Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen kunskap och förståelse

Undervisningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse både vad gäller forskarutbildningsämnet och vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Fullföljandet av examensmålen avseende kunskap och förståelse sker enligt lärosätet genom upplägget av programmet som sådant, tillhandahållandet av kurser och seminarieverksamheten. Kurserna, som omfattar 120 högskolepoäng, utgör en betydande del av programmet. Seminarier och konferenser bidrar också till ett brett kunnande och förståelse för ämnet. Rörande kursdelen av forskarutbildningen följer lärosätet gängse upplägg med obligatoriska kurser inom mikro-, makroekonomi, och ekonometri, valbara kurser, och avhandling. De obligatoriska kurserna omfattar enligt den allmänna studieplanen 45 högskolepoäng, men universitetet betonar att det i praktiken är ett kurspaket om 60 högskolepoäng som omfattar även 15 högskolepoäng matematik. Bedömargruppen rekommenderar universitetet att ändra den allmänna studieplanen så att praktik och formalia stämmer överens. Det sammanlagda kurskravet på 120 högskolepoäng är dock relativt högt. En nackdel är att det blir mindre tid över för att skriva artiklar. Lärosätet har emellertid i genomsnitt den lägsta nettostudietiden, 3.4 år, av samtliga lärosäten under perioden 2011-2016. Eftersom man endast haft tre disputationer under denna period får denna genomsnittstid dock tas med en viss reservation.

Systematisk uppföljning görs av utbildningens utformning och genomförande i syfte att säkerställa måluppfyllelsen. Resultaten av uppföljning omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning sker bland annat via handledarkollegiet som regelbundet granskar progressionen för varje doktorand. Progression under utbildningen syftar till ökad självständighet, där doktorandperioden delas in i tre faser; i) baskurser (år 1), ii) valda kurser och handledarstyrd forskning (år 2-3) och iii) självständig fas (år 4-5). Uppföljningen av progression sker via den individuella studieplanen. Därutöver sker uppföljning och återkoppling genom medarbetarsamtal, på avdelningsmöten och i handledarkollegiet. Kurserna som ges inom ramen för SWEGPEC utvärderas årligen genom dess styrgrupp. Det ges ett konkret exempel på vidtagna åtgärder. Tidigare läste forskarstuderande vid avdelningen samtliga baskurser vid andra lärosäten. Uppföljningar visade dock en frustration, både bland forskarstuderande och handledare, över att de forskarstuderande slussades iväg till annat lärosäte redan vid utbildningens början. Lärosätet framhåller att situationen har åtgärdats genom att den egna miljön idag erbjuder första halvan av baskurspaketet, vilket innebär att nyantagna forskarstuderande först integreras i den lokala miljön. Det är dock inte klart om detta förbättrat doktorandernas måluppfyllelse avseende kunskap och förståelse.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Måluppfyllelse när det gäller förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar säkerställs enligt lärosätet genom kursutbudet, seminarieverksamheten och publiceringen i refereegranskade tidskrifter. Bedömargruppen instämmer i att doktoranderna når målen genom att de måste passera en mängd kontrollstationer innan de får sin examen och att doktoranderna deltar i följande aktiviteter. Vid deltagandet i seminarieverksamhet lär sig doktoranderna att presentera sina egna arbeten och att kritiskt granska andras arbeten. Vid slutseminariet granskar externa forskare avhandlingen. Doktoranderna undervisar dessutom, vilket ger dem pedagogisk erfarenhet som förbättrar deras förmåga i forskningskommunikation. Publicering av artiklar i refereegranskade tidskrifter förkovrar skrivandet och undervisning utvecklar generell framställning av ämnet. Deltagande i externfinansierade projekt ger erfarenhet av diskussioner med intressenter utanför akademin.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Återkoppling sker genom medarbetarsamtal, på avdelningsmöten och i handledarkollegiet. Ett exempel på uppföljning och återkoppling som framkom är en pågående diskussion om att ändra den allmänna studieplanen med avseende på kraven på kurser, vilket innebär att kurskraven reduceras från nuvarande 120 högskolepoäng till 90 högskolepoäng, för att ge doktoranderna mer utrymme för avhandlingsarbetet.

