Arbetslivets perspektiv

Utbildningen förbereder doktorander för ett föränderligt arbetsliv.

Forskarutbildningen vid lärosätet har enligt självvärderingen en stark ställning på arbetsmarknaden, med särskilt gott resultat på den akademiska arbetsmarknaden. Av dem som disputerat de senaste fem åren, 23 personer, var år 2016 minst 17 verksamma vid universitet och högskolor. Av de 43 som hittills totalt sett gått igenom den nationella forskarskolan i historia arbetar 41 inom akademin, några även i andra ämnen än historia. Någon enstaka av de nydisputerade arbetar i statlig förvaltning, en annan som lärare i gymnasieskolan, en tredje som redaktör för en historisk tidskrift. Runt 90 procent av de disputerade tycks således bli kvar i universitetsvärlden på ett eller annat sätt efter genomgången forskarutbildning i historia. Forskarutbildningen fungerar uppenbarligen utmärkt just som en forskarutbildning med sikte på arbete inom akademin. Under de senaste decennierna då högskolesektorn expanderat tycks efterfrågan på disputerade historiker inom akademin i stort legat i balans med det antal som forskarutbildningen producerat.

Dock visar institutionens underlag på att alla doktorander inte erhåller anställningar inom akademin. Utbildningen förbereder främst doktoranderna på en forskarkarriär med inslag som behandlar forskningsansökningar och internationell publicering. Doktoranderna kan också inom ramen för sin utbildning läsa högskolepedagogiska kurser motsvarande 7,5 högskolepoäng. Det framgår dock inte om alla doktorander gör detta.

Doktoranderna deltar i undervisningen med minst 619 timmar per år (under åren 2014-2016). Ämnet påpekar dock i sin självvärdering att det saknas en systematisk plan för meritering genom deltagande i grundutbildningen. Ett antal arbetsmarknadsinriktade aktiviteter genomförs också i syfte att visa på de alternativa karriärvägar som kan finnas utanför akademin. Alumner inbjuds för att tala om sina erfarenheter. De omfattande generiska kunskaper som doktoranderna får i sin forskarutbildning anses passa väl för en rad yrken även utanför akademin, ett argument som även andra forskarutbildningsämnen brukar ange. En enkät riktat till doktorander, alumner och handledare visar att så många som hälften av dessa anser att det är av stor vikt att ta upp frågor om arbetsmarknaden utanför akademin i utbildningen. Att förbereda doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv utanför akademin kräver enligt institutionen ytterligare tankearbete, något som bedömargruppen starkt vill tillstryka.

Utbildningens utformning och genomförande följs systematiskt upp för att säkerställa att den är användbar och förbereder för arbetslivet. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Sammantaget arbetar lärosätet systematiskt för att ge doktoranderna kunskap och färdigheter som krävs för en karriär inom akademin innefattande såväl nödvändiga verktyg för akademisk forskning som för en roll som utbildare. I forskarutbildningen ges doktoranderna även möjlighet att diskutera och erhålla kunskap om vad som krävs för en eventuell karriär utanför akademin. Utbildningen samlar systematiskt upp och återkopplar doktorandernas och alumnernas synpunkter på utbildningens användbarhet på arbetslivet.

Sammantaget bedöms arbetslivets perspektiv vara tillfredsställande.