen och med tidigare doktorander. Bedömarna vill uppmana lärosätet att utveckla arbetet med uppföljningen av utbildningen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget inte vara tillfredsställande.

För måluppfyllelse av aspekten kunskap och förståelse är bedömargruppens utgångspunkt praxis vid internationellt erkända forskarutbildningsprogram i nationalekonomi och anser att det ska finnas obligatoriska kurser i matematik, mikroekonomi, ekonometri och makroekonomi och att omfattningen bör summera till 60 högskolepoäng. Vid KTH är omfattningen av obligatoriska kurser endast hälften av detta (10 högskolepoäng är vetenskapsfilosofi), vilket är en brist.

Det finns en rad vägar för lärare och handledare att få kontinuerlig feedback om hur olika delar av utbildningen fungerar och som säkerställer att kvalitetsförbättrande åtgärder skulle kunna sättas in om det blev nödvändigt. Ett mer systematiskt arbete med uppföljning av utbildningen efterfrågas av bedömarna. Bedömarna anser att det är viktigt att handledare vid institutionen också deltar som lärare i undervisningsaktiviteter på kursdelen.