Doktorandernas färdighet framkommer tydligast av att de lyckas publicera egenförfattade artiklar. I publikationslistan fann bedömarna dock få exempel på sådana artiklar. Å andra sidan finns vid avdelningen en tradition av samarbete kring författandet. Denna produktion uppvisar dock författarkollektivets förmåga och ingår det där seniora forskare, vilket ofta är fallet, är det svårt att bedöma doktorandernas individuella bidrag och färdigheter.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Lärosätet menar sig säkerställa den intellektuella självständigheten hos doktoranderna genom att doktoranderna i sina avhandlingar ska ha minst en artikel där de är huvudförfattare (så kallad "lead author"). Även seminarieverksamheten antas uppmuntra till självständighet. Samtidigt framgår det enligt bedömarna att avdelningen ser samarbete (och samförfattande) som något som uppmuntras. Etik och forskningsmässig redlighet behandlas regelmässigt på kursprogrammet. Doktorander deltar vidare när ansökningar till etikprövning utformas. När det gäller insikter i vetenskapens begränsningar och roll i samhället kan de erhållas genom exempelvis kurser i vetenskapsteori samt idéhistoria. Sådana kurser tycks dock inte ingå. Däremot nämns en bokklubb med ett innehåll som ger doktoranderna möjlighet att diskutera frågor av denna art med seniora forskare.

Systematisk uppföljning görs av utbildningen för att säkerställa att utbildningens utformning och genomförande är av hög kvalitet och att doktoranderna uppnår målen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Individuell studieplan, seminarier, konferenser och handledning anges som instrument för uppföljning. Slutseminarium och extern granskning vid disputation ska också kontrollera och säkerställa redlighet och självständighet. Därutöver sker återkoppling via medarbetarsamtal och möten inom avdelningen och handledarkollegiet. I självvärderingen anges ett exempel på uppföljning som gäller kursprogrammet och där det diskuteras om det ska införas krav på kurser om redlighet i forskningen och vetenskapens möjligheter i samhället.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Aspektområdet utformning, genomförande och resultat bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Bedömarna konstaterar att första årets kurser ger doktoranderna bredd och metodkunskap för avhandlingsarbetet och de valbara kurserna ger fördjupning inom respektive specialisering. Både baskurser och fördjupningskurser innehåller material om etik och förhållningssätt, till exempel hur data inhämtas och tolkas samt betydelsen av replikerbarhet. Lärosätet erbjuder också kurser i forskningsetik.

Seminarier och konferenser bidrar också till utveckling avseende aspekterna, till exempel gynnas ett brett kunnande och metodkunskap genom doktorandernas muntliga presentationer och diskussionen av forskningsresultat. Publicering av artiklar i refereegranskade tidskrifter förkovrar skrivandet och den egna undervisningen utvecklar generell framställning av ämnet. Deltagande i externfinansierade projekt ger erfarenhet av diskussioner med intressenter utanför akademin. Ökad självständighet åstadkoms enligt lärosätet genom den tydliga progressionen i forskarutbildningen, där utbildningen avslutas med ett helt självständigt manuskript. Tveksamhet uppstår dock här enligt bedömarna då detta inte synes genomföras i praktiken då få doktorander har artiklar publicerade i internationella tidskrifter där de är ensam- eller förste författare.

Handledarkollegiet följer regelbundet upp progressionen för varje doktorand. Därutöver sker uppföljning och återkoppling genom medarbetarsamtal, avdelningsmöten och handledarkollegiet. Ett exempel på uppföljning och återkoppling är en pågående diskussion om att ändra den allmänna studieplanen med avseende på kraven på kurser. Kurskravet ska reduceras från nuvarande 120 högskolepoäng till 90 högskolepoäng för att ge mer utrymme för avhandlingsarbetet. Ett annat exempel är en pågående diskussion om att införa krav på kurser om redlighet i forskningen och vetenskapens möjligheter i samhället.