Bedömningsgrund: Forskarutbildningsämne

Avgränsningen av forskarutbildningsämnet och dess koppling till den vetenskapliga grunden och beprövad erfarenhet är välmotiverad och adekvat.

Forskarutbildningsämnet historia är vid lärosätet placerad vid Historiska institutionen, som även inrymmer ämnet "Mänskliga rättigheter". Lärosätet utgår från en vid definition av historia som studiet av människan i samhället ur ett tidsperspektiv. I självvärderingen framhävs forskarutbildningsämnets koppling till en historievetenskaplig tradition med förankring i det svenska och internationella vetenskapssamhället.

Sedan år 2000 är lärosätet värd för den Nationella forskarskolan i historiska studier, ett samarbetsprojekt mellan Lunds universitet, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Malmö universitet och Södertörns högskola. De 19 doktoranderna vid lärosätet är antingen finansierade av fakulteten (sju personer) eller forskarskolan (tolv personer), men alla deltar på lika villkor i utbildningen.

Bedömningsgrund: Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens innehåll och genomförande.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har tio professorer och fyra docenter (nio män, fem kvinnor) att tillgå som huvudhandledare samt ett tiotal lektorer som biträdande handledare. Samarbetet inom den nationella forskarskolan innebär även tillgång till handledare vid de andra medverkande lärosätena. På listan över aktiva handledare höstterminen 2016 finns 29 personer, hälften anställda i Lund, hälften vid andra lärosäten vilket ger 1 till 5 doktorander per handledare. Sammantaget finns en heltäckande kronologisk och ämnesmässig bredd, från antiken till nutid, politisk-, social-, och kulturhistoria, såväl nationellt som internationellt. Vidare finns kompetens i historiedidaktik, samt kunskaps- och mediehistoria. Inom den nationella forskarskolan finns därutöver cirka 50 forskare som bidrar som lärare vid kurser och tillfälliga handledaruppdrag. Sammantaget finns inom ramen för forskarutbildningen vid lärosätet således en synnerligen stark ämnesmässig och vetenskaplig kompetens. Av självvärderingen framgår att en doktorand som vill byta handledare kontaktar prefekt eller studierektor för forskarutbildningen.

Handledarnas och lärarnas sammantagna kompetens och kompetensutveckling följs systematiskt upp i syfte att främja hög kvalitet i utbildningen. Resultaten av uppföljning omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning och utveckling av handledares och lärares kompetens sker inom handledarkollegiet via tre till fyra handledarmöten per termin, men också via regelbundna internat med forskarskolan, kursutvärderingar, utvecklingssamtal med både handledare och doktorander samt avslutningssamtal med nydisputerade. En doktorandrepresentant deltar i handledarkollegiets möten. Inom ramen för nationella forskarskolan genomfördes en självvärdering år 2016. Av dokumentationen framgår att det i denna självvärdering uttrycktes ett behov av att integrera de biträdande handledarna mer i samarbetet i forskarskolan och att detta nu åtgärdats. Detta visar att resultaten av uppföljning vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och att återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömningsgrund: Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av självvärderingen och tabellbilagan framgår det att lärosätet utgör en mycket stark forskningsmiljö. Där bedrivs en omfattande historisk forskning, både inom ordinarie tjänster och via externa anslag. Handledarna och lärarna har möjligheter att forska: professorer har 40 procent av tjänstgöringstiden och lektorer med docentkompetens har 25 procent fakultetsfinansierad forskningstid i tjänsten. Under 2016 pågick 31 externfinansierade forskningsprojekt. När universitetet genomförde en extern utvärdering av forskningens kvalitet under 2014 fick historieämnet högsta betyg.

Den nationella forskarskolan samarbetar i ett internationellt nätverk med University of York och Universität Bielefeld som innebär att doktoranderna kan vistas vid dessa universitet under en tid av utbildningen och att doktorander från de internationella universiteten besöker lärosätet regelbundet. Lärosätet tar vidare varje år emot ett antal internationella forskare som arbetar där från några veckor till ett par månader. År 2016 handlade det om tio olika forskare.

Vid lärosätet finns ett högre seminarium med möten en till två gånger per vecka där doktoranderna ventilerar sina avhandlingsavsnitt och gästforskare presenterar aktuell forskning. Även övergripande tematiska ämnen diskuteras vid seminariet. Vid sidan av det allmänna högre seminariet finns sex tematiska specialseminarier som träffas två till fyra gånger per termin med inriktningar mot religion, historiografi, globalhistoria, förmodernitet och Foucault, där doktorander inbjuds att aktivt delta. Seminariemiljöerna är därmed väl tillgodosedda men kan konkurrera om deltagande från både doktorander och forskare.

Bedömargruppen vill lyfta fram ett orosmoln utifrån självvärderingen: antagningen av nya doktorander, både med fakultetsmedel och inom den nationella forskarskolan, tycks minska och detta kan resultera i att den kritiska massan inom ämnets forskarutbildning kan urholkas framöver.

Forskarutbildningsmiljön följs systematiskt upp för att säkerställa hög kvalitet. Resultatet av uppföljningen omsätts vid behov i kvalitetsutvecklande åtgärder och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår det att uppföljning sker via diskussioner i institutionsstyrelsen och handledarkollegiet. Även utvecklingssamtal och avslutande samtal med nydisputerade används som kvalitetsutvecklande åtgärder. Forskarskolans verksamhet och alla kurser utvärderas regelbundet. Doktorander är väl representerade i kvalitetsutvecklingen.

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet miljö, resurser och område

Aspektområdet miljö, resurser och område bedöms sammantaget vara tillfredsställande.

Sammantaget erbjuder lärosätet en synnerligen gedigen forskarutbildningsmiljö i historia. Med den omfattande egna verksamheten vid lärosätet samt det internationella nätverket med aktivt utbyte mellan lärosäten ges doktoranderna mycket goda kvalitativa förutsättningar till en både bred och djup historievetenskaplig utbildningsmiljö. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram avslutningssamtalet med nydisputerade som bra kutym som bidrar till utbildningens kvalitetsutveckling. Forskarskolans internatverksamhet, seminarieverksamheten på institutionen och internationella kontakter i form av doktorandkonferenser är väl etablerade och erbjuder en synnerligen bra miljö för forskarutbildning av hög kvalitet. Bedömargruppen vill lyfta fram ett orosmoln utifrån självvärderingen: antagningen av nya doktorander, både med fakultetsmedel och inom den nationella forskarskolan, tycks minska och detta kan resultera i att den kritiska massan inom ämnets forskarutbildning kan urholkas framöver.